Republikens president Tarja halonen vid Finlands Ungdomssamarbete Allians rf:s riksomfattande seminarium för ungdomssektorn 16.3.2006

Finland firar i år hundraårsjubileet av allmän och lika rösträtt. Nästa år har det i sin tur gått hundra år sedan det första riksdagsvalet hölls och det firas på sätt och vis i arbetets tecken.

Val och deltagande i val är en viktig rättighet och också en moralisk skyldighet. Lika viktigt är det att upptäcka att ett livskraftigt medborgarsamhälle är jordmånen ur vilken denna demokrati får sin kraft. Olika medborgarorganisationer erbjuder människor möjligheten att bli hörda men erbjuder dem i många fall även en direkt möjlighet att påverka sitt eget liv och sin egen omgivning. Denna verksamhet bör människor få ta del av så tidigt som möjligt.

Ungdomsarbetet är en del av det finländska medborgarsamhället. Finländarna deltar mycket aktivt i organisationsverksamhet och frivilligarbete. Över hälften av alla unga finländare är medlemmar i någon medborgarorganisation. Inom ramen för organisationerna lär man sig idrott, kultur, social verksamhet, första hjälpen och andra viktiga medborgarfärdigheter. Men organisationerna är även forum där människor möts.

Unga är beredda att arbeta hårt för sådant de upplever som viktigt. Enligt undersökningar deltar två av fem ungdomar i sådan verksamhet, och största delen av de övriga skulle delta om de blev tillfrågade. Man har beräknat att det årligen används över en miljon timmar av frivilligarbete för att ordna utbildning, handleda unga, erbjuda idrottsträning samt för att bygga tävlingsplatser och klubbrum.

Finländarna kännetecknas av hävd av stark solidaritet och social gemenskap. I krissituationer väcks finländarnas starka vilja att hjälpa. I dessa situationer har organisationerna ofta varit de som har skapat nya verksamhetsformer. De skall ha tack för denna verksamhet.

* * *

Samhällsintresset är fortfarande starkt. De unga verkar emellertid hellre vilja påverka i samhället genom sitt val av livsstil och sina sociala relationer än genom traditionell organisationsverksamhet eller representativ demokrati. Då hälften av de unga beräknas vara medlemmar i ungdomsorganisationer är detta en klar utmaning. Organisationerna bör utveckla nya sätt att verka och delta men även uppmuntra unga att ta del av den representativa demokratin.

De ungas synpunkter på kommunalt påverkande är kritiska: det kommunala beslutsfattandet anses långsamt och beslutsfattarna anses ointresserade av frågor som berör de unga. I ett demokratiskt samhälle är kritiken välkommen, men det säkraste sättet att åstadkomma förändring är att själv delta. Vi bör uppmuntra och förbereda de unga för denna utmaning.

Den nya ungdomslagen som trädde i kraft i början av mars ålägger kommunerna att höra de unga i ärenden som berör dem. Det är viktigt att kommunerna i lagens anda inrättar system för medbestämmande för barn och unga. Detta för att bättre kunna sköta ärenden som berör barn och unga och hjälpa dem att växa till medlemmar av sin hemkommun.

Ungdomslagen förutsätter att kommunerna även stöder de ungas levnadsvillkor. För största delen av de finländska ungdomarna går det bra. Det är ändå speciellt oroväckande att problemen tycks hopa sig hos unga som redan har problem. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid de unga som efter grundskolan inte har inlett någon utbildning eller hittat något arbete, eller som har avbrutit sina studier. I Finland finns ett tydligt samband mellan utbildning och sysselsättning. För arbetslösa unga under 25 år erbjuder man en samhällsgaranti vars syfte är att stöda unga så att de klarar sig i livet. Samhällsgarantin fyller en funktion och det finns skäl att utvärdera och utveckla systemet så att det kan svara mot framtida utmaningar.

* * *

De mentala problemen bland unga har ökat tydligt sedan recessionen på 1990-talet. Vi bör fästa större uppmärksamhet än tidigare vid orsakerna till detta samt vid att erbjuda tillräckliga vårdtjänster. Åren av recession kastar kanske sin skugga även över detta fenomen. Men jag vill också fästa er uppmärksamhet vid vikten av att skapa en sund självkänsla hos människor. Att acceptera yttre olikheter såväl hos sig själv som hos andra och att respektera varje människas religion, kultur och faktorer i hennes personlighet är viktigt även i barns och ungas värld. De vuxna har en skyldighet och ett ansvar att både lära ut värderingar och att styra och se till att de efterlevs.

Kulturell mångfald och respekt för andra berör alla. Man bör hjälpa invandrare att lära sig språket och det finska samhällets regelsystem så att de kan bli fullvärdiga medlemmar i sitt nya hemland. Men även vi som redan lever här bör lära känna invandrarnas kultur och båda måste vi lära oss att uppskatta varandra.

Kulturell mångfald handlar om ömsesidighet, kontakt och respekt. Rättvisa, likställdhet och jämlikhet är centrala värden i vårt samhälle. I och med dessa värden har vi redan en grund för verklig kulturell mångfald eftersom diskriminering och ojämlik behandling av eller inställning till andra är främmande för våra värderingar.

Diskriminering är inte bara den drabbades problem, det är ett problem som berör hela samhället. De utmaningar och möjligheter som ligger i att möta olikheter kan vi alla bemöta tillsammans, oberoende om vi tillhör en minoritet eller en majoritet. De som arbetar med unga såväl i skolan som i olika fritids- och medborgarverksamheter skall främja konstruktiva sätt att möta fenomen som pluralism och mångkultur.

Europarådets kampanj Alla olika – alla lika, som i Finland koordineras av Allians, ger utmärkta förutsättningar för denna krävande uppgift. Kampanjens teman är ”Respekt genom samtal”, ”Kraft genom deltagande” samt ”Glädje av olikhet”. Dessa teser lämpar sig lika väl som devis för det finländska ungdomsarbetet som för hela samhället. Jag önskar er framgång och krafter i er krävande uppgift med ungdomsarbetet.