Republikens president Tarja Halonens anförande vid öppningen av toppmötet om hållbar utveckling i Delhi 22.1.2007

Hållbar utveckling innebär mänsklig trygghet, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter samt människornas och naturens välbefinnande. Vi känner ju alla till Mahatma Gandhis ord: ”There is enough in the world for everybody’s need, but there cannot be enough for everybody’s greed.”

Världen är verkligen gemensam för oss alla. Fattigdom, ojämlikhet, befolkningsökning samt klimatförändring och andra miljöproblem hör till våra gemensamma utmaningar. Vi har länge varit medvetna om de negativa konsekvenserna av den nuvarande industriella utvecklingen, men vi har inte kunnat – eller velat – reagera tillräckligt effektivt på dem.

Kyotoavtalet har undertecknats och ratificerats i alla EU-länder, inklusive Finland. Jag anser att avtalet alltjämt är en stor prestation, även om verkställigheten och omfattningen av avtalet inte har motsvarat de ursprungliga målen. Det att avtalet inte är globalt täckande har även gett upphov till klagomål om att konkurrenssituationen är osund.

Vi bör redan nu se framåt till tiden efter Kyotoavtalet, år 2012. Efter Kyotoperioden behöver vi ett nytt och mera heltäckande avtal, så att vi verkligen kan minska de totala utsläppen av växthusgas från jordklotet. För att vi ska uppnå detta krävs en stark politisk vilja och svåra beslut – till och med uppoffringar – i alla länder.

Lyckligtvis accepteras det redan allmänt att det är nödvändigt att minska på det utsläpp av växthusgas som orsakas av människors verksamhet. Ju snabbare man agerar i frågan, desto lägre blir de ekonomiska utgifterna för klimatförändringen. Kanske detta kan öka viljan till förändring.

Enligt en färsk rapport från den internationella energiorganisationen IEA kan man genom energibesparande åtgärder, ny teknologi och förbättrad effektivitet uppnå en inbesparing på cirka 10 procent i energikonsumtionen år 2030 jämfört med nuvarande utveckling. Besparingen motsvarar hela Kinas nuvarande energikonsumtion. Det finns metoder att tillgå – nu måste vi bara skrida till verket.

***

En hållbar utveckling bör även vara rättvis i socialt hänseende. En rättvisare och mera jämlik globalisering kan bidra till detta. En global hållbar utveckling förutsätter förbättrade inkomst- och sysselsättningsmöjligheter, jämställdhet mellan könen och miljömedvetenhet. Människornas och naturens välbefinnande är på lång sikt knutna till varandra.

Även om många frågor gällande hållbar utveckling förutsätter världsomfattande åtgärder, måste en stor del av arbetet utföras på nationell och lokal nivå. Detta är ett av budskapen från världskommissionen för globaliseringens sociala dimension. Jag hade en gång äran att tillsammans med Tanzanias dåvarande president Benjamin Mkapa vara ordförande för denna av ILO tillsatta världskommission.

Jag tror att ett effektivt genomförande av millenniets utvecklingsmål kan hjälpa utvecklingsländerna att få del av den nytta globaliseringen för med sig. Å andra sidan kan en effektivare hantering av globaliseringen och rättvisare spelregler hjälpa oss att nå utvecklingsmålen.

När det gäller enskilda praktiska exempel känner jag naturligtvis bäst till Finland, mitt eget land. Detta nordliga, en gång mycket fattiga land har under årtiondenas lopp genom idogt arbete utvecklats till ett nordisk välfärdssamhälle. Den modell vi tillämpar garanterar grundläggande utkomst och social- och hälsovårdstjänster för alla samt jämlika möjligheter till utbildning.

Jag tror att vår välfärdsmodell också har hjälpt Finland att klara sig i t.o.m. hård internationell konkurrens. Som en liten nation kan Finland bara konkurrera med kvalitet. Detta förutsätter kunnande och kreativitet, vilket även betonas i Finlands nationella globaliseringsstrategi. I mitt nyårstal år 2004 föreslog jag att en strategi skulle göras upp, och regeringen har sedan tagit sig an uppgiften. Vi har i Finland varit mycket eniga om strategins huvudlinjer, även om en tidvis relativt hetsig debatt har förts kring detaljerna.

Finland har klarat sig bra i ett flertal nationella jämförelser gällande hållbar utveckling. I den indexjämförelse gällande miljöns hållbarhet (Environmental Sustainability Index; ESI) som gjorts av Världsekonomiskt forum (World Economic Forum, WEF) har Finland placerat sig på första plats tre gånger i följd, senast år 2005. Också i flera jämförelser gällande vården av vattenresurserna har Finland varit på första plats.

Finland har också klarat sig bra i jämförelser av hur jämställdheten mellan kvinnor och män förverkligats. Åren 2000 och 2003 var Finland ett av toppländerna i OECD:s PISA-undersökningar i fråga om 15-åringars kunskaper inom innehållsområdena matematik, naturvetenskap och läsfärdighet. Andra toppländer var de asiatiska länderna, såsom Japan och Korea. Enligt Transparency Internationals färskaste utredning förekommer dessutom knappt någon korruption alls i Finland.

Naturligtvis finns det alltid saker som kan förbättras. I ekologisk jämförelse är en särskild utmaning för oss, förutom vårt nordliga läge, även den energiintensiva träförädlingsindustrin och den rikliga konsumtionen av inhemskt trä och papper. Detta lämnar lätt ett stort ekologiskt fotavtryck.

Exempelvis enligt ESI-jämförelsen borde Finland göra mera vad gäller vårt globala miljöansvar och minskningen av ekonomins miljöbelastning. Vi känner till dessa utmaningar och är beredda att ta oss an dem.

Finland har en nationell strategi för hållbar utveckling, som godkändes i somras. Strategin styr vår verksamhet både inom den närmaste framtiden och på längre sikt. De mest betydande utvecklingstrenderna och utmaningarna inom den hållbara utvecklingen hänför sig för Finlands del till klimatförändringen, anpassningen till de snabba förändringarna i världsekonomin och ändringen i befolkningsstrukturen.

Redan under flera årtionden har finländarna varit snabba att ta i bruk ny teknik. Vårt lilla folk, som strävar i sådana nordliga klimatförhållanden som jag beskrivit, har helt enkelt inte haft något annat val än att börja tillämpa nya tekniker så snabbt som möjligt. Finland har exempelvis satsat på klimat- och energiteknologi, i synnerhet kombinerad produktion av elektricitet och värme, bioenergi och vindkraftteknologi.

En stor del av Finlands naturresurser är förnybara, såsom vatten och trä. Vi strävar efter att utnyttja våra naturresurser på ett hållbart sätt. Finlands skogsresurser är t.ex. betydligt större idag än efter krigen, även om användningen av skogarna har varit intensiv. Skogsvården har en över hundra år gammal tradition hos oss, där utgångspunkten är behovet att bevara skogens förnyelseförmåga. Denna princip vill vi stöda även inom den internationella skogshandeln. Skogsindustrin har varit en viktig utgångspunkt för den finländska miljöteknologin, då man har velat skydda i synnerhet vattendragen och levnadsvillkoren för de lokala samhällena. Det energiteknologiska kunnandet har i sin tur delvis utvecklats av behovet att utveckla processer för skogsindustrin.

***

Alla länder har rätt att eftersträva utveckling och högre välfärd, men samtidigt har vi också ansvar gällande de globala utmaningarna. För att kunna möta dem behöver vi ett starkt multilateralt samarbete på internationell nivå. Den viktigaste koordinatorn för detta samarbete borde vara Förenta nationerna och dess olika fackorgan.

Vi behöver också andra multilaterala samarbetsformer. Vid sidan av FN accentueras dels det ansvar som europeiska unionen, G8-gruppen och de nya stormakterna på ekonomins område har, dels behovet av att trygga utvecklingsländernas möjligheter att delta. EU vill verka i ett nära samarbete med olika områden. Under Finlands ordförandeskap, som just har avslutats, ordnades bl.a. ett toppmöte mellan EU och Indien samt ASEM-toppmötet, för att nämna några.

Vid sidan av de mellanstatliga institutionerna har ett antal mera informella forum uppstått – såsom detta toppmöte i Delhi om hållbar utveckling. I ett demokratiskt samhälle måste man försöka påverka i olika frågor. Olika nätverk, som kan bestå av såväl regeringar som medborgarorganisationer och företag, har betydande möjligheter till inflytande. Dessa påverkningsmöjligheter bör utnyttjas effektivt, och jag vill säga att jag är stolt över att få delta i Delhi Sustainable Development Summit.