Tal av republikens president Tarja Halonen under minnesstunden för president Lennart Meri i Kadriorg 26.3.2006

Ärade anhöriga till president Lennart Meri, ärade president och fru Rüütel, kära Estlands folk,

i djup sorg har vi samlats för att ta avsked av president Lennart Meri inför hans sista resa. President Meris familj har förlorat en älskad familjemedlem, Estlands folk en stor statsman och Finlands folk en trogen vän.

Mitt i saknaden och sorgen tröstas vi av det varma minnet av en unik människa som hann göra flera livsgärningar. Lennart Meri var en djupt tänkande humanist i vars hjärta det finsk-ugriska folket fick en alldeles särskild plats. Outtröttlig arbetade han för Estlands folks lycka och välfärd.

Lennart Meris vinnande personlighet lämnade ingen oberörd. För oss finländare var han en fascinerande släkting, kosmopolit och konstnär. För oss var han det nya Estland. Lennart Meri var en människa som kunde omvandla de svårigheter han råkade ut för i livet till en styrka i sin egen personlighet och därigenom sporra sina medmänniskor. Han hade förmågan att ta vara på varje ögonblick och att genom sin entusiasm få människor att verka för gemensamma mål.

Estlands nya självständighet förde vårt grannlands öde närmare vårt eget lands historia. Det ögonblick då Estland på nytt blev självständigt befann sig Lennart Meri i Helsingfors, där han för första gången som utrikesminister färdades i en svart bil prydd med Estlands blåsvartvita flagga. Vi minns mycket väl hans ord om det ögonblicket: ”Jag lutade mig bakåt i ett hörn i baksätet och kände vilken lycka det är att en människa kan känna igen sitt livs lyckligaste stund redan innan den är förbi.”

Hüvasti, kallis sõber!
Farväl, kära vän