Republikens president Tarja Halonens tal vid Krigsveterankörernas och Traditionskörernas tionde sångfest i Helsingfors ishall den 14 mars 2010

Bästa körsångare, musikkår! Ni har under inledningen till sångfesten försatt oss i en stämning som den här musiken redan har försatt många generationer av finländare i. De framföranden som vi har hört är förknippade dels med viktiga händelser i vår nationella utveckling, dels berättar de om nationens svåra tider.

Vinterkrigets slut har uppmärksammats på många olika sätt detta veckoslut – igår hörde vi forskarnas synpunkter på vinterkriget vid det statliga seminariet till 70-årsminnet av vinterkrigets slut, och för min egen del ville jag visa krigsveteranerna min aktning genom att ordna en mottagning på slottet. Sångfesten här i Helsingfors ishall avslutar dessa evenemang i en broderlig och systerlig anda.

Vinterkriget har lämnat djupa spår i nationens gemensamma minne, och vi minns fortfarande hur vi lyckades hålla tillbaka den angripare, som först tycktes övermäktig. Men vi minns också vinterkriget för det gemensamma ansvar och den sammanhållning som upplevdes under kriget. ”Vinterkrigets anda” har uppstått under krig, även om förutsättningarna för ett förenhetligande av samhället skapades redan före kriget. Vinterkrigets anda har prövats i krig, men dess betydelse mäts också utifrån våra egna handlingar för samhällets bästa under tider av fred, i dag och i morgon.

Efter krigets slut började återuppbyggnaden. Början var inte lätt. Stora krigsskadestånd skulle betalas och de karelare som hade förlorat sina hem måste flytta till nya hemtrakter och börja om på nytt. Också landets utrikespolitiska ställning var oviss under en lång tid. Småningom började ändå tron på framtiden att spira.

Veteranernas generation svarade också för återuppbyggnaden av landet. Tack vare ert arbete utvecklades vårt land till ett äkta nordiskt välfärdssamhälle. Det arbete som ni och era närstående gjorde efter kriget bör uppmärksammas liksom era uppoffringar under kriget.

Veteranorganisationerna har fört budskapet om gemensamt ansvar vidare. Krigsveteranerna började organisera sig strax efter vinterkriget och fortsatte att organisera sig under de följande årtiondena. Organisationernas aktiva insatser har ökat vår medvetenhet om de problem som krigen orsakat och medfört en förbättring av veteranernas levnadsförhållanden.

Ni veteraner har redan uppnått en hög ålder, statistikerna har räknat ut att er genomsnittsålder är 87 år. Det är klart att behovet av stöd ökar med tilltagande ålder; detta har vi ju alla framför oss i något skede. Samhället måste ha tillräckliga resurser för att erbjuda er rehabilitering, stödåtgärder och annan hjälp. Stödet till veteranerna kräver att vi alla visar samma anda av gemensamt ansvar som ni själva alltid har visat.

***

Jag tror starkt att kulturen är viktig under alla förhållanden. Detta var tydligt också under krigsåren. Att denna veteranernas sångfest ordnas nu för tionde gången är ett tecken på kulturens varaktighet. Men jag tycker att man i denna fest kan känna av det broderskap och systerskap som våra krigsveteraners – kvinnors och mäns – sammankomster har kännetecknats och fortfarande kännetecknas av.

Veteranernas organisationsverksamhet skapar och värna om en sammanhållning och för traditionen vidare. Veterankörerna är ett gott exempel på detta. Körerna är en vedervickelse såväl för er sångare som för oss i publiken.

I dagens sångfest deltar inte bara krigsveterankörerna utan också traditionskörerna. På detta vis kan traditionen föras vidare. Det är ett utmärkt sätt att skapa samarbete mellan generationerna.

De unga uppskattar allmänt det arbete som veteranerna och alla de som upplevde kriget har gjort för vårt land. Den sammanhållning och framtidstro som ni veteraner har visat behöver vi fortfarande. Detta är ett viktigt arv när vi möter framtida utmaningar.

***

När vi nu får höra följande framföranden kommer många minnen igen tillbaka till oss. Jag hoppas att samhörighetskänslan också kan bära oss framåt!

Jag önskar er alla en trevlig söndag tillsammans och en god fortsättning!