Republikens president Tarja Halonens tal vid en festsupé i Tallinn 16.5.2000

(med reservation för ändringar)

Det är en stor glädje och ära för mig att få tala i det historiska Mustpeade Maja. Under Hansatiden var Svarthuvudenas gille en mycket inflytelserik köpmannaförening som under inga omständigheter hade upptagit en kvinna som medlem i gillet.

Men tiderna har förändrats. Hansaförbundet splittrades redan för hundratals år sedan och Tallinn har upplevt en rad olika skeden. Estland håller på nytt på att bli ett viktigt centrum för politik, ekonomi och kultur i Östersjöregionen.

Estland har i alla tider haft en speciell betydelse för finländarna. Det gläder mig mycket att jag i rollen som republiken Finlands president kan avlägga mitt andra statsbesök uttryckligen i Estland. Jag känner ert land sedan mina tidigare besök här, och det program som Ni, herr president, på ett så omtänksamt sätt har ordnat inför mitt besök, ger mig möjlighet att stifta bekantskap med dagens Estland ur ett helt nytt perspektiv. Min önskan är att verkligen lära känna Estland och estländarna lika bra som Ni känner Finland och finländarna.

Relationerna mellan våra länder har i dag ett mångsidigare innehåll än kanske någonsin tidigare under vårt långa grannförhållande. Finlands och Estlands politiska relationer har blivit en viktig del av utvecklingen av läget i hela Östersjöregionen. De historiska erfarenheterna har visat hur man i svåra situationer kan bli tvungen att fatta avgörande beslut. De erfarenheter vi kan blicka tillbaka på utgör ett värdefullt läromedel med tanke på framtiden. I de viktigaste frågorna - de som gäller säkerhetspolitiken – respekterar vi varandras lösningar och försvarar varandras rätt att fatta dessa beslut utifrån egen fri vilja.

Också när det gäller det ekonomiska samarbetet har Finland och Estland blivit mycket viktiga partners för varandra. Den handel som Finland bedriver med Estland är för oss nu lika viktig som vår sammanräknade handel med Polen, Tjeckien och Ungern. Finlands och Estlands ekonomiska relationer har redan utvecklats långt utöver normal handel i riktning mot produktionssamarbete. Under de senaste åren har Finland lärt sig att i sin investeringspolitik lita på Estlands fortsatt dynamiska ekonomiska tillväxt. Det djärva "tigersprång" som Estland tagit i och med att man introducerat datatekniken redan på folkskolestadiet, rimmar väl med Finlands utveckling inom databranschen och ställer stora utvecklingsmöjligheter i utsikt. När det gäller de ekonomiska relationerna torde man utan överdrift redan kunna säga att Estland har blivit medlem i den nordiska gemenskapen.

Det finns dock en plattform för Finlans och Estlands relationer som är ännu viktigare än det politiska och ekonomiska umgänget och som jag här vill nämna, och det är den språkliga och kulturella bakgrunden. Denna ömsesidiga förbindelse är en så stark faktor, att inte ens de stora skillnaderna i utvecklingen under de senaste århundradena har förmått grumla detta faktum. Ni, herr president, har i egenskap av historiker och författare ofta i Era verk behandlat den estniska kulturens rötter och de särdrag som vi känner igen även hos oss själva. Värdet av denna vår gemensamma bakgrund accentueras allt mer inom den närmaste framtiden, då den kraftigt expanderande globalkulturen får människorna att söka sin egen identitet i de egna historiska rötterna.

Finlands och Estlands relationer uppnår en ny nivå när Estland, förhoppningsvis snart, ansluter sig till Europeiska unionen. Då blir Finland och Estland för första gången i hela vår historia jämlika medlemmar av samma förbund. Vi delar då samma värderingar och är självklara partners i både det nordiska och också det allmäneuropeiska samarbetet.

Herr president, tillåt mig att höja en skål för Er och Estlands folk, för fortsatt framgång i utvecklandet av ert självständiga land när det gäller politisk säkerhet och ekonomisk välfärd samt er blomstrande nationella kultur.