Republikens president Tarja Halonens intervju vid Löntagaren nr 8/2003

GLOBAL RÄTT TILL DRÄGLIGT LIV Globaliseringen är en realitet, men så är också nationalstaten. Nationalstaten har fortfarande det primära ansvaret för människornas väl och ve, för välfärd och trygghet i varje land.

Rättvisa och demokrati, mänskliga rättigheter och en god förvaltning, är grundelement också i en globaliserad värld — i norr som i söder.

Människorna måste överallt i världen ha rätt till ett drägligt liv, slår president Tarja Halonen fast i den här intervjun för Löntagaren.

Hon återkommer ofta till detta med ett drägligt liv, att alla människor skall ha rätt till social trygghet och utbildning. Inget överflöd, men anständiga villkor och möjligheter för varje individ, en social parallell till begreppet hållbar utveckling som lanserades av Brundtlandkommissionen.

Internationella arbetsorganisationen ILO:s kommission som arbetar med att ta fram en social dimension i globaliseringsprocessen har arbetat i närmare två år. I kommissionen ingår tjugotalet framstående företrädare för olika världsdelar och intressen.
Rika och fattiga länder är representerade, arbetstagare och arbetsgivare, ekonomisk vetenskap och globalt näringsliv. Kommissionen leds av Finlands president Tarja Halonen och Tanzanias president Benjamin Mkaba. Arbetet, som är i slutskedet, har varit tungt men lärorikt, säger president Halonen.

– En positiv överraskning har varit att också kända ledare för multinationella koncerner konstaterat att regler som finns till för att skydda människor: mänskliga rättigheter, demokratin, rättsstaten, bör respekteras oberoende av ekonomiskt system.

Söker nya spår

Halonen är tillsammans med Tanzanias president Benjamin Mkaba ordförande för den ILO-kommission som arbetar fram en social dimension åt globaliseringen. Kommissionens slutrapport skrivs som bäst och skall överräckas till världssamfundet vid det sociala forumet i Mombai i januari.

Redan under det inledande arbetet kom man fram till att världen inte kan fortsätta i samma spår som nu.

– Det är en gemensam syn som delas av arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter, av företrädarna för de utvecklade industriländerna och de fattigaste länderna i Afrika.

Det måste bli förändringar, men vilka, det är beroende av hur kommissionens förslag och synpunkter tas emot av det internationella samfundet. Utan att uttala överdrivet konkreta förväntningar utstrålar Halonen entusiasm över det arbete kommissionen utfört.

– Det har varit en berikande erfarenhet att tvingas se den egna världsdelen från en annan sida, att få sin egen världsbild ifrågasatt. Jag tror att det var något vi alla upplevde. Hur det kom fram förnuftiga argument för en viss ståndpunkt, men hur samma ståndpunkt från en annan sida kunde omkullkastas med förnuftiga argument.

– Sammantaget är vi överens om att det inte är fråga om en motsättning mellan nord och syd, utan att globaliseringen överallt har både vinnare och förlorare. Därför kan priset för en rättvisare värld inte betalas enbart av det norra halvklotets arbetande befolkning. Vi är tvungna att fundera på hur vinnare och förlorare uppstår i såväl söder som i norr, i öster och väster. Men självklart också medge att "djupt i söder" är situationen så svår att man där är så gott som utestängda från det positiva i globaliseringen, säger president Halonen allvarsamt.

När intervjun görs vilar en allvarlig stämning över presidentens slott. För en timme sen fick hon beskedet att vännen, tidigare kollegan, Sveriges utrikesminister Anna Lindh är död — mördad. Denna dag, den elfte september, för trettio år sedan kuppen i Chile och Salvador Allendes död, för två år sedan attacken i New York och nu detta...

Tåget går

President Halonen framhåller att man måste ta sig an globaliseringsproblemen på olika nivåer. Se vad man kan göra på nationell nivå, vad regionalt samarbete kan ge och vilka möjligheter ett utvecklande av det internationella samarbetet öppnar.

– Det är förvånande hur starkt nationalstatens roll stiger fram. Den är det grundelement vi måste bygga på för att garantera rättvisa och välfärd i en globaliserad värld.

Samtidigt öppnar utvidgningen av EU intressanta perspektiv.

– Många av de problemställningar EU nu möter är besläktade med de problem som finns i utvecklingsländerna. Så om utvidgningsprocessen lyckas, vilket vi har skäl att tro, finns det erfarenheter att dra.

Detta betyder inte, påpekar Halonen, att man behöver ta modell av EU som system, men att integreringen av länder och ekonomier av olika slag och nivå ger värdefulla erfarenheter att ta vara på.

På det internationella planet igen är samarbetet inom FN viktigast och i samverkan med världshandelsorganisationen WTO, Världsbanken och Internationella Valutafonden.

– Alla är överens om att det behövs en global paralyorganisation och att om FN inte funnes skulle vi vara tvungna att grunda organisationen. Men nu när den finns skall vi göra den starkare och lappa de brister som uppenbarar sig.

Men tillbaka till den enskilda människan och hennes förhållande till globaliseringen.

Människors inställning varierar givetvis, globaliseringen uppfattas som allt mellan en svordom och en gåva.

– Ändå tror jag att det finns en växande förvissning om att globaliseringen är en oskiljaktig del av den värld vi lever i.

– I kommissionen har vi talat om globaliseringen som ett tåg som redan startat och nu befinner sig vid vår station. Det gäller då att bestämma sig för om man vill kliva på eller inte. De industrialiserade länderna har redan stigit på, länderna i Asien är också med, men vill ha bättre platser, i Latinamerika och Afrika undrar man om det kanske kommer ett bättre tåg. Representanten för ursprungsfolken kom med ett bra tillägg, att om det skulle vara så att de inte vill stiga på tåget skulle det vara önskvärt att de inte blir överkörda av det heller.

Ett tänkvärt påpekande är också att om t.ex. afrikanska ledare inte vill delta i globaliseringen, gör de då, genom att stänga dörren, rätt mot kommande generationer.

Konklusionen blir att globaliseringen finns och går vidare och att man måste komma överens om rejälare och mänskligare villkor för hur olika grupper skall bemötas.

För Finlands del, menar president Halonen, är det viktigt att vi på det nationella planet ser till att medborgarna har goda utbildningsmöjligheter, att vi har goda individuella och samhälleliga möjligheter att klara oss i den internationella konkurrensen. För vår exportindustri är det av avgörande betydelse att handeln är fri, att vi kan agera på den internationella marknaden. Men då måste vi också fråga oss hur vi skall reagera när samma fenomen riktas till oss.

– Därför är det viktigt att det finns internationella regler så att arbetstagare överallt i världen har drägliga villkor. Och att sysselsättningen lyft upp som mål jämsides med ekonomisk tillväxt.

I president Halonens vision om ett drägligt liv för alla ingår således också krav på ett drägligt arbete, med drägliga arbetsvillkor och tillräcklig inkomst att trygga människors och familjers liv. Här är fackets roll viktig. För också om det inte är troligt att vi globalt kan nå samma nivå av facklig organisering som vi har i Norden, är det genom att driva fackliga krav på hög sysselsättning och drägliga arbetsvillkor en ny global rättvisa kan uppnås.



Text: Hans Jern

Löntagaren