För ett enat Europa

Författare till den gemensamma artikeln: Italiens president Carlo Azeglio Ciampi Österrikes förbundspresident Heinz Fischer Lettlands president Vaira Vike-Freiberga Portugals president Jorge Fernando Branco de Sampaio Polens president Aleksander Kwasniewski Tysklands förbundspresident Horst Köhler Republiken Finlands president Tarja Halonen

Resultatet av folkomröstningen i Frankrike och Nederländerna visade att många medborgare anser att den europeiska politiken inte helt motsvarar deras förväntningar. Även om majoriteten av medborgarna stöder projektet för ett gemensamt Europa är de bekymrade över sättet på vilket det genomförs. Medborgarna känner sig åsidosatta i fråga om såväl ärenden som är viktiga med tanke på deras framtid som beslutsfattandet i vardagliga frågor.

Europeiska frågor av central betydelse har inte tillräckligt ofta diskuterats i tillräcklig omfattning innan besluten har fattats.

Enligt mångas åsikt verkar EU:s regelverk överdrivet. Beslutsprocessen förblir alltför ofta oklar och beslutsfattarna ansiktslösa.

Till råga på allt utser medborgarna ofta Bryssel till syndabock för problem i deras egna länder. Detta ger en dålig bild av ett bra projekt.

Vi är övertygade om att Europeiska unionen behöver starka, inflytelserika och effektiva organ och öppna procedurer.

På unionsnivå bör man utfärda bestämmelser enbart om sådana ärenden som det lönar sig att ha gemensam lagstiftning om. Det behövs metoder för att överbrygga klyftan mellan beslutsfattarna och medborgarna. Målen i det konstitutionella fördraget för Europa – att höra medborgarna, öppenhet, demokratisering och effektivitet – är fortfarande aktuella. Alla medborgare skall kunna diskutera alla frågor som berör EU:s medborgare.

Eftersom arbetslösheten är hög och den ekonomiska tillväxten långsam är många medborgare bekymrade över sin framtid. Europa måste erbjuda dem verkliga framtidsutsikter. Europeiska kommissionen handlar alltså rätt när den i sin politik koncentrerar sig på tillväxt och sysselsättning. Om medborgarna upplever att EU:s medlemsstater erbjuder dem och deras barn nya möjligheter till arbete och välstånd förhåller de sig positivt till den europeiska integrationen. Den sociala dimensionen har en central position i den europeiska modellen, men även den ekonomiska grunden måste vara i sin ordning.

Den viktigaste uppgiften för närvarande är att öka medborgarnas förtroende för europapolitiken. Fördelarna med integrationen måste göras begripliga för varje medborgare. Vi måste på ett begripligt sätt berätta för medborgarna hur EU fungerar, vad unionen har åstadkommit och vart den strävar och varför. Detta är det sätt på vilket man får medborgarna att stöda Europaprojektet. EU kan inte stärkas och i synnerhet inte vidareutvecklas utan medborgarnas stöd och samarbete.

* * *

Det är svåra tider för Europa, men det finns dock inte orsak att betvivla projektet för ett gemensamt Europa. Vi måste bara komma ihåg allt det som EU har gett de stater och människor som unionen förenar. Den har ökat välfärden och förstärkt ekonomin, vilket ger oss möjlighet att för vår del påverka globaliseringen. Den har fört med sig frihet och rättigheter i många olika former. Och framför allt har unionen skyddat oss från krig och förtryck.

Luxemburgs premiärminister och tidigare ordförande för Europeiska unionens råd Jean-Claude Juncker har konstaterat att det räcker med ett besök vid hjältegravarna för att tvivlen och frustrationen över Europa skall försvinna. Vi är definitivt av samma åsikt. Den fred som råder i Europa kan absolut inte anses självklar – detta är något som européerna i tiderna bittert fick lära sig. Dagens ungdomar kan inte ens föreställa sig krig mellan unionens medlemsstater, och så skall det också vara. Detta är ett av de mest värdefulla resultat som uppnåtts genom den europeiska integrationen.

Det är också klart att våra ekonomiska framgångar bygger på den inre marknaden i Europa. Den inre marknaden har skapat välfärd i de gamla medlemsstaterna och erbjuder de nya samma möjligheter. Parallellt med en fungerande marknad vill vi också ha social rättvisa och balans. Detta är den europeiska modellen, som kan garantera medborgarna välfärd också på lång sikt.

Endast med gemensamma krafter kan de europeiska nationerna konkurrera och förhandla framgångsrikt med t.ex. sådana länder som Förenta staterna, Kina och Indien. Kina har hela 1,3 miljarder invånare och Indien 1,15 miljarder. Den årliga ekonomiska tillväxten är 9 % i Kina och 8,5 % i Indien. Bara ett ekonomiskt sett starkt Europa, med solidarisk sammanhållning, kan påverka globaliseringens krafter och ge globaliseringen den sociala dimension som vi anser vara nödvändig. På så sätt kan vi vara en förebild för hela världen.

Den inre marknaden innebär konkurrens och konkurrensen kräver ansträngningar och flexibilitet. Rättvis konkurrens betyder också bättre produkter och tjänster för konsumenterna. Det finns ingen annan väg framåt om vi vill upprätthålla och utvidga vår välfärd.

Ibruktagandet av euron var ett betydelsefullt steg i utvecklingen, även politiskt sett. Den har på ett avgörande sätt stött stabiliteten i penningpolitiken, den låga räntenivån, öppenheten, minskningen av kostnaderna inom penningrörelsen, integrationen av finansieringsmarknaderna och människornas rörlighet. Även de medlemsstater som står utanför euroområdet gagnas av detta.

* * *

De resultat som uppnåtts hittills får inte kastas bort, utan vi måste tvärtom stadigt hålla fast vid de möjligheter som finns i framtiden. För att kunna göra detta måste vi dock veta vad det är som vi vill ha.

Europeiska unionen är redan nu mycket mera än enbart ett frihandelsområde. Redan från början har det varit tänkt att EU skall vara ett politiskt projekt. EU är en gemenskap med ett gemensamt mål och gemensamma värden och grundtankar. Dessa omfattar frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten, värdepluralism, respekt för människovärdet, social rättvisa och solidaritet.

Europeiska unionens medlemsstater måste starkare än tidigare förbinda sig till att främja kunskap och innovativitet som grund för en långsiktig tillväxt och sysselsättning och måste mera målmedvetet än tidigare arbeta för att förverkliga strukturreformen. Endast på detta sätt får man medlemsstaternas ekonomier att bli mera dynamiska.

Europeiska unionen måste uppträda enat ute i världen. Endast då kan Europa vara en betydelsefull ekonomisk och politisk faktor och delta i lösningen av globala problem. Även våra internationella partner förväntar sig detta.

* * *

Nu är det dags att lugnt begrunda hur man skall få Europa tillbaka på rätt spår. Var borde man börja?

- Vi behöver ett EU som är mera demokratiskt, öppet och effektivt. Detta är till fördel för oss själva och viktigt för att vi skall klara oss i globaliseringen.

- Vi behöver procedurer som ökar medborgarnas möjligheter att delta och medborgarna måste tas med i förverkligandet och den fortsatta utvecklingen av vårt gemensamma Europaprojekt. Av denna anledning måste vi begrunda hur medborgarna i EU i så hög grad som möjligt tillsammans kan uttrycka sina åsikter i europeiska frågor.

- Vi måste ha ett ännu närmare samarbete än tidigare i säkerhetsfrågor och för att bekämpa terrorism. Det har den senaste tidens terrordåd åter en gång visat.

- Vi behöver större kompromissvilja och mera solidaritet. Detta är en av grundförutsättningarna i Europaprojektet och till fördel för alla medlemsstaterna.

- Europa måste förbereda sig för att möta framtiden. Vi måste investera i Europas starka sidor: innovation, kommunikation, utbildning och forskning. Vi måste ta reda på vad vi betalar till Bryssel och hur våra pengar används. Om detta måste man försöka komma överens snarligen och en överenskommelse kommer säkert också att nås.

Nu måste vi verkligen utnyttja den överenskomna betänketiden. Vi får inte ge upp utan vi måste vara viljestarka och visa prov på rådighet.

* * *

Den ”öppna dörrarnas politik” som förs inom Europeiska unionen har visat sig vara framgångsrik. De nya medlemsstaterna har gett Europa ny kraft och nya möjligheter.

Nu måste vi med tiden lära oss att leva i en union med 25 medlemsstater och vänja oss vid en europeisk identitet som grundar sig på en gemensam historia, en gemensam kultur och gemensamma värden. Dessa påverkar vår vardag och definierar vårt gemensamma Europa. I fråga om utvidgningsplanen måste principen “pacta sunt servanda” tillämpas - avtal skall hållas. De länder som ansöker om medlemskap måste ha en realistisk framtidsvision, vilket också uppmuntrar dem till mera grundläggande reformer och till att tillägna sig europeiska normer. Samma villkor för medlemskap skall tillämpas på alla kandidatländer. Dessa villkor omfattar demokrati samt respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

I många länder firar man redan semester. Många av oss kan njuta av Europas skönhet utan gränsformaliteter och i många fall behöver vi inte ens växla valuta. Detta är ett praktiskt exempel på hur alla kan dra nytta av Europa.

Vi vill inte ge avkall på allt detta, utan vi måste utnyttja möjligheten att arbeta för ett gemensamt, enat Europa och på så sätt bära vårt ansvar också för kommande generationer.