Festtal av republikens president Tarja Halonen vid 60-årsjubileet för Stiftelsen för teknikens främjande 27.5.2009

Stiftelsen för teknikens främjande grundades för 60 år sedan för att stödja undervisning, forskning och studier i teknik samt för att allmänt främja teknik på näringslivets olika områden med särskild fokus på uppgifter som vid varje tid är viktiga med tanke på helheten.

Stiftelsens mål är fortfarande aktuella. ”Uppgifterna som är viktiga med tanke på helheten" har förändrats och jag kommer här att gå närmare in på några utmaningar där teknisk utbildning och forskning och användningen av teknik i dag har mycket att erbjuda då man söker lösningar på dem.

Vi behöver teknik för att tjäna mänskligheten och för att stödja en hållbar utveckling. Utvecklingen och naturen måste gå hand i hand. Teknisk forskning och nya tekniker kan erbjuda lösningar på problem. Dessutom erbjuder de kunskapsunderlag och alternativ till stöd för beslutsfattandet i samhället.

Finland har under drygt tjugo år legat i täten för hållbar utveckling. Vårt lands representanter inom FN och EU har aktivt lagt fram förslag om hur man kan möta utmaningar som gäller hållbar utveckling. Internationella avtal ställer upp mål, men skapar också gynnsamma förhållanden för att utveckla teknologiska och tekniska lösningar.

Finland har fått erkänsla för sitt arbete för en hållbar utveckling. Då man i början på detta årtusende på initiativ av Världsekonomiska forumet (WEF) började granska verksamhet som stöder hållbar utveckling, placerade sig Finland i den första bedömningen som ledande land i världen och har stannat i täten under de senaste tio åren. Naturligtvis förpliktar den här positionen oss även.

Den för tillfället mest aktuella utmaningen i fråga om hållbar utveckling är att få klimatförändringen under kontroll och att anpassa sig till den. Också i dessa förhandlingar har Finland försökt att fördomsfritt granska lösningarna på problemen ur en ny synvinkel. För första gången under klimatavtalets tjugoåriga historia har Finland tagit med användar- och konsumentperspektivet i diskussionen.

För närvarande förhandlar man om hur avtalssystemet ska se ut efter år 2012. Avsikten är att slutföra förhandlingarna i december detta år vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Det är viktigt att man lyckas uppnå målen.

Finland och de andra medlemsstaterna i EU har förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent från nivån år 1990 före år 2020. Målen är höga och man måste snabbt vidta åtgärder för att uppnå dem. Åtgärderna är mångsidiga. Ett tydligt mål är att ändra på konsumtionsvanorna så att de belastar miljön mindre. Mycket kommer från hemmet, men skolornas och till exempel vetenskapscentrumens roller då man informerar om basfakta som rör klimatförändringen är fortfarande viktiga.

Att hejda klimatförändringen är både en utmaning och en möjlighet för industrin. Det är nu hög tid att forska fram och utveckla nya ekologiska lösningar till maskiner, industriprocesser, boende och samhällen.

Finland innehar redan en ledande position i världen till exempel vad gäller samproduktion av elektricitet och värme. En fjärrvärmeanläggning är ett enastående effektivt och miljövänligt sätt att producera elektricitet och värme. I och med vindkraftverken har vi fått en lovande ny industribransch där man har kunnat tillämpa mycket lokalt specialkunnande.

I kärnenergin har man ett koldioxidfritt alternativ att producera energi. Det är förenat med vissa utmaningar som man emellertid inte har kunnat lösa. Jag hoppas personligen att utvecklingen inom det här området skulle gå snabbt framåt. Kärnteknologiskt kunnande kan också användas för att utveckla kärnvapen. Verksamheten i Iran och Nordkorea ger anledning till oro inom det internationella samfundet för att icke-spridningssystemet som varit i kraft fyrtio år ska försvagas. I går togs dessa frågor också upp i diskussionerna med FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon. Det är mer än önskvärt att Förenta staterna och Ryssland i förhandlingarna som de precis inlett kunde komma överens om att minska antalet strategiska kärnvapen.

Att hejda klimatförändringen kommer att vara en utmaning för oss i decennier. Det lönar sig att ta tag i den här utmaningen genast. Hejdandet av klimatförändringen ger möjligheter till betydande forskningsprojekt och industriella innovationer.

Som ett exempel på internationella miljöprojekt som finska forskare deltar i kan nämnas forskningsprojektet om mikropartiklar i Indien, där Meterologiska institutet samarbetar med lokala forskare. Finska företags kunnande marknadsförs i samarbete också internationellt. Med hjälp av projektet Cleantech Finland stöder man ren teknik med sikte på att den blir en ny stödpelare för industrin.

Man löser inte klimatförändringen eller andra miljöproblem enbart med hjälp av högteknologi, utan det behövs också politisk vilja och kunskap. Effekterna av klimatförändringen känns kraftigast i utvecklingsländerna där följderna av torka, översvämningar och stormar är att produktionen av mat sjunker och tillgången till vatten minskar. Man måste försöka finna lösningar av olika slag som lämpar sig för lokala förhållanden och tar med olika folkgrupper i beslutsfattandet och åtgärderna.

I utvecklingsländerna bär särskilt kvinnorna bördan av att anpassa sig till klimatförändringen. Kvinnorna bär ansvar för över hälften av världens livsmedelsproduktion, i Afrika är den här siffran rentav 80 procent och i Asien 65 procent.

I industriländerna är situationen en annan, men kvinnorna har här en avgörande ställning också som konsumenter. Hushållen kan avsevärt påverka energikonsumtionen och andra åtgärder som gäller regleringen av naturtillgångarna. I industriländerna fattar kvinnorna 70 procent av hushållens inköpsbeslut.

Med tanke på jämställdheten och kvinnornas ställning är det viktigt att kvinnorna beaktas i större utsträckning än förut i det nya klimatavtalet. För att stärka kvinnors verksamhet ordnade vi i november tillsammans med Liberias president ett möte för kvinnoaktivister i Monrovia. I mötet deltog över tusen kvinnoaktivister och mötet antog en appell om aktivitet i fråga om klimatförändringen och kvinnors deltagande.

* * *

Jag vill slutligen lyfta fram en annan stor miljöutmaning alldeles i vår närhet. Det är frågan om Östersjön. Man har vidtagit åtgärder för att rädda Östersjön, men vi måste stärka våra gemensamma ansträngningar. Tekniken har mycket att erbjuda i detta arbete. Vi har genom internationellt samarbete, i vilket också företag och privata aktörer har deltagit aktivt, lyckats förbättra till exempel reningen av avloppsvatten. Vi känner till utmaningarna och vi har teknik för att rädda Östersjön till vårt förfogande. Vi har kunskap och färdigheter. Tillsammans kan vi nå våra mål. Det gäller att handla nu.

Vi startade förra veckan tillsammans med statsminister Matti Vanhanen och styrelseordföranden för Baltic Sea Action Group Ilkka Herlin det gemensamma projektet Baltic Sea Action Summit. Syftet är att sammanföra offentliga och privata aktörer inom Östersjöområdet som förbinder sig till konkreta handlingar för att rädda Östersjön. I februari 2010 samlas Östersjöländernas stats- och regeringschefer, företag och frivilligaktörer till ett toppmöte i Helsingfors. Redan nu har en grupp föregångare inom företagsvärlden kommit med.

* * *

Jag sätter stort värde på det ni har gjort. Jag vill med dessa ord gratulera den 60-åriga Stiftelsen för teknikens främjande och alla dess aktörer. Från första början har den offentliga sektorn, näringslivet och privatpersoner deltagit i finansieringen av Stiftelsen och i dess verksamhet. Årtiondena har visat att samarbetet också på detta område är fruktbart, och jag vill uppmuntra er att fortsätta ert värdefulla arbete med att på alla sätt främja tekniken för vårt gemensamma bästa.