Republikens presidents nyårstal 1.1.2005

Medborgare, i dag på nyårsdagen flaggar hela vårt land på halvstång. Det gånga året slutade i stor sorg. De fruktansvärda följderna av jordskalvet på havsbottnen nära Indonesien på annandag jul har visat sig vara exceptionellt omfattande. Naturkatastrofen är en av de värsta – om inte den värsta – världen upplevt på årtionden.

Foto: Lehtikuva

Dess hela vidd och omfattning har klarnat först så småningom. Förödelsen sträcker sig över Indonesien till Thailand, Indiska halvön, Sri Lanka ända till strandområden längs den östafrikanska kusten. Inte heller finländska hem har besparats. Den upplevda katastrofen berör hela det internationella samfundet.

Enligt uppgifter idag orsakade flodvågorna över hundrafemtiotusen människors död. Antalet skadade är många gånger större, liksom antalet människor som förlorat sina hem och sin egendom. Antalet finländare som dött eller fortfarande är försvunna överstiger 200. Även om man inte skall låta hoppet i hjärtat slockna, måste vi bereda oss på att det är fråga om den största katastrof som drabbat oss finländare i fredstid.

Medborgare,

Jag vill ännu en gång framföra mitt djupaste deltagande till offrens anhöriga och närstående, liksom till dem som skadats och dem som ännu svävar i ovisshet om vad som hänt deras nära. Ni är inte ensamma. Den sorg och den oro ni känner delar ni med oss alla. Vi vill vara till ert stöd nu och i framtiden.

Jag vill tacka alla dem som ställt upp för att hjälpa och stöda de nödställda. I det arbetet har hela det finländska samhället tagit del; statsmakten, kommunerna, medborgarorganisationerna, kyrkan och otaliga privatpersoner och samfund. Jag vill också utsträcka mitt tack till att gälla utanför vårt lands gränser; framför allt till den lokalbefolkning, som genast satte igång med räddningsarbetet på katastrofområdet.

Arbetet med att hjälpa de nödställda pågår också som bäst. Det sista egentliga finländska evakueringsflyget sker i morgon på söndagen. Efter det hjälper vi de andra nordiska länderna med luftbron. Att effektivt bistå såväl lokalbefolkningen som dem som semestrade i området är fortsättningsvis en krävande uppgift. Där behövs internationell hjälp utöver de insatser som de lokala myndigheterna och biståndsarbetarna på plats står för.

Följdverkningarna av katastrofen måste bekämpas, så att inte antalet dödsoffer stiger på grund av epidemier, brist på dricksvatten eller otillräcklig sjukvård. Såväl invånarna i katastrofområdet som staterna är också i behov av långvarigt internationellt samarbete. Invånarna i området har förlorat sina hem, och möjligen också all annan trygghet. Återuppbyggnadsarbetet kommer att innebära en enorm ekonomisk utmaning för dem.

Många stater, bland dem också Finland, samt flera internationella organisationer har skickat biståndsarbetare, förnödenheter och pengar till området. Den internationella biståndsoperation som nu satts i gång är den mest omfattande någonsin och kommer att ta en lång tid.

Jag vädjar till alla finländare och ber er att göra en insats för att hjälpa offren för denna internationella katastrof och bidra till återuppbyggnaden. Under de senaste dagarna har vi på ett nästan alltför konkret sätt blivit påminda om att vi alla lever i samma värld. Nöd och elände kan övervinnas bara genom samarbete. Välfärd och säkerhet är odelbara begrepp, både på nationell och internationell nivå. Vi behöver sådana former av samarbete som ger människorna trygghet och som erbjuder också de fattigaste länderna en möjlighet till utveckling.

Förenta Nationernas betydelse när det gäller främjandet av global säkerhet och utveckling är oersättlig. Under hela det gångna året diskuterades och bereddes en omstrukturering av organisationen i syfte att effektivera dess verksamhet. Den operation för att hjälpa offren för katastrofen i Sydostasien som FN nu inlett är den största i organisationens historia. Finland deltar också i fortsättningen aktivt i FN:s verksamhet. Vårt mål är att FN skall vara en stark och väl fungerande organisation med beredskap att möta utmaningarna i dagens värld.
Medborgare,

Katastrofen som vi har upplevt kommer ännu länge att leva kvar i vår vardag – för många människor genom hela livet. Jag har ändå tilltro till att vi alla upplever det som vårt gemensamma ansvar. Under det år som gått har det hänt mycket i vårt hemland. Många viktiga gemensamma angelägenheter som jag hade tänkt tala om på nyårsdagen. Nu inleds det nya året exceptionellt tragiskt. Det finns ändå många orsaker till att tro på en bättre framtid. Finland är fortfarande ett bra land att leva i. Låt oss stödja varandra och tro på samarbetets kraft.

Slutligen vill jag å mina egna och min makes vägnar tacka för samarbetet, och tacka alla dem som kontaktat mig under året. Ert stöd och Ert intresse för skötseln av våra gemensamma ärenden har betytt mycket. Jag önskar Er alla ett gott nytt år 2005.