Tal av republikens president Tarja Halonen vid en festsupé med anledning av republiken Lettlands president Vaira Vike-Freibergas statsbesök 25.4.2006

(med reservation för ändringar)

Det är en glädje för mig att få välkomna er, ärade President och professor Freibergs, till Finland. Jag vet att ni tack vare många besök och möten har god kännedom om Finland och oss finländare.

De historiska banden mellan finländare och letter är både långvariga och starka. Våra bilaterala förbindelser är täta och goda. Våra länder ligger vid Östersjön och det regionala samarbetet förenar oss sedan en lång tid tillbaka. På det individuella planet har letterna och finländarna många gemensamma drag då det kommer till levnadsvanor, värderingar och känslor. Folk i båda länder uppskattar till exempel ett nära förhållande till naturen.

Vänskapsföreningsverksamheten och samarbetet mellan olika städer har redan långa anor, liksom även det kulturella och övriga samarbetet mellan organisationer och privatpersoner. Dessa förbindelser har trots olika skeden i historien aldrig brutits helt.

Ärande President, i morgon öppnar ni här i Helsingfors en utställning av den lettiske konstnären Janis Rozentâls. Det är en fin hyllning till de kulturella förbindelserna mellan våra länder att vi har fått utställningen till Helsingfors. Rozentâls hade ett ovanligt nära förhållande till Finland. Han tillbringade mycket tid i Finland och var gift med den berömda Finlandsfödda sångerskan Elli Forssell. Lettlands vänskapsförening i Finland är uppkallad efter Janis Rozentâls.

Tillsammans med min make gjorde jag ett statsbesök i Lettland i maj 2001. Under mitt besök firades Europadagen, vilket på sitt sätt symboliserade den utveckling som pågick i ert land. Lettland strävade då målmedvetet efter ett medlemskap i Europeiska unionen. Ni har även nått ert mål om ett medlemskap i NATO.

Med glädje minns jag det varma mottagandet och den stora gästfriheten samt möjligheten att på nära håll få stifta bekantskap med Lettlands aktiva förberedelser inför allt det nya. Samarbetet mellan våra länder ökade snabbt och blev mångsidigare vid den tiden. Vårt gemensamma mål har varit att befästa demokratin och rättstaten, respektera de mänskliga rättigheterna och bygga upp medborgarsamhället. Till de områden vi särskilt samarbetat kring hör miljön, justitie- och polisförvaltningen, gränsbevakningen och språkprogrammet.

Handeln mellan våra länder har ökat och flera läroinrättningar och forskningsinstitutioner har skapat fasta samarbetsrelationer. Finländarna är numera en av de största grupperna som besöker Lettland. Vårens ishockey-VM lockar säkert ett stort antal finländare till Riga.

* * *

Vi finländare vill delta i utvecklandet av Europeiska unionen som grundar sig på öppenhet och medlemsstaternas jämlikhet. EU måste vara trovärdig i medborgarnas ögon. Medborgarna upplever sig inte vara ett med unionen förrän de i vardagen får uppleva de positiva effekterna av medlemskapet.

Vårt eget Östersjöområde är ett viktigt samarbetsområde. Sjöfart och trafik samt miljöfrågor är goda exempel på sådana samarbetsområden där vi lättast når resultat tillsammans. Vi har många verktyg för att forma vår närmiljö. Lettland är liksom Estland och Litauen numera medlem i Nordiska Investeringsbanken, och Östersjöstaternas råd omfattar alla länder i området.

Under den senare hälften av detta år är Finland ordförandeland i EU. Finlands centrala mål när det gäller de yttre förbindelserna är bland annat att utveckla samarbetet mellan EU och Ryssland, stärka den nordliga dimensionen och överlag effektivera EU:s verksamhet i fråga om de yttre förbindelserna. Goda bilaterala relationer gagnar skötseln av ordförandeskapet, och vi hoppas kunna räkna med stöd från Lettland.

I den globaliserade världen klarar inte ens stora aktörer av att ensamma möta snabbt föränderliga utmaningar och hot. Såväl stora som små länder känner oro inför framtiden. Vi måste ta initiativ till att skapa en framtid för oss själva och hela det internationella samfundet. Genom vårt aktiva arbete i Förenta Nationerna och andra internationella organisationer främjar vi en stabil utveckling samt en rättvisare och säkrare värld.

Förutsättningarna för att möta globaliseringens utmaningar är att vi förbinder oss till realistiska mål i fråga om konkurrenskraften samt till hållbara och socialt sett rättvisa värderingar. Särskilt viktigt är det att investera i mänskliga resurser. Livslångt lärande och främjande av kunnande och innovationer är viktigt för oss. I Finland har vi velat hålla fast vid vår välfärdssamhällsmodell. Den utgör en säkerhet i människornas vardag och har säkert bidragit till att Finland nu är ett av världens mest konkurrenskraftiga länder.

Ni var president under de år då Lettland nådde sitt mål om att erhålla medlemskap i EU och NATO. Ni har talat för ert land i många olika sammanhang och befäst landets ställning som en aktör i det internationella samfundet.

Jag uppskattar våra diskussioner och meningsutbyten som jag hoppas att vi bereds möjlighet till även i framtiden, till exempel vid möten för de europeiska presidenterna.

Jag vill utbringa en skål för er, ärade President och professor Freibergs, samt för Lettland och dess invånare med hopp om att relationerna mellan våra länder fortsätter att utvecklas väl!