Republikens president Tarja Halonens anförande vid Barentsforumet 18.3.2010

Samarbetet inom Barentsområdet har rötter som sträcker sig hundratals år tillbaka Det nuvarande samarbetet fick sin början när Barents euroarktiska råd (BEAC) och Barents regionråd (BRC) grundades år 1993.

Ett mål för samarbetet var genast från början att återuppliva sådana kontakter som varit mer eller mindre avbrutna under flera årtionden. Ett särdrag för samarbetet har varit att samarbetet från första början har utövats både på statlig och regional nivå.

Det är uppenbart att intresset för samarbetet mellan Finland, Sverige, Norge och Rysslands nordliga delar hela tiden ökat. De möjligheter som Barentsområdet erbjuder i fråga om ekonomi, energi, trafik och logistik ökar konkurrenskraften på och öppnar nya möjligheter för området.

Samarbetet har kommit att omfatta allt fler områden. Utöver ekonomin och miljön är även tryggandet av ursprungsfolkens levnadsförhållanden och utvecklandet av räddningssamarbetet aktuella frågor.

***

Uppfattningarna om klimatförändringens inverkan i Nordeuropa varierar. Å ena sidan hotar klimatuppvärmningen den ömtåliga arktiska naturen och ursprungsfolkens traditionella kultur och näringar. Å andra sidan erbjuder den nya ekonomiska möjligheter genom att nya sjövägar öppnas och förutsättningarna att utnyttja naturresurserna förbättras.

Beredskapen inför klimatuppvärmningen ökar ytterligare behovet av samarbete. Man måste se till att alla stater kring Barents och i det arktiska området förutser förändringarna och tillsammans enas om de åtgärder som bör vidtas.

Vi bör framförallt arbeta för att hindra klimatförändringen och för att försäkra en hållbar utveckling både i Norden och Ryssland samt i samarbetet med FNs alla stater. Samtidigt måste man verka för att minimera miljöpåverkningarna.

Man bör komma ihåg att miljöskydd och ekonomisk tillväxt inte är mål som utesluter varandra. En miljöteknologi som är av hög kvalitet ger också medel att sälja finskt kunnande och know how till de starkt växande marknaderna.

De kommande åren förväntas föra med sig investeringar om tiotals miljarder i Barents. Likaså väntas handeln mellan norra Finland och nordvästra Ryssland öka betydligt. För att främja dessa möjligheter bör trafikförbindelserna förbättras och gränsöverskridningen göras lättare. Det vore skäl att i en nära framtid reda ut, vilka infrastruktur projekt i norra Finland är utvecklingsdugliga.

Europeiska unionens nordliga dimension inbegriper ett ”arktiskt fönster”. Inom ramen för den nordliga dimensionens partnerskap kan man genomföra projekt också inom Barents området. Särskilt trafik- och logistikpartnerskapet, som grundades år 2009, förväntas gynna trafikprojekten i Barents.

Internationella, finansiella institut stöder det regionala samarbetet, men samarbetet stöds också med medel för det bilaterala närområdessamarbetet. Ett av våra prioritetsområden i närområdessamarbetet är det ekonomiska samarbetet, i vilket ingår etableringen av finländska företag i nordvästra Ryssland och bildandet av nätverk tillsammans med ryska företag.

Vi följer noga med hur den ekonomiska potentialen inom Barentsområdet utvecklas. Baserat på det betänkande som riskdagen gav i november 2009 har man påbörjat en utredning med syfte att förbättra Finlands möjligheter att påverka arktiska frågor.

***

Inom Östersjösamarbetet behandlas i stor utsträckning samma frågor som i Barentssamarbetet. Att rädda Östersjömiljön har blivit ett mål som alla stater, andra offentliga samfund, företag och medborgarorganisationer arbetar för. Alla dessa instanser gjorde under toppmötet i Helsingfors i februari betydande åtaganden för att nå det gemsamma målet.

Under de senaste åren har samarbetet i norra Europa framskridit positivt. Gamla hinder har kunnats undanröjas då man kommit överens om gemensamma mål och verksamhetsformer som gynnar alla. Jag hoppas, att Finlands företagare, Finpro och Opora Rossii för sin del kommer att utveckla vårt samarbete Barentsområdet och dess befolkning till godo.