Tal av republikens president Tarja Halonen vid Medborgar- och arbetarinstitutens 90-årsjubileumsseminarium 9.6.2009

I år firar vi märkesåret 1809 under parollen ”Nationen växer fram”. Medborgarnas samhällsfärdigheter skulle förbättras samtidigt som deras bildning skulle utökas. Det första arbetarinstitutet grundades i Tammerfors i slutet av 1800-talet medan det första medborgarinstitutet grundades i Kuopio på 1920-talet.

Medborgar- och arbetarinstitutens förbund som nu firar sin 90-åriga verksamhet grundades för att stärka detta arbete. Det fanns det ett stort behov av och en samhällelig beställning på. Aktningen för bildning – så kallad boklig kunskap – hade i sig funnits i århundraden, men övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle ökade behovet av att utbilda människor. Den begynnande industrialismen och den livligare inflyttningen till städer och bosättningscentrum förändrades gamla inlärningstraditioner.

Folkskolsystemet skapades i vårt land först i slutet av 1800-talet, men ända fram till 1921 var det frivilligt att gå i skola. Före det var det endast ungefär en femtedel av barnen som fick regelbunden, regelrätt undervisning.

Arbetslivets krav har varit aktuella också efter det, vid sidan av konst och andra bildande aktiviteter. I dagens globala värld är människors språkkunskaper och kunskaper om kulturer och värderingar viktiga. I informationssamhället framhävs kunskap, färdighet och kreativitet.

I arbetslivet har uppgifterna däremot ofta blivit snävare i och med den starka specialiseringen och därför måste man söka möjligheten att utveckla sig själv och göra sitt liv mångsidigare utanför arbetslivet. Musiken, bildkonsten, dansen och det skapande arbetet har gått mot en renässans. När vi möter förändring och de utmaningar den för med sig behöver vi inte bara kunskaper och färdigheter utan också en förmåga att se och kombinera saker på ett nytt sätt. Denna förmåga behövs såväl inom vetenskapen som i det dagliga livet, oavsett ålder. Detta är kreativitet i ordets sannaste betydelse.

Dessa mänskliga och samhälleliga behov framgår också av de lagar och förordningar som gäller det fria bildningsarbetet. Enligt lagen syftar det fria bildningsarbetet till att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället.

I hela landet finns läroanstalter för fritt bildningsarbete som förverkligar de syften som lagstiftarna haft och som erbjuder undervisningstjänster för alla. Ni på Medborgar- och arbetarinstitutens förbund kallar er alltså med rätta Finlands största bildningsrörelse.

Medborgar- och arbetarinstituten är det nordiska välfärdssamhällets alternativ till de kurser som erbjuds på kommersiella grunder och som ofta är dyra. Målet är att förverkliga människornas kulturella rättigheter, oberoende av ekonomiska resurser eller boningsort. I ett stort land med liten folkmängd är det en jämförelsevis stor utmaning. På landsbygden finns få institut och där är avstånden vanligen långa. I tillväxtcentrumen är instituten däremot nära, kursutbudet är rikligt och mångsidigt, men trots det blir många, på grund av den stora efterfrågan, utan plats på den kurs de hade velat delta i.

Vuxenutbildningen blir allt viktigare. Studier och livslångt lärande är viktigt både för individen och för samhället. Studier och framförallt lärandets glädje utvecklar människan och ger henne nya färdigheter. Lärandet kan förbättra yrkesskickligheten och främja förutsättningarna att orka i arbetslivet, men det är en viktig princip att studier och lärande ska vara en naturlig del av alla människors liv, oavsett ålder. Det fria bildningsarbetet stärker samhällets enhetlighet, jämställdheten och det civila samhällets verksamhet.

Det finländska utbildningssystemet har rönt stor internationell uppskattning. Vi har alltså kunskaper och färdigheter att hjälpa också andra att utveckla sina utbildningssystem. FN:s generalförsamling antog i september 2000 en millenniedeklaration som ställde upp gemensamma mål, bland annat att alla barn ska gå i grundskola och att jämställdheten mellan könen ska öka inom alla utbildningsstadier fram till 2015. Det fria bildningsarbetet kan försnabba denna utveckling.

Internationellt samarbete är givande för bägge parter. Den globala världen är närvarande också i Finland. Andra länders erfarenheter av exempelvis utbildning av invandrare är värdefulla. När det gäller invandrares integration spelar utbildningen en nyckelroll. Läroanstalterna för fritt bildningsarbete kan erbjuda en väg till utbildning och ett sätt att fortare bli medlem av det finländska samhället. Lika viktigt är det att den ursprungliga befolkningen får bekanta sig med människor från andra kulturer och med deras liv. Sådan växelverkan främjar pluralism i det finländska samhället.

* * *

Medborgar- och arbetarinstituten spelar fortfarande en viktig roll när det gäller att utveckla kompetens, bildning och färdigheter. För hundra år sedan var antalet studerande vid arbetarinstitutet i Tammerfors 400 och i dag är de 650 000.

Arbetarinstitutens förbund, som år 1919 grundades av representanter för de då tio instituten, har vuxit och blivit Medborgar- och arbetarinstitutens förbund som representerar över 200 institut och institutsföreningar.

Medborgar- och arbetarinstitutens förbund är en förenande länk mellan alla institut. Under dessa år har en stor skara folkbildare deltagit i förbundets verksamhet och de har alla gjort ett värdefullt arbete inte bara inom er egen organisation utan också för bildningen i hela landet.

* * *

Jag vill tacka er varmt för det arbete ni har gjort för vårt land och folk. Ert arbete behövs både nära och fjärran. Det ekonomiska och samhälleliga läget är en särskild utmaning i dag.

Med dessa ord vill jag gratulera det 90-åriga Medborgar- och arbetarinstitutens förbund samt förbundets förtroendevalda och personal. Jag vill önska er, liksom även personalen och de studerande vid alla institut, lust och glädje i lärandet och undervisandet.