Republikens presidents hälsning vid Helsingfors stadsbiblioteks 150-årsfest
7.10.2010

Den avgiftsfria biblioteksverksamheten utgör en central del av det finländska kultursamhället. De allmänna biblioteken har bidragit till att förverkliga och också möjliggöra jämlikhet och demokrati. Biblioteksverksamheten är en del av en demokratisk kultur- och informationsförmedling som är en av grundstenarna för all demokrati. Bibliotekstjänsten är en av de kommunala bastjänster som utnyttjas mest. Flera landsomfattande undersökningar bland kommuninvånare visar att man också är nöjdast med bibliotekstjänsterna. Enligt den senaste undersökningen är tre av fyra invånare nöjda med hur bibliotekstjänsterna sköts i den egna kommunen.

Helsingfors stadsbiblioteks långa existens visar att biblioteket med framgång har klarat av sin uppgift som jämlik förmedlare av kultur och information. Stadsbibliotekets biblioteksnätverk är exceptionellt omfattande i finländskt perspektiv. Nätverket har kompletterats med bokbussar och anstaltsbibliotek, vars betydelse redan har minskat. I ett tjugotal år har hemtjänsten varit ett alternativ. Nya bibliotek har grundats i stadsdelarnas kulturcentrum. Man har verkligen strävat efter att biblioteken finns nära låntagarna.

Även om läget ser ljust ut för tillfället, står biblioteksverksamheten såväl i Helsingfors, som i resten av landet inför många utmaningar, bland annat ökade kostnader. I början av tjugohundratalet minskade bibliotekens bokanskaffningar, eftersom anslagen för detta ändamål inte höjdes. Anskaffningarna har fått en välkommen stimulans av projektet Boktalko, som har finansierats av Finska Kulturfonden och Svenska litteratursällskapet i Finland, vilka genom en betydande ekonomisk insats har stött bibliotekens bokanskaffningar. För några veckor sedan meddelade dessa finansiärer att de fortsätter sitt talkoprojekt, som trots kommunernas ekonomiska svårigheter har lyckats öka bibliotekens bokanskaffningar. Stiftelserna har på detta sätt visat sin framsynthet.

Jag vill särskilt lyfta fram barn och unga. Antalet utlåningar har minskat vid biblioteken de senaste åren. Man frågar sig om en del av de unga och även barnen har gått över från biblioteken till Internet. Biblioteksverksamheten har alltid tagit speciell hänsyn till barnen. Detta har en lång historia: barnen fick redan från början samma lånerätt som de vuxna vid Helsingfors folkbibliotek, och barntidningarna kom till biblioteket redan 1871. I dag åker boktipsare runt i skolorna i Helsingfors och presenterar intressant litteratur. Dock har föräldrarna den viktigaste rollen i att lära sina barn att använda biblioteken. Föräldrarna bör visa barnen vägen till böckernas värld och till biblioteket. Det kan hända att dagens stressade föräldrar inte hinner ägna sig åt sådant.

Helsingfors stadsbibliotek har också viktiga nationella uppgifter som till exempel att sköta det nationella invandrarbiblioteket. Invandrarbiblioteket har till uppgift att stödja biblioteksservicen för den del av befolkningen som har ett främmande språk som modersmål och att köpa material på sådana språk som är sällsynta i Finland. Redan innan Helsingfors stadsbibliotek fick denna specialuppgift hade biblioteket på eget initiativ börjat se till invandrarnas och andra utlänningars biblioteksbehov. För närvarande finns det material på över 60 språk. Jag anser att denna verksamhet är ytterst viktig. Många invandrare kommer från länder som helt saknar bibliotek. De allmänna biblioteken är ett utmärkt sätt dels att bekanta sig med det finländska samhället, dels att behålla kontakten med den egna litteraturen och kulturen. Detta kräver också att personalen kan främmande språk och har kännedom om främmande kulturer.

Jag nämnde redan tidigare datateknikens betydelse för biblioteken. Den datatekniska förändring som har skett på en relativt kort tid har varit enorm. När datorerna gjorde sitt inträde i biblioteken väcktes till en början en viss misstro, också i Helsingfors. Inom kort märkte man ändå att utnyttjandet av den nya tekniken inte innebar att böckerna glömdes bort. Å ena sidan har datatekniken underlättat informationssökningen och utlåningen. Å andra sidan har den kunnat erbjuda kunderna nya tjänster. Biblioteken är demokratiska även i detta hänseende: via biblioteken har vem som helst möjlighet både att använda ny utrustning och att få tillgång till tjänster med hjälp av den.

Det har antagits att Helsingfors stadsbibliotek har installerat världens första www-server för allmänt bruk. År 2000 fick stadsbiblioteket det allra första Access to Learning-priset, som beviljades av Bill och Melinda Gates stiftelse, för det arbete som hade gjorts för att främja användningen av datateknik och Internet. Man har alltså fått goda resultat, men om man vill hänga med i den snabba tekniska utvecklingen krävs fortsatta ansträngningar. Nästa steg är antagligen läsplattorna, som man redan kan låna på biblioteket.

***

Även i informationssamhället – och i synnerhet i det – är vissa fundamentala egenskaper fortfarande viktiga. Det krävs tankeförmåga och kritiskt tänkande, en god läs- och skrivförmåga, grundläggande naturvetenskapliga kunskaper och kännedom om det egna landets, och i allt högre utsträckning även kännedom om andra länders kultur och historia. I fråga om detta är biblioteksverksamheten ett ovärderligt stöd. Jag vill önska Helsingfors stadsbibliotek, som nu fyller 150 år, lycka och bästa framgång också under kommande år.