Republikens president Tarja Halonens hälsningsord vid ett seminarium med anledning av Kansainvälinen Naisjohtajainstituutti WoMan ry:s 15-årsjubileum, 26.5.2004

Kvinnorna i Finland har en lång tradition när det gäller att delta i arbetslivet och de har starkt varit ute på arbetsmarknaden. Kvinnorna är mer utbildade än männen och de studerar och förkovrar sig mer än männen, i alla ålderskategorier. Ett meningsfullt arbete är också viktigt för oss. Dessutom behöver vi egna pengar och pengarna bidrar till jämställdhet.

I Finland är jämnt 50 procent av löntagarna kvinnor och jämnt 50 procent män. På 2000-talet har kvinnorna i Finland således i likhet med männen en absolut rätt till förvärvsarbete utanför hemmet. Anställningsförhållandena och anställningsvillkoren är dock inte jämlika. Branscherna och arbetsuppgifterna är starkt segregerade, det vill säga fördelade enligt kön, och likalön har inte genomförts, trots att den hört till kvinnoorganisationernas målsättningar redan sedan början av det förra seklet. En högre utbildningsnivå för kvinnornas vidkommande och den långa traditionen med kvinnors deltagande i arbetslivet har inte i sig räckt till för att lyfta fram kvinnor till ledarskapsuppgifter. När det gäller företagarna är bara en tredjedel kvinnor.

Kvinnornas representation i ledningen för stora företag håller på att öka, även om man än så länge långt ifrån kan tala om jämställdhet. Offentligt noterade företag i både Finland och de övriga nordiska länderna har de senaste åren försökt rekrytera kompetenta kvinnor till sina styrelser. Sammanlagt innehar kvinnorna dock bara en bråkdel av platserna i styrelser och ledningsgrupper. Av de 652 styrelseplatserna i Finlands hundra största företag har kvinnorna enligt en utredning som gjordes av tidningen Talouselämä i mars 82 platser, det vill säga 13 procent. I fjol hade kvinnorna 72 styrelseplatser och ett år tidigare 65. I 51 av de hundra största företagen finns det dessutom inte en enda kvinna i styrelsen. Trenden är således dock stigande.

Kvinnorna har under de senaste 15 åren avancerat relativt bra som beslutsfattande ledare, som ledare som bär politiskt ansvar i riksdagen och kommunerna. Också opinionsledare, synliga finländare och ordförande i olika organisationer är numera allt oftare kvinnor. Kvinnorna har inte blivit politiska beslutsfattare och ledare utan hårt arbete. De har själva varit begåvade motiverade människor. Resultatet har dessutom krävt ett omfattande samhälleligt arbete bland annat av kvinnoorganisationer och nätverk och även sådant stöd som kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen ger. Företagen har också lagt märke till det mervärde som kvinnorna ger både i själva arbetet och för företagets bild utåt.

I synnerhet i privata företag, men också i förvaltningen inom den offentliga sektorn slår kvinnorna fortfarande i glastaket i sitt ledarskap. Jämställdhetsplaner och verkställighet av dem ligger rätt i tiden. Unga, kompetenta kvinnor måste uppfostras till ledare på samma sätt som unga män inom företag och organisationer.

I Europeiska unionen har man i avvecklingen av segregeringen under den senaste tiden lyft fram faktorer som hänför sig i synnerhet till arbetsgemenskapen och dess funktionsduglighet. Det är viktigt att inse att differentieringen av arbetsmarknaden således ingalunda beror bara på männen eller kvinnorna själva och val som för deras vidkommande bedömts som naturliga, utan placeringen av kvinnor och män inom olika sektorer och i olika uppgifter, också i ledarskapsuppgifter, är beroende av ledningen av arbetsgemenskapen och den praktiska verksamheten på arbetsplatserna. Kulturer och komplicerade mekanismer inom företagen lyfter fortfarande fram män oproportionerligt mycket till ledarskapsuppgifter och den högsta ledningen.

För att växa till ledare måste dock även kvinnor alltid ha en medveten egen vilja, lust att skaffa erfarenhet av olika uppgifter och mod att marknadsföra sig själva. Kvinnor borde också kunna välja rätt chef, en chef som sporrar dem och ger dem det nödvändiga lyftet för att bygga en ledarkarriär. Men rätt jämställdhetsattityd av samma slag behövs även hos arbetskamrater och medarbetare.

För att det kvinnliga ledarskapet skall främjas krävs dessutom stöd av det slag som WoMan erbjuder sin medlemskår. Jag tror att ni aktiva kvinnliga ledare inom Naisjohtajainstituutti WoMan ry och ni kvinnliga företagare genom er verksamhet drar med er även andra kvinnor i ledarskapsuppgifter. Det är viktigt med kunskap och kamratskap, men också med uppmuntrande exempel. Med anledning av brev och teckningar som jag fått har jag själv varit förvånad över hur mycket det tycks betyda för småflickor i Finland att republikens president är en kvinna, det vill säga en före detta flicka.

I WoMans verksamhet deltar i stor utsträckning också kvinnliga företagare inom olika branscher. Ni är exempel för de kvinnor som man bland annat med regeringens sysselsättnings- och företagsamhetsprogram försöker uppmuntra att starta ett eget företag. Enligt undersökningar får en kvinnlig företagare krafter för sitt arbete av att hennes affärsidé motsvarar just hennes mest utpräglade kompetens och att hon har möjlighet att inverka på sitt eget arbete. Högt utbildade kvinnors företagsverksamhet har de senaste åren ökat klart. Nu behövs mod att låta företaget växa, färdigheter finns redan.

Den som bygger en karriär blir oundvikligen tvungen att fråga sig hur man skall kombinera arbete och det övriga livet. Inte bara omgivningen utan också kvinnorna själva ställer höga krav på sig. Hur svår en kombination är bevisas av undersökningar enligt vilka kvinnliga ledare oftare är ogifta än manliga ledare och har färre barn än finländska kvinnor i genomsnitt. Som ledare, som företagare och i expertuppgifter upplever kvinnan också att hon alltid borde arbeta, åtminstone tänker hon på arbetet. Å andra sidan är familj ett naturligt önskemål för människan och barnuppfostran och organiseringen av arbete och familjeliv ger generellt goda färdigheter när det gäller att leda människor. Vi bör således stödja våra medmänniskor så att de kan få ett gott liv.

I det finländska samhället och i företagsverksamheten ökar betydelsen av kompetens allt mera i framtiden. Kvinnornas kompetens behövs. Till den hör också organisationskompetens, vilken som bäst främjar mångsidighet i arbetsgemenskapen. Nätverk är en nödvändighet och en framgångsförutsättning för företag och organisationer på 2000-talet. I WoMan har man förstått betydelsen av nätverk när det gäller att främja kvinnors arbetskarriär. Ett mångsidigt nätverk inom föreningen och samarbete med andra nätverk är hörnstenar i WoMans verksamhet.

Fungerande kvinnonätverk behövs för att jämna kvinnors karriärgång. Kvinnonätverk ger kvinnor stöd och erbjuder en naturlig, inofficiell möjlighet att dela kunnande och att utbyta erfarenheter. I nätverk berikar kvinnor sina åsikter om olika organisationer och ledningen av dem. Samtidigt får de upplevelser och rekreation i trevligt sällskap. Ofta får kvinnor intellektuell bekräftelse för sitt arbete av vetskapen om att de inte är ensamma med sina problem, utan att också andra kvinnor måste lösa liknande problem under sin karriär.

Jag vill lyckönska WoMan och samtidigt önska er styrka och framgång i ert fortsatta arbete för att främja kvinnligt ledarskap.