Republikens president Tarja Halonens hälsning vid Esbo 550-årsjubileum 27.8.2008

Föremålet för detta jubileumsår har på goda grunder valt att som sitt födelseår fira år 1458, när Esbo församling grundades. Vid den tidpunkten var antalet invånare ringa, men Stora Kustvägen mellan Åbo och Viborg passerade genom området. Den äldsta av Esbos grannstäder, Helsingfors, grundades först under följande århundrade.

Esbo var länge huvudsakligen ett jordbrukssamhälle, och en mer stadsmässig struktur började växa fram på allvar först efter andra världskriget i samband med utvecklingen i huvudstadsregionen i övrigt. Under 1970-talet var tillväxttakten svindlande.

På femtio år nästan tiodubblades invånarantalet i Esbo. Som ett resultat av ett årtionde av intensiv utveckling är Esbo stad i dag till invånarantalet Finlands näststörsta, och en modern och mångkulturell stad.

* * *

Jubileumsåret erbjuder såväl den enskilda individen som gemenskapen ett ypperligt tillfälle att bekanta sig med det förflutna, och samtidigt bygga framtiden vid sidan av det dagliga kneget. Esbo vinner också på att se sig själv som delaktig i utvecklingen i huvudstadsregionen - ett tätare samarbete skulle säkert gagna alla parter. Omkring en femtedel av Finlands befolkning bor i huvudstadsregionen, som är ett viktigt område med tanke på ekonomin, kulturen, vetenskaperna, informationsförmedlingen och det samhälleliga beslutsfattandet på riksnivå.

Kommunerna i huvudstadsregionen är så viktiga med tanke på hela Finland med sina fem miljoner invånare, att den verksamhet som sker där får omfattande verkningar för det finska samhället. Tillsammans kunde de vara utvecklingsmotorer på många områden. Kommunerna kan bilda en grupp där varje medlem har sina egna särdrag. Det är viktigt att invånarna känner tillhörighet till den egna hemkommunen.

Kommunerna i Finland står också inför många utmaningar. Esbo har större förutsättningar att möta dem än många andra kommuner. Invånarna har hög utbildningsnivå och staden har en bred kompetensbas i synnerhet när det gäller informationsteknik. Näringslivet är baserat på en mångsidig struktur och många företag hör till den internationella toppen. I Esbo har vi fått se ett unikt kluster av teknologi, kunnande och handel växa fram. Den nyaste landvinningen är forskning och företagsverksamhet inom välfärdsområdet.

Esbos framgång på teknologins område fick en kraftig startimpuls i och med att Tekniska högskolan, som i år firar hundra år av undervisning på universitetsnivå, placerades i Otnäs på 1950-talet. Idag är Otnäs Europas största högteknologikluster.

* * *

En del av utmaningarna är gemensamma för hela Finland. Den viktigaste bland dem är att främja hållbar utveckling och anpassningen till den. Finland har som medlem av det internationella samfundet förbundigt sig att minska utsläppen av växthusgaser och också kommunerna har en viktig roll när det gäller att motverka klimatförändringen. Boendet och trafiken står för största delen av koldioxidutsläppen i Finland. Genom sitt beslutsfattande påverkar kommunerna dessa båda.

I dag bor drygt 80 procent av finländarna i tätorter. Den finländska samhällsstrukturen har vissa särdrag. Hos oss är tätortsstrukturen splittrad, och markanvändningen per invånare i tätorterna är flerdubbelt större jämfört med många andra länder i västvärlden, inklusive de nordiska länderna. Detta innebär bland annat längre arbetsresor och mer trafik.

Tätortsstrukturen splittras allt mer i huvudstadsregionen. Allt flera av invånare i kommunerna i regionen, också i Esbo, flyttar till kranskommunerna i regionens influensområde. De som flyttar ut har emellertid fortfarande sina arbetsplatser i huvudstadsregionen. Detta innebär att trafikmängden ökar.

Ett av de viktigaste målen vid planeringen av områdesanvändningen är att få till stånd en tät samhällsstruktur. När vi förtätar samhällsstrukturen skapar vi förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik, effektiva transportsystem och tjänster som invånarna och företagen behöver. Samtidigt värnar vi om naturen och sparar naturresurser.

* * *

Stadsdelen Hagalund är inte bara en del av Esboidentiteten. Hagalund har valts till ett av våra nationallandskap, där det som är mest representativt för vårt land framhävs. Hagalund blev en modern trädgårdsstadsdel som bidrog till att göra den finländska stadsplaneringen känd över hela världen. Att värna om detta arv borde vara en hederssak för var och en.

Hagalund förknippas också med jubileumsårets andra syfte: att stärka gemenskapskänslan. Heikki von Herzen, som har kallats ”Hagalunds fader” skrev ju år 1956 att man målmedvetet strävade efter att Hagalund skulle vara ett miniatyrsamhälle där en finländsk arbetare och universitetsprofessor kunde bo och också trivas sida vid sida utan att längta tillbaka till klassamhällets dagar.

Det finns skäl att hålla dessa ord i minnet också i all modern samhällsplanering. Människor och arbetsplatser byter ort snabbare än förut. Då människor väljer bostadsort uppskattar de bland annat samhälle¬lig¬het, tjänster och trygghet allt mer. Esbo har särskilt goda förutsättningar att fortsätta att utveckla staden så att den blir en allt mer trivsam boplats, med en stark vetenskaplig och kulturell närvaro sida vid sida med ett framgångsrikt näringsliv.

* * *

Med dessa ord vill jag önska Esbo stad och dess invånare lycka och bästa välgång också under kommande år.