Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Östersjön

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 9.5.2001

Republikens presidents tal vid festmiddagen i Riga den 9 maj 2001

(med reservation för ändringar)




Jag vill tacka Er, Fru president, för Er inbjudan att avlägga ett officiellt statsbesök till Lettland. Det är en stor glädje för min make och mig att besöka Lettland även så här officiellt. Jag sätter extra stort värde på att besöket äger rum under det år då vi firar att det förflutit tio år sedan Lettland på nytt blev självständigt och under året för staden Rigas 800-årsjubileum.

Finland och Lettland har kontakter sedan flera hundra år tillbaka. Som grannländer förenar oss utöver vårt nordliga läge vid Östersjön även ett i hög grad likadant kulturarv och rollen som knutpunkt mellan öst och väst. Kontakterna mellan de finsk-ugriska och baltiska folken framträder även genom utbytet av lånord mellan de båda språken, ortnamn med livisk härstamning finns fortfarande i Lettland och den folkliga traditionen har många gemensamma drag.

Förutom att Ni, Fru president, är väl förtrogen med den lettiska traditionen känner Ni även era grannfolks traditioner, och Ni vet, med den säkerhet ett gediget vetenskapligt perspektiv erbjuder, hur samma mänskliga grundläggande känslor och erfarenheter från glädje till sorg, från besvikelse och vemod till hopp återfinns såväl i den lettiska som den finländska episka och lyriska traditionen. Sånger har på sätt och vis cirkulerat från folk till folk redan långt innan man hittat på den här moderna benämningen på företeelsen. Man har berättat för mig att den lettiska sångtraditionen är så rik att det inte finns någon tilldragelse för vilken det inte finns en lämplig daina. Bland era sångskatter skulle Ni säkert kunna hitta en lämplig daina även för ett statsbesök.

Våra öden har under historiens gång sammanflätats till den grad att vi periodvis lytt under samma härskare, först under Sveriges stormaktstid på 1600-talet och senare som delar av det Ryska kejsardömet på 1800-talet. Varje tidsepoks ekonomiska, ideella och konstnärliga strömningar nådde Östersjöns stränder i stort sett samtidigt, och tack vare dem var kontakterna mellan våra länder livliga, framförallt under de årtionden som föregick ländernas självständighet. När vi idag går genom Gamla Rigas historiska gränder och beundrar den så kallade nya stadens vyer, vilka öppnar en verklig levande lärobok i arkitektur för våra ögon, ser vi ännu idag bevis på beröringspunkter med vår egen historia.

Jag har med glädje följt Lettlands ordförandeperiod i Europarådet. Jag kan uppriktigt säga att jag har hört uteslutande berömmande kritik om ert lands första ordförandeperiod. Lettlands ordförandeskap har utmärkts av effektivitet och ett praktiskt handlag. Samtidigt har ert arbetsprogram ändå varit mycket ambitiöst. Jag delar fullständigt er uppfattning att tryggandet av Europarådets sakkännedom då det gäller de mänskliga rättigheterna är av central betydelse. Europarådets primära uppgift är ju uttryckligen att främja de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten.

Framförallt vill jag tacka Lettland för dess arbete för bevarandet av den språkliga mångfalden i Europa och för att höja de små språkens och kulturernas värde. Bevarandet av minoritetsspråken är en förutsättning för minoritetskulturernas överlevnad. Jag tror att vi såväl i Lettland som i Finland, där vi talar små språk, förstår även de små minoritetsspråkens värde.

Havet kan både skilja åt och förena. Vårt gemensamma hav Östersjön har redan innan den moderna tekniken togs i bruk förenat de folk som bott längs kusterna. Genom EU:s utvidgning håller Östersjön till stor del på att bli ett EU:s innanhav, som fungerar som en bro mellan kuststaterna, oberoende av om dessa är belägna inom eller utanför EU.

Vi kan idag gratulera Lettland till betydande framsteg i riktning mot ett EU-medlemskap. Lettland har en fungerande marknadsekonomi, de politiska kriterierna för ett medlemskap är uppfyllda och lagstiftningen ligger redan till stora delar på EU-nivå. Det finns ändå ingen orsak att förringa de utmaningar Lettland står inför i fråga om verkställandet av lagstiftningen, framsteg inom den sociala integrationen, stärkandet av demokratin och marknadsekonomin samt utvecklingen av medborgarsamhället. Finland stöder aktivt Lettlands strävanden efter ett EU-medlemskap generellt, och vi samarbetar även i praktiken för att inom olika områden utveckla Lettlands beredskap med tanke på ett medlemskap i EU. Objekt för vårt samarbete är bland annat miljövård, gränsbevakning samt ett språkprogram.

Jag hoppas att medborgarorganisationernas direkta kontakter inom olika områden i framtiden kommer att bli än mer livliga. De kulturella kontakterna har en stadig grund i historien. Till vår glädje har även kontakterna inom modern skapande konst - litteratur, musik och bildkonst - ökat mellan våra länder. Även idrott, från spjutkastning till ishockey, eller utgående från mina egna intressen borde jag väl säga basketboll, ligger båda folken varmt om hjärtat. Redan nu är finländarna, mätt i antalet övernattningar, den största enskilda turistgruppen i Lettland. Även inom denna bransch finns potential för tillväxt.

Varje land har rätt att träffa sina egna säkerhetspolitiska avgöranden. Finland respekterar dessa beslut. Av det har vi goda erfarenheter såväl på nordisk som på EU nivå. Det, att våra länder valt olika, har inte hindrat och kommer inte heller att hindra oss från att samarbeta i internationella frågor, i tecknet av samarbetet mellan de baltiska staterna och Östersjöstaterna samt bilateralt.

Kontakterna mellan våra länder blir allt livligare. Speciellt glädjande är att de ekonomiska relationerna, handeln och investeringarna ökat. Att finländska företag placerar kapital i Lettland och investerar i ert näringsliv är det starkaste tänkbara tecknet på förtroende för Lettlands ekonomi och tron på landets framtid.

För mig, min make och mitt följe är det en glädje att hylla Lettlands tioåriga självständighet nu när sommaren står för dörren. Tillåt mig, Fru president, att höja en skål för Lettland och dess folk, för ert lands säkerhet och utvecklingen av er ekonomi och kultur, för grannrelationerna mellan Finland och Lettland samt för Er, er makes och ert folks lycka och välgång!

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 12.7.2001

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi