Republikens president Tarja Halonens korta inlägg vid Tekstiili- ja vaatetusteollisuus ry:s 100-års jubileum 2.12.2005

I och med den industriella revolutionen och genom en allt kraftigare internationalisering av ekonomin och handeln kom vårt eget land, det dåvarande storfurstendömet, med fart, om än en aning sent på grund av de då rådande politiska förhållandena, med i tillverkningen av och handeln med industriprodukter. Man ansåg att det fanns bra och hyggligt arbetsfolk här som nöjde sig med lägre löner än arbetarna i de gamla industriländerna. Dessutom var närheten till St. Petersburg åtminstone inte en nackdel. Textilindustrin var såväl i Finland som i andra länder det produktionsområde som gav impulsen till uppkomsten av storindustrin. De första textilfabrikerna hörde till sin tids största industrianläggningar.

Finlands textilproduktion, i synnerhet bomulls- och linneindustrin, var i begynnelsen exportindustri. Sedan dess har emellertid den finska textilindustrins konkurrensvillkor ändrats flera gånger.

De utvecklade industriländernas anpassningsproblem är sedan länge bekanta för Finlands textilindustri. Produktionstillväxten har varit långsammare i relation till den övriga industrin och i synnerhet på 1970-talet fick branschen hård konkurrens av importen från utlandet. Den allt hårdare konkurrensen påverkade i samverkan med den tekniska utvecklingen, som ökade produktionen, kännbart sysselsättningen i branschen. I slutet av 1970-talet sysselsatte textil- och beklädnadsindustrin ca 70 000 personer, medan antalet arbetsplatser i dag är under 10 000.

Dagens finska och europeiska textilindustri står igen inför en ny utmaning. Den internationella textilhandeln har sedan början av det gångna året fått anpassa sig till nya spelregler emedan övergångstiden på tio år nu har löpt ut och handeln släppts fri. Förändringen har varit kännbar i synnerhet i de EU-länder vars textil- och beklädnadsindustri fortfarande är ett av de stora industriområdena.

Också Finlands textilindustri har än en gång stått inför en ny situation. Exporten av textil- och beklädnadsprodukter har i ovanligt hög grad riktats till våra närområden och EU-länder. En samtidig, förändrad konkurrenssituation både på hemmamarknaden och i de huvudsakliga målen för exporten påverkar oundvikligen den finska textilindustrins verksamhetsmiljö. Under de senaste åren har dessutom flera internationella kedjor etablerat sig i Finland, vilket har inverkat på detaljhandelns utveckling.

Också svåra utmaningar kan övervinnas. Den finska textil- och beklädnadsindustrin har även denna gång möjlighet att klara sig i den krävande globala konkurrensen. Som utgångspunkt kan man ta åtminstone det faktum att det finns utrymme att växa på hemmamarknaden i Finland. I Finland använder man fortfarande rätt lite pengar på kläder. Jämfört med de gamla EU-länderna är vi nästan de sparsammaste i fråga om klädinköp. De senaste årens utvecklingstrend visar dock att finländarna blivit alltmer intresserade av sitt utseende och av att inreda sina hem. Utifrån denna utgångspunkt kan man tänka sig att beklädnad och inredning, dvs. användningen av textilier, är branscher som växer.

En ökad inhemsk konsumtion betyder självfallet inte nödvändigtvis en ökad inhemsk produktion. Man måste kunna svara på konkurrensen. Det är därför viktigt att upprätthålla och förbättra kunnandet. Som ett gott exempel på detta kan nämnas undervisningen och forskningen i textilteknik vid Tammerfors tekniska högskola.

Till den finska textil- och beklädnadsindustrins viktigaste egenskaper hör en högklassig och särpräglad design och produktutveckling. En särpräglad design kombinerad med funktionalitet och praktiskhet är en styrka vi fått erkännande för. Jag tror inte jag överdriver om jag säger att vissa produkter och tryckta mönster har blivit en del av den finska vardagen och kanske t.o.m. den nationella identiteten.

Högklassig design, produktifiering och skapande av kända varumärken är centrala element när det gäller att klara sig på marknaden. Samhället har för sin del försökt främja finsk formgivning och produktplanering och kommersiellt utnyttjande av dessa. Finskt arbete kan inte konkurrera om det bara är låga produktionskostnader som gäller. Vi måste finna vår konkurrensfördel i andra faktorer. Vid sidan av teknologin är formgivningen och produktplaneringen nödvändiga för att höja de inhemska varumärkenas värde. Förutom åt de erfarna och redan etablerade produktplanerarna bör man särskilt ge stöd och erkänsla åt de unga finska produktplanerarna.

Den finska textilindustrins konkurrenskraft kunde stödas genom att utveckla ansvarsfördelningen i fråga om kostnaderna för familjeledigheter. Textilindustrin är en av de mest kvinnodominerade industribranscherna. Kostnaderna för familjeledigheterna fördelar sig ojämnt mellan olika arbetsgivare på så sätt, att de kvinnodominerade branscherna bär det största kostnadsansvaret. Familjeledigheterna utnyttjas främst av småbarnsmödrar, vilket anstränger de kvinnodominerade branschernas sysselsättning och återspeglar sig i dessa branschers löneutveckling.

Familjekostnaderna kan granskas ur många olika synvinklar. Ur individens och familjens synvinkel betraktat finns det knappast rättvisa i ett system som straffar den som får barn och tar hand om dem med sämre lön och sysselsättningsmöjligheter.

Utvecklandet av lagstiftningen gällande familjeledigheter så att den blir smidigare och en jämn fördelning av kostnaderna för dessa ledigheter är en rättvis och förnuftig politik. Detta skulle även bidra till att trygga textil- och beklädnadsbranschens konkurrenskraft i en allt hårdare internationell verklighet. Jag tror att vi kommer att nå en god lösning som tillfredsställer alla parter i denna fråga.

* * *

Tammerfors är en synnerligen lämplig stad att fira föreningen Tekstiili- ja vaatetusteollisuus´ 100-års jubileum i. Tammerfors utveckling till Finlands första industristad började då James Finlayson under 1820-talet grundade en bomullsfabrik på orten. Därtill avspeglar Tammerfors historia som industristad mycket bra hela den finska industrins utvecklingshistoria och nuvarande skede.

Jag vill önska den 100-åriga föreningen och alla dess medlemmar bästa lycka och välgång!