Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Intervjuer, 15.2.2001

Republikens presidents intervju i Hufvudstadsbladet den 15 februari 2001

President Tarja Halonen: Riksdagen motvikt till ökad regeringsmakt Bjarne Nitovuori/ HBL Tommy Westerlund/ HBL

Det borde vara riksdagen i kombination med en öppen debatt som fungerar som motvikt till regeringens ökade makt, inte nödvändigtvis folkomröstningar, anser president Tarja Halonen.

President Halonen framför den här tanken då vi undrar varför hon förhåller sig återhållsamt till folkomröstningar samt konfronterar henne med professor Jan-Magnus Janssons idé om folkomröstningar som motvikt till regeringens allt större makt (i boken Från regeringsformen till grundlagen).

- Om det blir långvariga regeringar också i framtiden, vilket i och för sig är bra, så kan man tänka sig att riksdagen - och även regeringspartiernas riksdagsledamöter -börjar söka olika metoder att utveckla detta, säger Halonen.

Hittills har ju tanken varit den att också de mest kritiska riksdagsledamöterna i regeringspartierna så att säga ingår ett
helhetsavtal för flera år. Avtalet garanterar att man får igenom vissa saker i regeringen mot att man inte i riksdagen ändrar på allt som man inte gillar.

Hur riksdagsledamöterna skall utveckla sin funktion som motvikt till regeringsmakten säger Halonen att hon inte haft anledning att fundera över alltför mycket på sistone. Men hon har följt med hurdana diskussioner regeringen fört med riksdagen. Och i riksdagen finns 200 människor färdigt som alla för en aktiv debatt med sina egna anhängare.

- De vet att de alltid står inför ett val, riksdags- eller kommunalval, där deras popularitet direkt mäts. Vi har ju inte
partilistor som i Sverige, utan varje riksdagsledamot väljs genom direkt folkval.De räddas inte av att partiet klarar sig bra, utan de måste själva mäta ut sin plats och samtidigt garantera att partiet får så mycket röster att det överhuvudtaget får en plats, konstaterar presidenten.

Vad beträffar folkomröstningarna upprepar Halonen den återhållsamma inställning hon gav uttryck för vid riksmötets öppnande för ett par veckor sedan.

- Som jag sade i talet är det mycket svårt att komprimera de här sakerna till ja och nej-alternativ. Dessutom har vi sett vilka
psykologiska problem folkomröstningar i andra länder medfört, i till exempel Schweiz eller Danmark, där systemen visserligen är andra än hos oss.

- Jag tror att finländarna i den meningen varit rätt realistiska att då representanter väljs så skall de också fatta besluten och sedan ta emot kritiken och ta ansvar,konstaterar Halonen.

Hon betonar dock att hon inte heller är helt negativ till folkomröstningar. Det finns en lagstadgad möjlighet att ordna
folkomröstningar och det finns inga skäl att hindra det, påpekar hon.



Grundlagen fungerar


Den nya grundlagen, som varit i kraft lika länge som Halonen varit president har enligt presidenten hittills fungerat väl.

- Men det är som med en ny bil. Man måste beakta att det är ett inkörningsskede och vara försiktig.

Hon tycker man skall gå varsamt fram med grundlagen åtminstone tills den hunnit tillämpas över nästa riksdagsval.

Halonen leker med tanken att grundlagens krav att presidenten skall leda utrikespolitiken i samverkan med statsrådet skulle sprida sig
och bli ett mera omfattande fenomen i den finländska samhällspolitiken, inte enbart i regeringen och riksdagen, utan även i övrigt.

- Det strider säkert inte mot parlamentarismen att tänka på det gemensamma bästa, säger hon.

Professor Antero Jyränki har hävdat att statsrådet gett presidenten mera makt än vad grundlagen förutsätter.

- Naturligtvis har experterna alltid möjlighet att kommentera. Men jag har fullt skäl att tro att justitiekansler Nikula har gett riktiga svar med respekt för både presidentens och regeringens goda tro. De är nog mycket noggrant övervägda, svarar Halonen.


Med på toppmöten



President Halonens tal vid riksmötets öppning har tolkats så att hon är oroad över att förlora inflytande över EU-politiken om inte grundlagen ändras.

- Det är en felaktig snabb slutsats. Jag ville bara lyfta fram den nuvarande situationen, konstaterar hon. Hon påpekar att både grundlagen och Europeiska unionen har ändrats. Men hon nämner framför allt diskussionen om försvarspolitiken i EU.

- Det är till stor del EU:s gemensamma politik, men i den nya grundlagen sägs det klart ut att presidenten är överbefälhavare.

President Ahtisaari tolkade författningen så att han fortfarande ansvarade för Finlands agerande i EU, då den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken behandlades. Tolkar Ni den nya grundlagen på samma sätt?



- Jag börjar inte agera justitiekansler. I enlighet med justitiekanslers uppfattning meddelar presidenten statsrådet att han/hon deltar i toppmötena. Man kan fråga sig varför ett litet land som Finland borde vara speciellt oroligt över att det har en något bredare front med på mötena än en del andra. Vad är det för ont med det? Är det den största risken för Finland? undrar Halonen.

På EU:s toppmöte i Lissabon i mars i fjol deltog president Halonen trots att mötet huvudsakligen handlade om ekonomiska frågor. Hon påpekar att statsministern då var förhindrad att delta och att Österrikefrågan, en bilateral utrikespolitisk fråga för de 14
övriga EU-länderna, var aktuell. Dessutom var det hennes första toppmöte som president.


Kommer Ni att delta också i toppmötet i Stockholm, som också behandlar närmast ekonomiska frågor?

- Det har jag inte beslutat ännu, men sannolikt gör jag det.



Natos ansvar


Då president Halonen i en intervju i Turun Sanomat 2.7 konstaterade att Nato bär ansvaret för att det tar emot nya medlemmar har det tolkats så att hon vill att Nato skall förhålla sig återhållsamt till de baltiska ländernas medlemskap.


- Det bör tolkas så som jag sade, säger Halonen.

- Då man fattar avgöranden som inverkar på regionens säkerhet gör varje land det för sig självt. Men också en organisation för kollektiv säkerhet har ett ansvar. Ett ansvar för att det öppnar dörren eller inte gör det. Ansökarländerna befinner sig ju inte i den situationen att de inte sökt, utan de har sökt och de måste få något svar. Ett dåligt svar kan till och med försämra deras situation.

Det har sagts att en Nato-utvidgning rubbar stabiliteten då Ryssland reagerar negativt? Är inte slutsatsen därav att Nato inte borde utvidgas till Östersjöregionen?

- Slutsatsen är inte att Nato inte får utvidgas utan slutsatsen är att eftersom Nato i varje fall beslutat öppna sina dörrar, vilket förorsakat en viss ändring i det säkerhetspolitiska läget, bör organisationen behandla ansökarländerna jämbördigt i enlighet med sina stadgar. Så om det förorsakar följder så borde man fundera vad
annat man möjligen borde göra. Det behövs alltså tilläggsåtgärder för att regionens stabilitet åter skall öka.

- Jag anser att det i varje fall vore en utomordentligt god sak att relationerna mellan Ryssland och Nato skulle utvecklas i positiv riktning och Ryssland skulle delta i de gemensamma manövrarna och känna sitt gemensamma ansvar för Europa. Det har Ryssland åter visat allt större intresse för. Det betyder inte att Ryssland har vetorätt,
men det betyder att det lönar sig att utnyttja alla medel, säger presidenten.

Det allra viktigaste för att stärka säkerheten och stabiliteten är dock Europeiska unionens östutvidgning, anser hon.

- De utesluter dock inte varandra. Utvidgningen är sannolikt också en lösning som har en uppmjukande effekt.

Borde den så kallade Natooptionen i 1997 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse upprepas i den nya redogörelsen med samma ord?

- I princip behöver den inte skrivas in någonstans, svarar president Halonen och påpekar att den redogörelse som nu är under arbete är en mellanredogörelse, som uttryckligen skall handla om försvaret.

- Jag har den uppfattningen att en del partier vill nämna den på nytt därför att den fortfarande gäller. Andra vill ha den för att det är bara en option.

Hon låter förstå att hon inte har något emot att man upprepar den gamla ståndpunkten, om det så tillfredsställer alla.



Trovärdigt försvar?


Redogörelsens innehåll vill hon i övrigt inte gärna diskutera så mycket på förhand med tanke på den mycket goda och konstruktiva anda som rått i regeringen då den gjorts upp. Beträffande slopandet av infanteriminorna nöjer hon sig med att hänvisa till att regeringen tidigare tagit ställning (då hon själv var utrikesminister) och att man hittills framskridit så som det funnits möjligheter till


Är Finlands försvar inte trovärdigt om inte försvarsanslagen ökas ansenligt?


- Det är mycket farligt att gå och säga att om jag inte får det eller det så är jag inte trovärdig. Jag tycker att man alltid måste söka en så bra lösning som möjligt och så vara så trovärdig som möjligt med den.


Ökar USA:s planerade nya missilförsvar risken för en ny kapprustningsspiral?


- Det är en allvarlig sak. Jag hoppas att man då USA nu har en ny president och en ny regering skall kunna starta diskussioner.

- Jag vet att det är en viktig fråga för amerikanerna, men också att man på den andra sidan dragit sina slutsatser. Den risken (för en ny kapprustning) finns alltid. Egentligen är min enda förhoppning att USA och Ryssland skall finna varandra så snart som möjligt i allmänhet, säger president Halonen.


****************


Svenska redan i dagis


President Tarja Halonen anser att det
vore bra om finska barn kom i kontakt
med svenskan redan i daghemmen. Hon
ser kunskaper i svenska som ett av de
baselement som finländarna behöver i
livet.


Tommy Westerlund/HBL
Bjarne Nitovuori/HBL



Språklagskommittén sitter som bäst och
grunnar på hur språklagen kunde förbättras.
Redan den nuvarande lagen är bra, men
frågan är hur lagtexten kunde omsättas så
att språkminoritetens rättigheter kunde
garanteras också i praktiken.
President Tarja Halonen tog upp problemet i
samband med Europarådets session i
Strasbourg för några veckor sedan, då hon
fick en fråga om hur minoritetspolitiken sköts
i Finland. Nu funderar hon vidare på
lösningar.
Det finns de finländare som är kritiska och
frågar sig vad det är för ett system där
majoriteten måste lära sig också svenska,
konstaterar Halonen, och kommer själv med
ett svar.
- Det är inget dåligt system vi har. Se till
exempel på länder där det finns klart
begränsade språkliga områden, där är
vanligtvis förståelsen mellan grupperna inte
så bra. Jag hoppas att finländarna skulle inse
att även om det är bra att lära sig engelska
eller franska så är det mycket viktigt i
vardagslivet att också kunna tala finska och
svenska.
- Varför kunde man inte redan i daghem,
musikklubbar och andra ställen där barn
träffas lära barnen att det är spännande med
andra språk. Och svenska är inte så exotiskt
att börja med, säger presidenten.
President Halonen önskar att alla skulle förstå
att vi i våra skolor har bland annat
obligatorisk matematik, obligatorisk historia,
obligatorisk finska och obligatorisk svenska,
eftersom de här ämnena utgör de baselement
man behöver i livet.
- Men frågan är om den svenska man lär sig i
skolorna är tillräckligt god. Man kunde försöka
hitta positiva åtgärder och få människor att
tycka att det är viktigt att lära sig mera. Jag
försöker alltid berätta att även om min
svenska inte är så bra, så har den fört mig
närmare personer med svenska som
modersmål.
Halonen påpekar att då alla i dag inser hur
viktiga de mänskliga rättigheterna är så
kunde folk också tänka på att en stor del av
en människas identitet kommer från språket.
Det skulle öka förståelsen för att svenskan
behövs.


Livlig början


President Tarja Halonen har i månadsskiftet
varit republikens president i ett år. Hon har
själv upplevt det som ett mycket livligt år.
Och inte helt utan överraskningar.
- Efter mina fem år som utrikesminister kände
jag ganska bra till de grundlagsenliga
huvuduppgifterna för Finlands president. Men
presidentskapet är ungefär som äktenskapet,
många har hört berättas om det, men ingen
vet egentligen hur det är förrän man själv
provat på det.
Hon är tacksam för att hon har kunnat börja i
lugna förhållanden, tack vare god ekonomisk
utveckling, förbättrad sysselsättning och
stabilt utrikespolitiskt läge. Presidenten har
också varit positivt överraskad över att
människor visat så stort intresse för att ta
kontakt med henne.
De negativa erfarenheterna kommer närmast
från den begränsade personliga friheten.
Även om hon var beredd på att det skulle bli
stora förändringar. Säkerhetsmännen är
omutliga, det går inte att göra någonting helt
plötsligt.
- Allting måste planeras i god tid. Kanske
någon annan, som inte varit van vid att
sköta sitt eget privatliv spontant, skulle ha
vant sig bättre. Jag har tvingats lära mig att
i god tid veta vad jag tänker göra. Att
planera.
Det är inte heller lätt att planera sin tid och
sina framträdanden så att man är alla till
lags. Det väckte en viss uppståndelse till
exempel då president Halonen inte var
närvarande då 50-års minnet av marskalk
Mannerheims död firades nyligen. Halonen
själv säger att det inte var meningen att
såra någon eller undervärdera tillställningen.
- Inbjudan kom relativt sent och vi
konstaterade att statsmakten högaktar
Mannerheims livsverk årligen den fjärde juni.
Jag är ledsen om de närvarande fått
intrycket att jag skulle vara på plats, säger
Halonen.


Gamla värden


Enligt grundlagen bör presidenten vara hela
folkets president. Presidentens roll är att
vara en enande faktor i samhället. Det lovade
Tarja Halonen redan timmen efter att hon
hade blivit vald. Men det innebär inte att hon
skulle ha lagt åt sidan sitt tidigare politiska
eller samhälleliga synsätt.
- Det vore inte rätt att plötsligt bli en annan
än den man var i och före valet. Men det är
naturligtvis ett problem att sammanjämka
allting. I vissa fall är det till fördel då
presidenten talar om sådant som hon lovat
tala om och håller fast vid sina värden. Jag
tänker också i fortsättningen säga min åsikt.
Det finns också områden där presidenten har
uttryckligen makt enligt grundlagen. Men
enligt Halonen ska presidenten ändå inte
agera som en översittare, eftersom man, som
hon säger, stöter på problem också utan det.
Men till exempel i fråga om utnämningar har
ju presidenten makt, som hon kan använda.
- Till exempel i utnämningsprocessen vid
Finlands bank gick det som det gick. Vi
försökte få ett så bra resultat som möjligt
och jag tycker att det gick hyfsat, säger
Halonen.




Privat


President Halonen reste flitigt under sitt
första år vid makten. Mer än hon själv hade
tänkt sig. Bland annat eftersom det är
tradition att den nya presidenten besöker
grannländerna först och svaren därifrån kom
snabbt, blev tidtabellen tät.
Danmark återstår av de nordiska länderna
och dit åker president Halonen i vår.
- Det är mycket resande i dagens värld. Men
inte går det här i intensitet upp emot hur det
var då jag var utrikesminister, säger
presidenten.
Blir det flera hemliga resor?
- Jag hade inte tänkt mig någon landskamp
med pressen. Men det var bra för alla, inte
bara för Arajärvi, att vi fick en ordentlig
avkopplande semester i Thailand. En privat
stund är nödvändig ibland eftersom
presidenten är under mycket noggrannare
massmedial uppsikt än tidigare. Institutionen
bör å andra sidan alltid vara anträffbar via sin
stab.
President Tarja Halonen kan också fira ett
års samboende samma dag som hon firar ett
år som president. Det har gått lika bra som
arbetet, säger hon och konstaterar att
hennes make Pertti Arajärvi säkert skulle
censurera resten av hennes svar.
- Nog har det varit en trevlig upplevelse. Men
det har inte skadat att vi har ett stort
utrymme, 600 kvadratmeter, och personal. Vi
har inte tvingats tala om jämställdhet mellan
könen i hushållsarbetet. Men vi utgår ifrån
att vi en vacker dag återvänder till vardagen.

Skriv ut
Bookmark and Share

Uppdaterat 30.10.2002

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi