Republikens president Tarja Halonens tal vid universitetet i Dorpat den 10.9.2003

Det är mig en stor glädje och ära att åter få tala i denna för Estlands kultur så viktiga sal. Vi vet vilken central ställning universitetet i Dorpat har haft i Estlands historia. Staden Dorpat, som upplever ett nytt uppsving, bär inte utan orsak namnet ’Aten vid Emajoki’.

Finländarnas kontakter med Dorpat är minst lika gamla som själva universitetet. Vänskapen mellan våra folk har bestått genom många olika skeden – säkert har den språkliga släktskapen bidragit till att föra oss nära varandra. Andra världskriget, den därpå följande ockupationen av Estland och sovjettiden skiljde oss åt. Sedan Estland återvunnit sin självständighet har samarbetet mellan våra länder ökat oerhört inom alla sektorer och på alla nivåer.

För egen del har jag haft möjlighet att följa Estlands utveckling allt sedan sångfesten 1990, då jag som Finlands justitieminister var er gäst. Efter det har jag oräkneliga gånger både på arbetets vägnar och som privatperson besökt ert vackra och vänliga land. Idag är jag här och talar på er inbjudan. Tolka mina ord som man tolkar en vän som respekterar er frihet att fatta era egna beslut.

* * *

Estland är – om dess folk så önskar – snart medlem i Europeiska unionen. För oss finländare är det välkommet om våra nära grannar estländarna, våra släktingar, ansluter sig till unionen. Finland anslöt sig, efter allvarligt övervägande och grundliga förberedelser, till unionen 1995. I det skedet hade man redan fattat principbeslut om följande utvidgning, och de första konkreta stegen på vägen mot den Europeiska ekonomiska och monetära unionen togs samtidigt.

Redan 1997 besökte jag i egenskap av Finlands utrikesminister universitetet i Dorpat och talade här om vårt lands erfarenheter av Europeiska unionen. Vi finländare ansåg att de förestående utmaningarna var stora, men vi insåg samtidigt att de var viktiga med tanke på den demokratiska utvecklingen, stabiliteten och välfärden i Europa. Vi gick med iver in för att möta dessa utmaningar.

EU:s utvidgning har avancerat planenligt. Också euron är redan införd. Båda besluten har redan nu visat sig riktiga ur finskt perspektiv. EU:s utvidgningsprocess har resulterat i en dynamisk utveckling av unika mått med sikte på en realisering av demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Oräkneliga samarbetsprojekt har initierats inom olika samhällssektorer. Allt detta har krävt mycket av Estland och de andra kandidatländerna. Av de gamla medlemsländerna har processen krävt arbete och pengar. Men målet har varit värt allt detta, eftersom Europas stabilitet och välfärd är ett odelbart helt. Euron har för sin del stabiliserat ekonomin inom hela euroområdet och även i Finland. Den har likaså ökat förutsägbarheten i ekonomin samt underlättat handeln.

När man i medborgardebatten i Finland diskuterade medlemskapet i Europeiska unionen, skärskådades både de positiva följderna av ett medlemskap och de negativa fenomen som kunde vara att vänta. Vi visste att det inte skulle bli fråga om idel solsken, men vi antog att vi genom hårt arbete skulle nå bättre resultat om vi var innanför än utanför unionen. Vi har inte blivit besvikna.

Våra erfarenheter av medlemskapet har i huvudsak varit positiva. Europeiska unionen kräver dock både hårt arbete och bevakande också av de egna intressena. Unionen kräver folkets stöd. I det finska EU-beslutsfattandet innehar riksdagen en mycket central roll, eftersom den både styr och övervakar regeringen.

Finland har försökt medverka konstruktivt och bredbasigt i ärendenas behandling inom EU. Vi försöker aktivt driva unionens gemensamma intressen och därigenom också effektivt försvara våra egna särintressen. Alla ärenden lyckas man inte driva igenom i EU, men också ett litet land har möjligheter att påverka besluten. Mest irriterade har vi nordbor kanske varit över byråkratin i Bryssel.

* * *

Hurudan är den union som vi nu välkomnar estländarna till? Europeiska unionen är alltjämt inne i en förändringsprocess. Unionens utvidgning har krävt intern förnyelse. Som ett litet land talar Finland i unionen för starka institutioner och för balans mellan dem. Vi anser med andra ord att några radikala förändringar inte behövs när det gäller de nuvarande strukturerna.

Det förslag som unionens framtidskonvent lagt fram kan anses i stort sett lyckat. Vi anser det dock vara viktigt att man vid den regeringskonferens som inleds i oktober korrigerar utkastet till konstitutionellt fördrag på vissa punkter. Dessa punkter gäller framför allt Europeiska unionens försvar och krishantering samt frågor med anknytning till unionens institutioner. Jag tror att man genom träget arbete kan nå ett gott resultat – i detta arbete får ni ju också själva möjlighet att medverka.

* * *

När det gäller relationerna mellan våra länder innebär Estlands EU-medlemskap både möjligheter och utmaningar.

Ett upprättande av samarbete mellan Finland och Estland är lätt, eftersom den plattform vi har att bygga på är så stark. Den plattform jag avser har medborgarna själva och deras organisationer skapat under det gångna decenniet. Myndigheternas direkta kontakter mellan ministerierna i våra länder fungerar bra. Just nu utreder man dessutom på regeringsnivå i Finland och Estland vilka möjligheter det finns att effektivera myndighetssamarbetet ytterligare.

Under de senaste åren har man i den finsk-estniska offentliga debatten fäst stor vikt vid frågor som anknyter till arbetskraften och företagens verksamhetsbetingelser. Den öppna debatt som förs mellan Finland och Estland om olika samhällsrelaterade frågor – ibland också frågor som kan kännas svåra – är ett tecken på att relationen är en angelägen sak för oss båda och att vi vill värna om den.

Estlands sociala och ekonomiska utveckling har varit beundransvärt snabb under de senaste åren. Samhällena i Finland och Estland går inte att jämföra på alla punkter, och de behöver inte heller utvecklas så att detta blir möjligt. Även om Europeiska unionen påverkar många aspekter, innebär detta inte att det samhällspolitiska beslutsfattandet lämnas över till någon aktör med sämre insikter om landets förhållanden. Sålunda har också vi finländare i vår samhällspolitik utifrån våra egna premisser kunnat betona prioriteringen av den sociala tryggheten. Vi har också varit beredda att betala priset för detta i form av en högre beskattning än vad som gäller i unionen i genomsnitt. Det egna beslutsfattandet måste betonas utifrån vetskapen om att samhällsmodellerna inte är exportartiklar och att samma goda resultat i sista hand kan uppnås på olika sätt.

I unionen uppstår allianserna utifrån politiska premisser, likartade målsättningar och ofta också regionala utgångspunkter. Jag tror att Östersjöländerna har många gemensamma intressen, inklusive samarbetet med den strategiska partnern Ryssland. Finland och Estland har en gemensam miljö. Med tanke på handeln och transporterna är det säkert motiverat att eftersträva gemensamma förmåner inom unionens trafikpolitik. Det är också förnuftigt att länderna vid unionens yttre gräns bedriver samarbete i rättsliga och inrikes frågor. Beroende på vilket ärende det är fråga om varierar samarbetspartnerna, men jag tror att Finland och Estland i stor utsträckning kan komma att driva samma frågor.

Europeiska unionens möjligheter och utmaningar gäller direkt medlemsländernas medborgare. EU är utifrån sin grundläggande filosofi en värdegemenskap för Europas länder och folk. För människorna innebär detta bl.a. att det blir lättare att resa, och för de ungas del ökar möjligheterna att studera utomlands. Av medlemsländernas regeringar och lagstiftning kräver Europeiska unionen att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter respekteras. Genom t.ex. strukturfonderna erbjuder unionen också materiellt stöd för samhällsuppbyggande verksamhet och utvecklande av basservicen. Många av unionens utmaningar hänför sig till de vanliga människornas tillvaro. Det talas mycket om nya hot: frågor som anknyter till hälsa, miljö, gränsbevakning och brottslighet. Unionen är ett effektivt redskap också för hanteringen av dessa problem.

Utvidgningen av Europeiska unionen är en historiskt viktig milstolpe i kulturlivet i vår världsdel. Unionen för med sig ökat samarbete mellan forskare och konstnärer i medlemsländerna, och genom sina finansieringsprogram stöder unionen de europeiska kulturernas mångfald. Den europeiska kulturen, konsten och vetenskapen har alltid präglats av öppenhet och fri rörlighet för kulturella impulser. Jag tror att Estlands medlemskap i unionen är ägnat att för sin del främja också det kulturella samarbetet mellan våra länder.

* * *

Europeiska unionen fokuserar inte enbart på europeiska frågor. Unionen har också globala utmaningar. Europeiska unionen erbjuder sina medlemsländer en möjlighet att påverka skeendet i vår miljö och i hela världen, och vi hoppas att vårt inflytande inom detta fält till och med skall öka. Inom unionen diskuteras för närvarande behovet av en intern reform och effektivering av beslutsfattandet, Europeiska unionens internationella konkurrenskraft, relationen till USA, relationen till Ryssland samt frågor med anknytning till globaliseringen. De små medlemsländerna gör klokt i att i sitt eget intresse visa sig aktiva och försöka påverka utgången i dessa för unionen centrala frågor.

Jag önskar universitetet i Dorpat, dess lärare och studerande en arbetsfylld hösttermin samt framgång på vetenskapens vädjobanor! Jõudu tööle!