Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 28.9.2010

Republikens president Tarja Halonens tal vid Utbildningsstyrelsens jubileumsseminarium om det romska språket den 28 september 2010
(rubrik: Allas insats behövs för att stärka det romska språket)

Ett två dagars intensivt program börjar vara till ända. Ni har gjort historia i många avseenden. Det här har varit en viktig tillställning för många av er som deltagit, och säkert kommer mångas studier att underlättas tack vare er. Vi kan se en ljusning för det romska språket. I Finlands utveckling mot ett jämlikt samhälle är detta betydelsefullt.

Romani har talats i vårt land mycket längre än nationen Finland har existerat. Romerna i Finland har talat sitt eget språk i hundratals år. De äldre romerna har säkert både lyckliga och mindre lyckliga minnen av att tala sitt eget språk: det har ju inte alltid varit tillåtet, eller ens passande, att tala romani. Å andra sidan har inte romerna själva heller velat dela sitt språks rikedom med de andra finländarna. Det har återspeglat ett behov av att skydda sig mot en värld som man upplevt utanförskap i och som ofta varit diskriminerande.

Finlands befolkning är inte särskilt stor och våra språkliga minoriteter är förhållandevis ännu mindre. Vi måste ta väl hand om de språkliga minoriteterna. Kunskaperna i romani har under de senaste årtiondena blivit sämre i vårt land, vilket framgår av den utredning som forskaren Henry Hedman vid forskningscentralen för de inhemska språken har gjort. På Unescos lista över utrotningshotade språk finns också romani, liksom karelskan och de samiska språken.

Om man utgående från romernas språkkunskaper funderar över vilket modersmål de finländska romerna har är det för de flesta definitivt finska. För många romer är dock det egna språket, den romani som talas i Finland, ett hjärtats språk, om än kunskaperna i språket kan vara bristfälliga. Romani är ett språk som man förknippar med stora känslor. Det är ett språk som förenar släktingar och närstående. Det romska språkets betydelse är kanske inte det första man tänker på i vardagen, men ändå önskar många i själ och hjärta att det ska bevaras.

I Finland har romerna enligt grundlagen rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. I läroplanen för den grundläggande utbildningen från 2004 har det romska språkets ställning tydligt definierats. Målet för undervisningen i romani i den grundläggande utbildningen är att ”elevernas kunskaper i och användning av romani skall aktiveras så att elever med romani som modersmål kan och vill använda sitt eget språk som redskap för kommunikation och tänkande både inom romanigemenskapen och utanför den. Undervisningen hjälper eleverna att inse det egna språkets betydelse för livskraften och identiteten i sin kultur och att förstå vilken betydelse romani har vid sidan av andra språk.” undervisningen i det romska språket har Utbildningsstyrelsens stöd i form av statsstöd. Från början av 2010 kan en kommun beviljas stöd för två timmar i veckan för en grupp på ibland bara två elever.

Det behövs många slags åtgärder för det romska språket. En viktig riktlinje för verksamheten i det första politiska programmet för romerna i Finland är att stödja bevarandet och utvecklandet av romani och den romska kulturen. Det finns många olika åtgärder på det här området. Till exempel undervisning i romani på universitetsnivå, fortbildning för lärare i romani, möjligheter till vuxenstudier i romani inom det fria bildningsarbetets utbildningsutbud samt språkboverksamhet för romer är några åtgärder som lyfts fram.

Jag väntar med spänning på vilka resultat den språkboverksamhet som Utbildningsstyrelsen startat kommer att få till stånd i vårt land under de kommande åren. De språkbon som inleddes som pilotprojekt i Nyslott, S:t Michel och Uleåborg för ett år sedan har säkert stött på sådana praktiska problem så som en ny verksamhet alltid gör i början. Det tar tid att hitta aktiva deltagare och en verksamhetsmodell som är tillräckligt flexibel och passande för regionen i fråga. Det behövs entusiasm och kreativitet när deltagarna är människor i olika åldrar och med olika utbildningsbakgrund. Jag är ändå säker på att ni kommer att lyckas.

I höst finns det redan åtta språkbon i landet: förutom de pilotprojekt som jag nämnde har man också inlett språkboverksamhet i Kajana, Kouvola, Lahtis, Rovaniemi och Åbo. Utbildningsstyrelsen har tack vare särskild finansiering från undervisnings- och kulturministeriet kunnat finansiera alla språkbon som har anhållit om bidrag.

De romska hemmen har en central roll då det gäller att bevara romani. Nu när kunskaperna i romani har försämrats hos många medelålders romer har mor- och farföräldrarna fått en allt större roll som de som verkligen behärskar språket. De äldre romerna har en nyckelposition som användare av språket och som överförare av den muntliga romska traditionen. Det är viktigt att föräldrar, mor- och farföräldrar och hela den romska gemenskapen genom sitt exempel uppmuntrar barnen att använda romani. Att använda språket i alla möjliga situationer främjar inlärningen. Att tala ett språk håller språket vid liv. Språket är en del av vår innersta identitet.

Attityderna bland oss övriga finländare är också viktiga. En minoritet behöver per definition majoritetens stöd för att dess rättigheter ska kunna beaktas. Det romska språket i Finland behöver nu stöd.

Åtgärder behövs på alla plan: bl.a. vid ministerierna, i de riksomfattande och lokala delegationerna för romska ärenden, Utbildningsstyrelsen, universitetsväsendet, forskningscentralen för de inhemska språken, regionala myndigheter, kommuner och organisationer. För egen del vill jag också stödja en stärkning av der romska språket och jag är glad över att få vara beskyddare för språkboverksamheten. Jag hoppas att jag får möjlighet att också i praktiken bekanta mig med något språkbos verksamhet.

Till slut några ord om framtiden. Vi behöver självfallet sakkunniga inom utbildning även i denna fråga men jag hoppas att vi alla kommer ihåg och respekterar det kunnande som den romska befolkningen själv har både i fråga om sitt språk och hela sin kultur.

Jag önskar alla deltagare framgång i det viktiga arbetet för lärande och i synnerhet för det romska språket.


 

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 25.10.2010

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi