Republikens president Tarja Halonens tal i riddarhuset i Helsingfors vid utlandsfinländarnas parlaments andra ordinarie session 6.11.2000

Jag har nöjet att här stå inför ett finländskt auditorium som, vågar jag påstå, täcker världen maximalt. I er session deltar över 250 företrädare för och observatörer från hela 200 finländska samfund och sammanslutningar i olika delar av världen. Ni har gjort er stort besvär för att ta er hit till Helsingfors: för en del har resan kanske inte varit så lång, men många av er kommer från avlägsna världsdelar. Det faktum att ni är aktiva i utlandsfinländarnas parlament återspeglar er starka känsla av samhörighet med Finland och er vilja att aktivt påverka frågor som är angelägna för utlandsfinländarna. Det är glädjande att den finländska andan lever så stark ute i världen.

När vi ser tillbaka på vad som har hänt sedan utlandsfinländarnas parlament höll sin första ordinarie session här i denna sal, så inser vi hur snabbt Finland har internationaliserats. Finland har gått med i den ekonomiska och monetära unionens tredje etapp och har effektivt skött sitt första ordförandeskap i Europeiska unionen. De finländska företagen har utökat och utvidgat sina aktiviteter utomlands, och Finlands internationella ekonomiska konkurrenskraft är idag en av de allra bästa i hela världen. Finländarnas ställning i den informationsteknologiska toppen har understrukits ytterligare - vi går i främsta ledet som både producenter och användare.

Internationaliseringen återspeglar sig också i människornas ökade rörlighet. Mången reser från Finland och mången återvänder hit: man flyttar på grund av arbetsuppgifter och studier, men bl.a. också för att tillbringa pensionärstiden i ett visst land. Rörligheten är ett viktigt element i alla skeden av livet.

Alla ni utlandsfinländare spelar en central roll för den Finlandsbild som skapas i dagens oerhört snabbt föränderliga värld. Oberoende av om ni har bosatt er permanent utomlands eller vistas där - t.ex. i Bryssel - i tidsbestämda uppdrag, gör ni alla en ovärderlig insats som ett slags ambassadörer för Finland och det finländska. Hit till Finland förmedlar ni också impulser från andra länder, och därmed berikar ni den finländska tillvaron på olika sätt. Era insatser och alla de nätverk ni skapar är helt enkelt oersättliga.

Många av er - förmodligen de flesta - lever i samhällen som präglas av mångskiftande, sinsemellan mycket olikartade kulturer, och där medborgarnas nationella ursprung är synnerligen varierande. Ni lever, arbetar och agerar som nationella, etniska minoriteter i era respektive länder och i era egna miljöer. Jag hoppas att ni i den egenskapen kan delge Finland era erfarenheter. I globalt och också europeiskt perspektiv företräder Finland ju alltjämt en tämligen enhetlig kultur med mycket små etniska minoriteter, men också vi håller ofrånkomligen på att bli allt mer mångkulturella. Ni känner till vilka problem som förekommer i samhällen med många kulturer och många nationaliteter. Ni vet också vilken styrka och potential som finns i dessa samhällen och ni vet vilka insatser människor med varierande bakgrund kan bidra med. Jag tror att vi här i Finland har mycket att lära oss i det avseendet.

Det finländska samhället håller på att bli allt mer mångkulturellt. Det finns många förklaringar till detta: en av dem är den dynamiska internationaliseringen, som ofrånkomligen - och förhoppningsvis - i allt högre grad ökar Finlands medvetenhet på det internationella planet. En annan orsak står att söka i det statistiska faktum att befolkningen i Finland åldras i en takt som inte kan balanseras upp med nativiteten i Finland. Av detta följer att vi under de förestående årtiondena eventuellt kommer att behöva arbetskraft som rekryteras utomlands. För att vi skall kunna gå utvecklingen till mötes på ett betryggande sätt måste det finländska samhället vara starkt och samtidigt tolerant. I det samhället har utlänningshat och nationell fanatism ingen hemvist.

De finländare som är bosatta utomlands åldras, och detta medför likaså nya utmaningar som kan komma att kräva särskild uppmärksamhet också från Finlands sida. När människorna blir äldre och får sämre minne händer det att de glömmer sitt nuvarande hemlands språk, ett språk som de kanske har talat i tiotals år. I det skedet kan det gamla hemlandets språk bli den enda fungerande kommunikationskanalen. Vi är alla angelägna om att finskspråkig service skall kunna säkerställas för dessa finländare som har ett långt dagsverke bakom sig.

Utlandsfinländarnas parlament - och mellan dess sessioner parlamentets presidium - har på ett anmärkningsvärt sätt lyckats förkorta avståndet mellan utlandsfinländarna och Finland. Parlamentet har blivit en kanal via vilken finländarna ute i världen kan få sin röst hörd och erbjuds möjlighet att på ett konkret sätt påverka beslutsfattandet i Finland i frågor som står utlandsfinländarna nära. Ett konkret och viktigt exempel på detta agerande var den världsomfattande namninsamlingskampanj som utlandsfinländarnas parlament och vissa finländska sammanslutningar tillsammans organiserade i syfte att åstadkomma ett förfarande där utomlands bosatta finländare skall tillåtas ha dubbelt medborgarskap i större omfattning än för närvarande.

När det gäller möjligheterna att påverka samhällsutvecklingen är användandet av rösträtten en central faktor. Det är synnerligen önskvärt att de finska medborgare som är bosatta utomlands skulle utnyttja sin rösträtt i finländska val åtminstone något flitigare än hittills. Ni, ärade utlandsfinländare, och era aktiva sammanslutningar, har säkert möjlighet att utöva inflytande i denna angelägna fråga. Här i Finland bör vi för vår del överväga hur man skulle kunna eliminera vissa tekniska och geografiska problem som hänger samman med röstandet.

Bästa befullmäktigade företrädare för utlandsfinländarna! Jag önskar utlandsfinländarnas parlaments andra ordinarie session framgång i dess arbete.