Republikens presidents Tarja Halonens tal vid en middag för deras majestäter kejsaren och kejsarinnan av Japan i Presidentens slott den 26 maj 2000

(med reservation för ändringar)

Det är ett utomordentligt nöje och en stor heder för mig att få hälsa Eders Majestäter, Japans Kejsare och Kejsarinna med följe välkomna till Finland. Republiken Finlands President har besökt Japan flera gånger under både åttiotalet och nittiotalet. Detta är första gången som Japans kejsare besöker Finland. Händelsen är historisk för relationerna mellan våra länder.

Eders Majestäters föregående besök i Finland, då i egenskap av Deras Kejserliga Högheter Kronprinsen och Kronprinsessan, har bevarats som ett värdefullt och angenämt minne hos alla de finländare som då hade möjlighet att möta Eders Majestäter. Det gläder mig att Eders Majestäter under dessa dagar kommer att ha tillfälle till flera återseenden.

De diplomatiska förbindelserna mellan Finland och Japan fyllde i fjol 80 år. Japan var ett av de första länderna utanför Europa som den nya staten Finland ville upprätta officiella förbindelser med. Betydligt längre bakåt i tiden än förbindelserna på statsnivå sträcker sig dock några historiskt betydelsefulla möten.

Sjömannen Kodayu, en känd person i Japans historia, mötte efter ett skeppsbrott i Ryssland den finländske naturvetenskapsmannen Erik Laxman, som förde honom till Katarina den Storas hov. Laxmans son, Adam Laxman, ledde den expedition som förde Kodayu tillbaka till Japan 1792. Detta är en händelse som är känd i Japans annaler. Nästan hundra år senare, 1879, seglade den finlandsfödde geografen och forskningsresanden Adolf Erik Nordenskiöld som den första i historien från Europa till Japan den norra vägen via Nordostpassagen och tillbringade efter det flera månader i Japan.

De officiella förbindelserna med Japan fick omedelbart en ur Finlands synpunkt stor betydelse när Nationernas förbund i början av 1920-talet avgjorde frågan om Åland skulle höra till Finland eller Sverige. Japans stöd för Finlands synpunkter var av stor betydelse då frågan avgjordes till Finlands fördel. Den japanska statsmannakonstens betydelse för beslutet accentuerades ytterligare genom att beredningen av ärendet i Nationernas förbund sköttes av biträdande generalsekreteraren Inazo Nitobe.

Det stora avståndet innebar dock att vårt umgänge inte blev särskilt livligt under de första årtiondena. Men senare, särskilt under de senaste årtiondena, har förbindelserna mellan våra länder utvidgats och fördjupats betydligt. Kontakterna på politisk nivå har stabiliserats, de ekonomiska banden har mångdubblats och kontakterna på kulturens och vetenskapens område har utvecklats till ett livskraftigt nätverk. Förbindelserna mellan Finland och Japan är i dag utmärkta.

Våra okomplicerade förbindelser avspeglar det samförstånd som jag tror att också i vidare bemärkelse råder mellan våra folk. Det har vi till stor del det omfattande, jag kunde nästan säga exceptionellt, livliga samarbetet mellan medborgare och organisationer i Finland och Japan att tacka för. Detta samarbete har också ytterligare stärkt det ömsesidiga intresset för kulturen i våra båda länder.

Vi finländare respekterar högt den gamla kulturtraditionen i Japan, liksom också den moderna kulturens prestationer. Vi gläder oss över att den finska kulturen, musiken, formgivningen, arkitekturen – och under de senaste åren också litteraturen och filmen – har rönt framgång och uppmärksammats i Japan. Jag tror att en likartad inställning till vissa grundläggande frågor, som uppskattningen av klarhet och enkelhet, det nära förhållande till naturen som våra folk har bevarat samt förståelsen för stillheten och det tomma rummet, har underlättat samförståndet mellan våra kulturer. Det är en stor ära för oss finländare att Eders Majestäter och hela den Kejserliga Familjen ofta har visat personligt intresse för den finska kulturen.

När en direkt flygförbindelse öppnades mellan Helsingfors och Tokyo i början av åttiotalet underlättades kontakterna mellan våra länder betydligt. Vårt ekonomiska samarbete, som har ökat snabbt under nittiotalet, skulle inte ha nått dagens dimensioner utan denna förbindelse. Men våra kontakter är inte längre enbart beroende av transportmedel. Tekniken ger oss möjlighet att upprätthålla kontakter via datanäten. Japan och Finland finns i tätgruppen bland de länder som håller på att övergå till informationssamhället.

Informationsteknik och telekommunikation har blivit viktiga områden för samarbetet mellan vår länder. Handelsutbytet inom denna sektor ökar, men viktigt är också det gemensamma utvecklingsarbete som pågår mellan våra forskningsinstitutioner och företag i syfte att utveckla och införa nya lösningar. Den finska träförädlingsindustrin har redan länge funnits på den japanska marknaden och inom skogsindustrin är Finland Japans viktigaste handelspartner i Europa. Flera företag inom vår metallindustri har fått fotfäste i Japan. Nya möjligheter att vidareutveckla samarbetet håller på att öppna sig inom miljötekniken och omsorgssektorn.

De bilaterala relationerna mellan Finland och Japan är en del av det internationella nätverket. Våra länder verkar aktivt på internationella forum för att främja en fredlig utveckling och bearbeta problemen i utvecklingsländerna. Vi i Finland sätter värde på Japans insatser i Förenta Nationerna. Japan är världens största bidragsgivare. Japans positiva insats i utvecklandet av ett internationellt system för handel och ekonomi är ytterst viktig.

Jag önskar Er och Ert följe en givande och angenäm vistelse i Finland. Jag föreslår en skål för Eders Majestäters lycka och välgång, det japanska folkets välgång och en fortsatt positiv utveckling av vänskapen och de utomordentliga relationerna mellan Finland och Japan.