Republikens president Tarja Halonens tal 14.2.2008 vid utdelningen av presidentens internationaliseringspris

I år är det en speciellt angenäm uppgift att dela ut republikens presidents internationaliseringspris. Det är 40:e gången statsmakten vill uttrycka sin erkänsla för den finländska företagsamheten och dess framgångsrika insatser.

År 1968 delades de första utmärkelserna – på den tiden presidentens exportpris – ut. Utrikeshandeln stod för cirka 20 procent av Finlands bruttonationalprodukt. I dag är den här andelen drygt 40 procent.

Årtiondena har inneburit stora förändringar. Finland har blivit medlem i Europeiska unionen. EU har utvidgats. En stor del av vår världsdel har blivit ett nytt inre marknadsområde. Exporten har fått ökad betydelse, och den har blivit mer mångsidig i strukturellt hänseende. Tjänstehandeln har ökat markant. Allt fler företag säljer produkter eller tjänster till andra företag, och därför blir de inte bekanta för den vanliga konsumenten. Många av dem som får presidentens internationaliseringspris tillhör just dessa ”okända storheter”. Jag vill för säkerhets skull säga att det inte ska vara något självändamål att synas stort i offentligheten, utan snarare gäller det att synas på rätt sätt i rätt sammanhang. Den här aspekten kan gärna skärskådas ur olika perspektiv vid seminariet i eftermiddag.

Internationaliseringen har på många sätt fått nya former. Vid sidan av att exportera varor och produkter har allt fler finska företag gått in för att tillsammans med internationella partner bedriva samarbete inom forskning och produktutveckling. Likaså har investeringarna utomlands ökat. I dag är Finland också en allt större exportör av olika tjänster – de företag som nu premieras är goda exempel på just detta.

Tidigare var internationalisering målet för de stora företagen. I dag måste de som har specialkompetens genast från första början fokusera internationellt, både när det gäller försäljning och annan samverkan. Detta kan vara en mycket stor utmaning för den företagare som, vid sidan av att utveckla själva affärsidén, kan bli tvungen att i snabb takt lära sig vad företagandet kräver både här hemma och på den internationella marknaden.

Finland har gynnats av globaliseringen på många sätt. I takt med att hindren inom den internationella handeln har undanröjts har vi kunnat utvidga handeln och andra ekonomiska relationer runtom i världen. En fortsatt framgång är dock ingen självklarhet. Under de senaste månaderna har osäkerheten inom världsekonomin ökat på ett sätt som inger bekymmer också i Finland.

Jag tror dock att de finska företagen, oberoende av konjunktursvängningar och hård konkurrens, fortfarande har goda utsikter att klara sig bra. Detta kräver förmåga att reagera på de snabba förändringar som sker på marknaden, men också långsiktighet och ansvarsfull affärsverksamhet. Under de senaste åren har många företag intagit en allt aktivare roll när det gäller miljö- och samhällsansvaret. I dessa frågor har de finska företagen hittills haft gott rykte, både här hemma och ute i världen.

Jag hoppas att man också i framtiden slår vakt om principerna för ansvarsfull företagsverksamhet och långsiktig lönsamhet, och inte strävar efter kortsiktig vinstmaximering. Både internationella fördrag och våra nationella beslut sporrar oss till detta, och också konsumenterna runtom i världen ser ut att i allt högre grad förutsätta detsamma. Miljöaspekter och social rättvisa har allt större inverkan på köpbeslut och investerarrelationer.

De internationella utmaningarna, bl.a. klimatförändringen och de stigande energipriserna, kräver nationella och internationella åtgärder. Efterfrågan på miljövänliga och energieffektiva produkter kommer att öka. Satsningar på produktutveckling och marknadsföring inom den här sektorn kan vara nycklarna till framgång.

Vid dagens jubileumsseminarium finns det tillfälle att fortsätta diskussionen. Samarbete är dagens tes. Också affärslivet och den offentliga sektorn kan tillsammans göra mycket för att främja ekonomisk och social välfärd.

En av den offentliga sektorns uppgifter är att skapa en gynnsam miljö för affärsverksamheten. De nordiska länderna har genom sitt eget exempel visat att det rättvisa välfärdssamhället är en stabil, rättvis och trygg miljö för både individer och företag.

Med tanke på vår framtid är det viktigt att tillräckliga investeringar görs i utbildning, forskning och produktutveckling. Vi bör satsa på ungdomarnas kompetens, men samtidigt är det viktigt att inom utbildningen se till att kunskaperna och färdigheterna hos dem som redan är i arbetslivet kontinuerligt utvecklas. Det livslånga lärandet är något som gynnar både företagen och de anställda. Det leder också till ökad motivation och bättre arbetshälsa.

Jag noterar med intresse att kompetens och samarbete var det centrala temat också 1968 när utrikesminister Ahti Karjalainen här i samma sal höll sitt tal vid utdelningen av de första exportpriserna. Han betonade vikten av att hela näringslivet skulle få ta del av all exporterfarenhet och konstaterade samtidigt att exporten är summan av hela företagspersonalens gemensamma ansträngningar.

Ärade pristagare

Det ligger i vårt gemensamma intresse att finländskt arbete röner framgång ute i världen. Jag hoppas att internationaliseringspriset ska sporra er och hela er personal att fortsätta med ert värdefulla arbete och att anta nya utmaningar. Ni är också ett uppmuntrande exempel för andra företag att söka sig ut på den internationella marknaden.

Jag vill framföra mina varma lyckönskningar till er och hela er personal, och jag önskar er välgång också i fortsättningen.