Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 23.1.2007

Tal av republikens president Tarja Halonen vid ett diskussionsforum om handelsförbindelserna mellan Finland och Indien (”Ceo Round Table”) 23.1.2007

(med reservation för ändringar)

Det är en stor glädje och ära för mig att få besöka Indien igen och tala vid detta diskussionsforum om handelsförbindelserna mellan Finland och Indien (”CEO Round Table”). Den finska handelsdelegation som ingår i vårt följe representerar företag som är mycket betydande eller till och med världsledande i sin bransch.

Jag håller fullständigt med minister Pekkarinen (och de andra talarna) om att våra ekonomiska förbindelser är mycket goda. Vi bör utveckla vårt samarbete på ett sätt som gagnar oss båda. På grund av sitt geografiska läge betecknas Finland ofta som en port mellan Europa och Asien. Detta kan även erbjuda näringslivet intressanta möjligheter. Många indiska företag har nyligen inlett sin verksamhet i Finland, men jag tror att det i detta avseende ännu finns otaliga möjligheter att utöka verksamheten ytterligare.

Direktflygen kommer utan tvivel att bidra till att kontakterna på företagsnivå liksom också de enskilda kontakterna ökar. Indiens rika kultur och skönhet har många beundrare i Finland.

* * *

I går deltog jag i Delhi i öppnandet av toppmötet om hållbar utveckling. Vi förde en intressant diskussion om frågor som hänför sig till hållbar utveckling, klimatförändringen, energi och teknologi. Diskussionen gällde särskilt det globala ansvaret. En slutsats är klar: vi behöver ett multilateralt samarbete för att säkerställa en rättvisare globalisering och en jämnare fördelning av välfärd och välstånd mellan människor och länder.

Finlands erfarenheter av den globaliserade ekonomin och det tilltagande ömsesidiga beroendet har stärkt vår uppfattning om att rättvisa och fungerande spelregler samt tydliga tillvägagångssätt främjar uppnåendet av såväl politiska som ekonomiska mål. Det är viktigt att vi också i det ekonomiska beslutsfattandet håller fast vid demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Företagen har ett eget samhällsansvar som de bör iaktta i såväl hemlandet som utlandet.

Utvecklingstakten i Indien har varit anmärkningsvärd – mina varmaste gratulationer med anledning av era framsteg. Ni har förbundit er till att främja sådan reformpolitik som bidragit till att skapa den nuvarande betydande ekonomiska dynamiken i ert land. Detta utgör en ytterst god grund för det fortsatta arbetet.

Finland har en befolkningsmängd på endast fem miljoner, vilket betyder att vi inte i första hand kan konkurrera med kvantitet utan med kvalitet. En betydande faktor som bidragit till Finlands framgång är att samhället av hävd har uppskattat utbildning, vetenskap och forskning, och att dessa därmed blivit politiska prioriteter. Det har ofta även etablerats partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. I Finland förekommer knappt någon korruption alls, vilket innebär att dessa partnerskap har fungerat väl.

Finland är en av världens mest öppna ekonomier och är också en av de ledande kunskapsbaserade ekonomierna. Finland placerar sig bland de allra främsta i många internationella jämförelser, bland annat i fråga om konkurrenskraft, miljöns hållbarhet, teknologi, relationen mellan industri och vetenskap samt finansiering av forskning och utveckling. I vårt land har det livslånga lärandet givits ett speciellt värde. Det krävs välutbildad arbetskraft för att det finska näringslivet skall vara konkurrenskraftigt och den offentliga sektorn skall kunna producera sina tjänster på ett högkvalitativt och effektivt sätt. Utbildningen är därmed ett redskap som samhället och dess olika sektorer behöver för att bemöta förändringarna – och för individerna ett sätt att stärka sin självbestämmanderätt och nå framgång.

Vårt utbildningssystem utgår från att erbjuda alla invånare utbildning oberoende av invånarnas boningsort, kön, ekonomiska utgångspunkt, kulturella bakgrund eller modersmål.

Välfärdssamhälle och konkurrenskraft utesluter inte varandra. Jag är fast övertygad om att en av orsakerna till vår framgång som informationssamhälle är att vi i Finland har grundat vårt samhällssystem på den så kallade nordiska välfärdsmodellen, som bygger på en stark demokrati, gemensamt ansvar och social rättvisa.

Denna välfärdsmodell främjar Finlands förmåga att dra upp nödvändiga politiska riktlinjer för att svara mot olika utmaningar. Detta är viktigt för staten, affärslivet och individerna. Människan behöver arbete och möjligheter att höja sin utbildningsnivå i syfte att försörja sig själv och sin familj, samt för hela samhällets bästa.

En betydande faktor är också att samarbetet mellan arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen har långa anor i Finland. Typiskt för oss är att vi träffas, diskuterar och försöker nå samförstånd, konsensus, i många ekonomiska och samhälleliga frågor. Regeringen stöder genom sina egna tillvägagångssätt långsiktiga inkomstavtal. Detta har visat sig vara ett bra sätt att utveckla samhället och stärka samhällsfreden. Näringslivets åsikter uppskattas och beaktas i regeringens beslut. Detta gäller naturligtvis också fackföreningarna, som på samma sätt är nödvändiga för en balanserad utveckling av samhället.

Jag har med glädje kunnat konstatera att den ekonomiska tillväxten i Finland nu är en av de starkaste inom EU-området. De ekonomiska utsikterna och sysselsättningsläget för de kommande åren är också positiva i Finland.

* * *

Finland har alltid förespråkat en successiv avreglering av världshandeln. En hållbar lönsamhet innefattar dock ofrånkomligen en social och miljömässig medvetenhet samt både ansvar och engagemang för ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.

Det råder inget tvivel om att Världshandelsorganisationen WTO:s Doharunda skulle innebära betydande fördelar för världsekonomin, såväl för de utvecklade länderna som för utvecklingsländerna. WTO-förhandlingarna kan hjälpa länderna att gradvis öppna sin marknad för konkurrens på ett sätt som gagnar alla. Det krävs framför allt anpassningsförmåga och politisk vilja av alla parter för att Doharundan skall kunna inledas på nytt och slutföras på ett framgångsrikt sätt.

Minister Pekkarinen hänvisade redan till det sjunde toppmötet mellan EU och Indien som ordnades i Helsingfors i oktober. Det är meningen att Europeiska unionen och Indien skall inleda förhandlingar om ett omfattande bilateralt handels- och investeringsavtal i vår.

Bilaterala frihandelsavtal kan inte ersätta WTO och dess instrument, men de kan komplettera det globala systemet på ett viktigt sätt. Det bilaterala samarbetet mellan Indien och EU kan utvidga och fördjupa den ekonomiska integrationen mellan ekonomierna och således skapa nya investeringsmöjligheter för finska och indiska företag. Jag hoppas att våra länder kan fördjupa sitt samarbete i synnerhet inom forskning och utveckling.

* * *

I diskussionerna om framtida utmaningar kan vi inte lämna energin obeaktad. Säkerställandet av en kontinuerlig tillgång på energi är viktigt för alla länder. Vi bör emellertid acceptera att de ökande utsläppen och föroreningarna från energin kräver snabba åtgärder. Till de viktigaste åtgärderna hör bland annat främjandet av en överföring av teknologi och användningen av effektiv och ren energiteknik.

I Finland har vi nått goda resultat genom att utveckla teknologier för effektiv och miljövänlig energiproduktion, energiöverföring och slutanvändning. Inom denna sektor söker finska företag möjligheter till affärsverksamhet, också på den växande indiska marknaden.

* * *

Det gläder mig att våra bilaterala relationer har utvecklats väl under den senaste tiden. De politiska, kulturella och ekonomiska förbindelserna mellan Finland och Indien blir starkare för var dag som går och jag är övertygad om att denna utveckling kommer att hålla i sig.

Till sist vill jag tacka alla som deltagit i diskussionsforumet. Ett speciellt tack vill jag rikta till Assocham och alla som deltagit i ordnandet av detta utmärkta forum. Tack.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 23.1.2007

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi