Republikens president Tarja Halonens hälsning vid Finlands Hjärtförbunds 50-årsjubileum 25.9.2005 på Finlands Nationalteater

För 50 år sedan ledde Finland statistiken över dödsfall på grund av kranskärlssjukdomar. Orsakerna var säkert många, men tydliga nya orsaker ansågs vara att männen hade lärt sig röka vid fronten och att man efter år av knapphet nu ivrigt åt allt som det tidigare rått brist på.

Sedan dess har dödsfallen på grund av kranskärlssjukdomar sjunkit med nästan 80 %. Den främsta förklaringen till den positiva utvecklingen är förändrade levnadsvanor: mindre hårt fett, salt och tobak. Det jubilerande förbundet har haft en enorm uppgift framför sig. Befolkningens ändrade levnadsvanor förklarar över hälften av den positiva utvecklingen, även om också den medicinska utvecklingen syns i form av lägre dödlighet från och med mitten av 1980-talet.

Enligt världshälsoorganisationen WHO skulle fortfarande 80 % av kranskärlssjukdomarna och 90 % av fallen av vuxendiabetes kunna undvikas med hjälp av hälsosammare kostvanor, ökad motion och ett rökfritt liv. Tyvärr ser det ut som om den långvariga positiva utvecklingen av finländarnas levnadsvanor nu har stannat upp och i viss mån till och med vänt i en negativ riktning.

Vi människor borde fästa större uppmärksamhet än tidigare vid balansen mellan energiintag och motion. Enligt de uppgifter jag fått har mängden fett i finländarnas kost slutat minska och därför sjunker inte heller befolkningens kolesterolhalt längre. Det finns fortfarande sammanlagt över 1,2 miljoner rökare i Finland. Av flera orsaker är det särskilt oroväckande att rökning bland flickor och unga kvinnor har ökat.

Den finländska hälsopolitiken har som mål att befolkningen skall vara vid så god hälsa som möjligt och att skillnaderna i befolkningsgruppernas hälsa skall vara så liten som möjligt. Målet är att garantera alla medborgare lika tillgång till hälsovårdstjänster av hög kvalitet. Även om Finland är ett av de jämlikaste länderna i Europa i fråga om inkomstfördelning är det oroväckande att skillnaderna i dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper inte har minskat utan i viss mån till och med ökat.

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar oerhört mycket mänskligt lidande och sorg. Dessutom utgör de en betydande samhällsekonomisk belastning: de är några av de främsta orsakerna till invalidpension. Årligen beviljas cirka en miljon läkemedelsersättningar på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Enbart kranskärlssjukdomarna medför årligen nästan 700 000 vårddagar på sjukhus. Vi borde sköta om oss bättre.

Idag firas den internationella hjärtdagen. Hälsoläget i världen håller på att förändras: riskfaktorerna för kroniska sjukdomar ökar snabbt i utvecklingsländerna. Även där håller övervikt och kroniska sjukdomar så småningom på att bli ett problem bland de fattigaste. Endast i länderna söder om Sahara är smittsamma sjukdomar den vanligaste dödsorsaken. I alla andra länder dör man oftast på grund av kroniska sjukdomar, särskilt i hjärt- och kärlsjukdomar. De positiva erfarenheter vi har av vård av hjärt- och kärlsjukdomar i Finland kunde vara en drivfjäder för oss själva och via utvecklingssamarbete ett globalt stöd till andra.

Jag vill framföra mina hjärtliga gratulationer till Finlands Hjärtförbund med anledning av 50-årsjubileet och önskar all lycka i ert viktiga arbete. Låt oss göra sunda levnadsvanor till en hjärtesak!