Tal av republikens president Tarja Halonen vid ett seminarium om religionerna i det finländska samhället 28.8.2007

Det finländska samhället har under de senaste årtiondena blivit alltmer mångkulturellt och denna utveckling torde fortsätta. Internationaliseringen förstärks. Invandringen ökar även till Finland. Nya etniska minoriteter söker sin plats i samhället. I och med migrationen ökar även den religiösa mångfalden. Även våra mest traditionella religiösa samfund och dess medlemmar ställs inför denna förändring.

Omgiven allt det nya glömmer man lätt att det i Finland alltid har funnits olika minoriteter, även religiösa sådana. Förändringen till trots hör största delen av vår befolkning fortfarande till den evangelisk-lutherska kyrkan. Den ortodoxa trosinriktningen hör också till våra ”gamla kyrkosamfund”, även om den ortodoxa trosinriktningen nu växer mycket snabbare än tidigare till följd av invandringen. Utöver den ortodoxa kyrkan finns här även andra kristna kyrkor. Redan innan Finland blev självständigt bodde här såväl judar som muslimer. Antalet muslimer ökar nu till följd av invandringen. Olika religioner har således alltid varit en del av det finländska samhället och finländare har alltid varit medlemmar av olika trossamfund.

I flera europeiska länder har de samhälleliga problemen ett inslag av mångkulturalism: rasism, social marginalisering av invandrare, högre arbetslöshet och fattigdom än hos medeltalet samt brist på förmåga att se framåt är alltför vanliga problem. I Finland har vi hittills kunnat undvika de allra största svårigheterna. Vi bör även i fortsättningen vara uppmärksamma och aktivt arbeta för att bekämpa problemen. Enligt uppgift är inte heller det finländska samhället speciellt bra på att integrera invandrare, möta olikheter och mångkulturalism eller visa tolerans.

Behovet av saklig information om de religiösa rörelser och de rörelser med religiös bakgrund som är aktiva i Finland hör till allmänbildningen, till vilken hemmen och t.ex. skolorna kan bidra på ett betydande sätt. Kunskapen hjälper oss att lära känna varandra - men också oss själva. Detta kan i sin tur bidra till ökad ömsesidig förståelse och tolerans.

Vid sidan av kunskap behöver vi vilja och människor som är beredda att arbeta för det gemensamma bästa. Kyrkor och trossamfund har en viktig roll när det gäller främjandet av social gemenskap och samförstånd.

En människa som är intresserad av religion söker sin plats i världsordningen. Hon ställer en positiv, viktig livsfråga: vem är jag och vilken är min plats i världsalltet? Detta är min och din rättighet, men samma möjlighet måste vi också ge våra medmänniskor. Vi behöver ett samarbete mellan trossamfunden för att öka toleransen.

Förutom att mångfalden har ökat när det gäller våra grannar, verkar världen ha krympt även i övrigt. I och med globaliseringen påverkas t.ex. arbetet och utkomsten av faktorer vi inte verkar ha något inflytande över. Via en intensiv informationsförmedling stiger nyhetsbilder av världens problem, som ofta är rätt våldsamma händelser, dagligen in i våra vardagsrum. Hoten ökar i snabbare takt än vi kan finna lösningar på dem. Detta framkallar ångest.

När det gäller information som når oss om religioner och förhållandet mellan medlemmar i olika trossamfund framhålls ofta tyvärr de negativa sidorna. Orsakerna till och följderna av konflikter undersöks, och man bör också sträva efter att analysera dem. I jakten efter orsaker kan man dock komma fram till felaktiga eller i varje fall förenklade slutsatser. Religionen utpekas ofta förenklat som orsaken till konflikter. Å andra sidan kanske religionen också används för att väcka hat och skapa fiendebilder. Detta torde nog påverka människors förhållningssätt till andra religioner och deras utövare.

Förändringen är således starkt närvarande i vårt liv. Allt är emellertid inte föränderligt eller relativt. Människans värde och människovärdet är bestående och viktiga. Detsamma gäller demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstaten samt jämlikheten mellan människor. Dessa är inte enbart finländska eller europeiska värderingar, de är världsomfattande, vilket uttrycks i den människorättskonvention som alla medlemsländer i Förenta nationerna godkänt.

Religionsfriheten är en av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Den ger människan rätt att bl.a. höra till eller inte höra till ett trossamfund, och att utöva en religion. I praktiken kan olika grundläggande fri- och rättigheter vara sinsemellan motstridiga, vilket förutsätter att rättigheterna samordnas. I religionsfrihetens eller toleransens namn kan andra grundläggande fri- och rättigheter inte kränkas - eller vice versa.

Europeiska unionen har utsett år 2008 till det europeiska temaåret för interkulturell dialog. Temaåret syftar till att öka alla européers, särskilt barns och ungas, medvetenhet om hur viktig och nödvändig den interkulturella dialogen är. Temaåret vill betona utvecklandet av ett aktivt europeiskt medborgarskap, respekten för den kulturella mångfalden och en fördomsfri inställning till världen.

Genom möten och dialoger mellan olika religioner kan uppkomsten av samhälleliga missförhållanden och konflikter förebyggas. Diskussion behövs på alla samhällsnivåer. Den behövs särskilt för att skapa ett öppet och mångsidigt men samtidigt tryggt samhälle. Genom att undanröja missförstånd och fördomar kan man öka den ömsesidiga respekten, toleransen och enigheten mellan religiösa, kulturella och etniska grupperingar.

Religionerna utgör inget hot mot varandra. Deras gemensamma hot utgörs av ett sådant värdesystem där fientlighet, materialism och en självisk strävan efter egen vinning står ovanom socialt ansvar, rättvisa och försvar av personer i en sämre ställning.

Religionen har en stor betydelse i många människors eget liv. Dessutom påverkar religionerna samhället och dess värderingar. Gränsen mellan tolerans och intolerans går inte mellan olika religioner utan inom dem. Dessvärre finns det trångsynta personer och fundamentalister inom varje trossamfund. Dialogen mellan religioner hjälper till att öka respekten och förståelsen för personer som tänker och tror annorlunda.

* * *

Händelserna i september år 2001 och utvecklingen efter det har skapat en atmosfär av rädsla. Jag har för egen del försökt medverka till att finländska trossamfund skall stå i nära diskussionskontakt med varandra och förmedla saklig information om andra religioner och medlemmar av andra trossamfund, bl.a. genom att bjuda in dem till gemensamma diskussioner.

De kristna, judiska och islamiska trossamfunden i Finland har ökat sitt inbördes umgänge och befäst sin dialog efter händelserna år 2001. Jag vill tacka representanterna för de olika trossamfunden för det värdefulla arbete ni gör för ökad tolerans.

Med dessa ord öppnar jag dagens seminarium om religioner i det finländska samhället och önskar alla deltagare ett intressant åsiktsutbyte och en aktiv diskussion om viktiga teman.