Republikens president Tarja Halonen vid öppnandet av XIV internationella kongressen i ekonomisk historia 21.8.2006

(med reservation för ändringar)

Världsekonomin genomgår stora förändringar. Ekonomin växer, men dess för- och nackdelar fördelas ojämnt. Skillnaden mellan de rika och de fattiga länderna är stor, och den fortsätter att öka. Det faktum att för- och nackdelarna med globaliseringen fördelas ojämlikt och orättvist mellan regioner och individer är ingalunda något nytt fenomen som bara är knutet till vår tid.

Tvärtom. Inom ekonomisk historia talar man om den första och den andra globaliseringen. Globaliseringens första skede sträckte sig från den senare hälften av 1800-talet fram till första världskrigets utbrott, och just nu lever vi i globaliseringens andra skede. Globaliseringen är ett dynamiskt fenomen som har fört med sig ekonomisk tillväxt och välfärd. Globaliseringen har dock inte avlägsnat social orättvisa som mången anser vara etiskt sett fel. Globaliseringen ger dessutom upphov till samhällelig oro.

Man har vidtagit åtgärder för att göra globaliseringen mer rättvis. Internationella arbetsorganisationen ILO tillsatte år 2002 en världskommission med uppgift att dryfta den sociala dimensionen av dagens globalisering. Kommissionen, i vilken jag tillsammans med Tanzanias dåvarande president Benjamin Mkapa fungerade som ordförande, avgav en enhällig rapport år 2004. Förenta Nationerna, liksom många andra internationella aktörer, har efter detta satt som sitt mål att lära känna globaliseringens många ansikten. De förändringar som till en början gällde den ekonomiska politiken utsträcker nu sin inverkan även till människors liv och miljö.

Vi har redan lärt oss att tillgänglig information inte alltid har utnyttjats tillräckligt. Det finns också förvånansvärt mycket som vi inte har någon kunskap om eller där den kunskap vi har är mycket motstridig. Jag anser att forskningen i ekonomisk historia spelar en viktig roll i utökandet av nödvändig vetenskaplig kunskap.

Finland, som står som värd för er kongress, är ett intressant exempel på att ett land som tidigare var tämligen fattigt har lyckats bli ett av de rika länderna i världen. Finland hör till de länder som dragit nytta av globaliseringen, även om vi givetvis inte heller har kommit undan dess nackdelar. Jag har ofta fått förklara för internationella gäster, vari orsaken till vår framgång ligger. För finländare får man snarare förklara varför vi inte ännu har kunnat avhjälpa rådande missförhållanden.

Utan att försöka göra intrång på ert verksamhetsfält, vill jag hävda att kunnande spelar en mycket viktigt roll. Vi har i flera decennier strävat efter att investera i människor: såväl i grundläggande utbildning som i vetenskap och forskning. I relation till bruttonationalprodukten hör våra satsningar på forskning och produktutveckling numera till de största i världen.

En viktig grundval för vårt utbildningssystem är en jämlik och avgiftsfri grundutbildning för alla. Vi har dessutom utvecklat yrkes- och högskoleutbildningen på ett övergripande sätt. Inom den högre utbildningen är magisterexamen den allmännaste examen, medan det i många europeiska länder och USA är vanligt att endast ta en kandidatexamen.

Investeringarna i utbildning har gett resultat som även har bedömts utomlands. Vi har till exempel toppat den internationella PISA-undersökningen upprepade gånger. Utbildningsinvesteringarnas stora betydelse för Finlands ekonomi och samhälle har även kunnat påvisas i forskning inom ert eget vetenskapsområde, ekonomisk- och socialhistoria.

Vårt utbildningssystem nådde inte sin nuvarande nivå förrän under de senaste decennierna, vilket innebär att det fortfarande finns hundratusentals människor i arbetslivet som har en förhållandevis anspråkslös utbildningsgrund. Snabba förändringar i samhället ökar behovet av vidareutbildning även bland relativt unga människor. Det framtida samhället är av allt att döma i allra högsta grad ett utbildningssamhälle, i vilket människor måste bereda sig på livslångt lärande.

I Finland firar vi i år enkammarriksdagens och den allmänna och lika rösträttens hundraårsjubileum. Finska kvinnor var bland de första i världen - om inte rentav de första - att år 1906 få fullständiga politiska rättigheter i statliga val. Finska kvinnor har medverkat till skapandet av detta nordiska välfärdssamhälle, som ger män och kvinnor möjlighet att vara aktiva inom alla områden i samhället.

Jämlika möjligheter till utbildning för såväl kvinnor som män är ytterst viktigt med tanke på utnyttjandet av dessa rättigheter och samhällets välmåga.

* * *

Ekonomisk historia är ett viktigt läroämne och forskningsområde. Det hjälper oss att bättre förstå dagens värld. Forskning är samverkan. Därför är internationella kontakter och sammankomster ytterst viktiga för forskare och forskarsamfundet.

Jag tror att de finska arrangörerna är mycket stolta över att ha fått äran att arrangera XIV internationella kongressen i ekonomisk historia i Finland.

Jag vill också för statsmaktens del å det varmaste önska er en givande XIV internationell kongress i ekonomisk historia med många intressanta anföranden och diskussioner. Jag hoppas att ni också hinner njuta av sensommaren i Helsingfors och får bekanta er med det finska samhället även utanför seminariesalarna.