Republikens president Tarja Halonens tal på årsfesten för stiftelsen The American-Scandinavian Foundation den 18 maj 2007 i New York

Det är en stor glädje och ära för mig att igen få vara gäst här hos The American-Scandinavian Foundation. Det känns fint att få träffa gamla bekanta och nya vänner. Jag vill i kväll gärna dela mina tankar med Er om de nuvarande och kommande relationerna mellan Europa och USA i allmänhet, om relationerna mellan Norden och USA och om relationerna mellan Finland och USA i synnerhet.

Jag börjar med att behandla relationen mellan Europeiska unionen och USA. Detta viktiga partnerskap är av betydelse inte bara för européer och amerikaner utan också för den övriga världen. Finland bidrog aktivt till att främja denna relation under vårt EU-ordförandeskap förra året.

Respekten för demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen utgör vår gemensamma grundval och vi vill främja dessa värderingar på global nivå. För att vi ska kunna lösa internationella problem behövs ett gott transatlantiskt samarbete. Men vår roll ska inte enbart gå ut på att vi agerar brandkår för hela världen. Enligt min mening behövs det transatlantiska samarbetet särskilt för att bygga upp en bättre, mer välmående och rättvisare värld.

Ekonomin är en väsentlig del av relationen mellan EU och USA. EU och USA är de viktigaste handels- och investeringspartnerna för varandra. Vår ömsesidiga handel utgör cirka 40 procent av hela världshandeln. Cirka 14 miljoner människor beräknas få sin utkomst från den transatlantiska handels- och investeringsverksamheten. Intressant nog har det ömsesidiga beroendet när det gäller handels- och investeringsförbindelserna bara ökat under de senaste åren trots de ökade amerikanska och europeiska investeringarna i Asien.

Washington stod för några veckor sedan värd för ett toppmöte mellan USA och Europeiska unionen. Det viktigaste resultatet av detta framgångsrika toppmöte är helt säkert ramavtalet om ekonomiskt samarbete. Med stöd av det nya ramavtalet kommer regleringsbaserade hinder att undanröjas och man kommer att sträva efter snabba resultat inom många olika områden, t.ex. immateriella rättigheter och upphovsrätt, handelns säkerhet, den ekonomiska marknaden, investeringar samt innovation och teknologi.

Det nya ramavtalet är en välkommen signal till företagsvärlden, där olika standarder och bestämmelser redan länge har ansetts vara de största hindren för en fortsatt utveckling av de transatlantiska ekonomiska relationerna.

Toppmötet i Washington hade en gemensam syn på att vi med det snaraste behöver en global politik för att bekämpa klimatförändringen. Finland hade förra hösten äran att få vara värd för ett högnivåmöte där EU och USA satt vid samma bord för att diskutera olika frågor med anknytning till klimatförändringen, ren energi och hållbar utveckling. Vi hoppas att det arbete mellan EU och USA som då påbörjades kommer att fortsätta senare i år. Jag hälsar med glädje Sveriges statsministers, Fredrik Reinfeldts, besök i USA och de diskussioner om klimatförändringen som han förde här.

Att bekämpa klimatförändringen är en verklig global utmaning och att få till stånd en förändring kommer att kräva mer än EU:s och USA:s åtgärder. Jag vill i detta sammanhang upprepa mitt uppriktiga stöd till FN:s klimatmöte som hålls i Indonesien i december. Jag hoppas att regeringarna överallt i världen tar de rekommendationer på allvar som den mellanstatliga klimatpanelen IPCC nyligen offentliggjort och som t.ex. omfattar att främja förnybar energi, minska skogsförstörelsen och förbättra energieffektiviteten.

I anslutning till toppmötet i Washington undertecknades Open Sky-avtalet. Detta är en god nyhet för konsumenterna på vardera sidan om Atlanten, eftersom förbindelserna mellan kontinenterna med största sannolikhet kommer att förbättras. Det kan också bidra till att öka kontakterna människorna emellan, och en sänkning av biljettpriserna kan göra det möjligt för fler amerikanska studeranden att besöka Europa och fler europeiska studeranden att besöka USA.

Det är bra att minnas att Europeiska unionen inte är hela Europa. Inte ens alla nordiska länder är medlemmar i EU. Sett utifrån ser vi ”fem systrar” mycket likadana ut, men vi har alla våra egna särdrag såväl nationellt som i vår relation till USA.

För alla nordiska systrar är den nordiska välfärdsstatsmodellen gemensam, liksom också en framgångsrik globalisering. Oavsett om det gäller konkurrenskraft, hållbar utveckling, levnadsstandard eller nästan vad som helst annat placerar sig alla de nordiska länderna väl i internationella jämförelser. Vi är stolta över att den enda internationella jämförelse som inte toppas av de nordiska länderna gäller korruption! Enligt Transparency Internationals undersökningar placerar sig de nordiska länderna år efter år i den grupp där de minst korrumperade länderna finns.

Ett starkt och livskraftigt medborgarsamhälle förenar de nordiska länderna och USA. Medborgarna och deras organisationer är centrala aktörer i vår demokrati, och de har en betydande roll i utvecklingen av våra relationer, speciellt i fråga om kultur och utbildning.

När det gäller mitt eget land Finland är jag alltid glad att kunna konstatera att våra relationer till USA är långvariga, omfattande och utmärkta. USA är Finlands viktigaste handels- och investeringspartner utanför Europa. Den nya teknologin och innovationerna är det gemensamma föremålet för vårt intresse. Under den senaste tiden har USA:s och Finlands samarbete intensifierats betydligt också inom energisektorn. Amerikanerna har visat stort intresse för dels Finlands kärnkraftskunnande, dels också vår erfarenhet av användningen av förnybara energikällor och speciellt de andra generationens teknologiprojekt som pågår i Finland och som hänför sig till framställningen av biobränslen.

Möjligheter till intressant bilateralt samarbete finns också inom andra områden såsom hälso- och sjukvård, undervisning samt nordliga och arktiska frågor. Finländarna har fått en dynamisk start inom miljökunnandet och jag väntar med intresse på närmare samarbete för att ta fram lösningar på de miljöproblem som vi alla stöter på.

I fråga om intensifieringen av de bilaterala relationerna bör man på så bred front som möjligt skapa täta kontakter inom de olika sektorerna av samhällslivet. Vi har mycket att lära av den starka vetenskaps- och forskningstraditionen i USA, och jag är glad över att kunna konstatera hur stort intresset för det finländska skolsystemet är i USA. Samtidigt främjar utbildningssamarbetet och studentutbytet den ömsesidiga förståelsen och ökar kännedomen om kulturer och institutioner. Framtiden i våra länder kommer att byggas av de unga. Ju mer de vet om varandra och ju oftare de kan svara mot framtida utmaningar tillsammans, desto bättre blir slutresultatet för oss alla.

Detta för mina tankar till stiftelsen The American-Scandinavian Foundations syfte: att genom utbildnings- och kulturutbyte främja den ömsesidiga förståelsen mellan Norden och USA.

Jag vill framföra mitt varma tack till The American-Scandinavian Foundation för det arbete som stiftelsen har gjort för att föra fram och främja vår kultur i USA och speciellt här i New York. Vårt gemensamma projekt Scandinavia House har blivit den aktiva mötesplats med ett mångsidigt och omväxlande program som vi önskade. Det är uppenbart att ASF också spelar en viktig och positiv roll för de sociala kontakterna mellan våra länder.

New York är en naturlig placeringsort för The American-Scandinavian Foundation. Staden har bevarat sin kreativitet, sin ledande ställning inom kulturen och sin ekonomi. Medierna där förmedlar de bästa amerikanska traditionerna i fråga om tolerans och företagsamhet.

För oss nordbor är New York fortfarande den centrala kontaktpunkten till USA. Det finns ett stort antal skandinaviska invandrare här som är högt utbildade och som reser mellan våra länder och för med sig de bästa sidorna från vardera kulturen. Vetenskaplig forskning, konst, ekonomi och juridik lockar i dag allt fler unga nordbor till New York.

Slutligen vill jag tacka stiftelsen The American-Scandinavian Foundation för den ära som visats Finland i kväll. Jag vill också gratulera pristagarna. Det har varit en glädje för mig att vara här, jag har njutit av Ert sällskap och av den här fina kvällen.