Republikens president Tarja Halonen vid öppnandet av Ingenjörsvetenskapsakademiernas internationalla centralorganisations (CAETS) 14:e medlemskonferens i Esbo den 12 juni 2001

(Med reservation för ändringar)

Ekonomiska lagbundenheter och behovet att beakta den snabba teknologiska utvecklingen påverkar allt mer staternas nationella politik. Den nationella välfärden, den politiska och sociala stabiliteten är beroende av hur man behärskar dess två faktorer.

I den internationella diskussionen om teknologin är utbildningen och en hållbar utveckling aktuella teman. Energi och informationsteknik hör till de främsta frågorna. Jag gratulerar er till att ert program täcker alla dessa områden så väl.

Konferensen har ett viktigt tema, "Världens skogar och teknologin". Finlands välfärd grundar sig i huvudsak på skogsindustrin och informations- och telekombranscherna, branscher där utvecklingen inleddes under 1800-talets sista årtionden. Vi har kunnat utnyttja den goda utbildningsnivån och investerat i forskning och produktutvecklig. Tack vare den nordiska välfärdsmodellen är de politiska och samhälleliga förhållandena stabila trots den snabba strukturomvandling som ägt rum i Finland.

Skogsindustrin i Finland följer väl med sin tid. Den utnyttjar effektivt både egna innovationer och rön som gjorts inom andra vetenskaps- och teknologiområden. Dess basråvara är förnybar och återvinns (returpapper). Produkterna är nedbrytbara i naturen eller kan återvinnas. Det överensstämmer med konsumenternas ständigt skiftande behov och marknads- och konkurrenssituationen.

I framtiden måste skogsindustrin inom ramen för en minskande tillgång på jungfrulig träfiber förmå producera intelligentare material för trycksaker och förpackningar med enklare metoder och till lägre kostnader än tidigare. Virkesavkastningen från världens skogar kan inte svara på en papperskonsumtion som växer i takt med befolkningsökningen.

2000-talets största utmaning när det gäller miljön är frågan om hur vi skall kunna behärska klimatförändringen. Enligt FN:s mellanstatliga expertpanel för klimatförändringar (IPCC) gäller frågan inte längre om klimatet förändras på grund av människans aktiviteter, utan snarare hur snabbt förändringen kommer att ske.

Klimatförändringen kan bli lika dyr för mänskligheten som ett omfattande kärnvapenkrig. Man har uppskattat att klimatförändringen globalt kommer att minska bruttonationalprodukten med flera procent. Att avvärja klimatförändringarna blir betydligt billigare.

Globalt sett är det nödvändigt att minska utsläppen med 60-70 procent under de följande 50-100 åren. I industriländerna borde utsläppen t.o.m. minskas med ca 80 procent under 100 år. Det finns också gränser för utsläppen i utvecklingsländerna. Det är möjligt att utsläppen i utvecklingsländerna redan under de närmaste tio åren passerar industriländernas nivå. Den minskning på 5 procent som satts som mål i Kyotoprotokollet är anspråkslös.

Det är viktigt att USA förbinder sig till att minska utsläppen av växthusgaser. Finland stöder utan förbehåll kravet att alla länder skall ratificera Kyotoavtalet om minskade utsläpp av växthusgaser.

Skogsindustrin i Finland behöver energi och den är känd för sin energieffektivitet. Som bäst är landets grundläggande energistrategi en aktuell fråga som sysselsätter skogsindustrin.

En tillräcklig minskning av växthusgasutsläppen och tillfredsställandet av energibehovet förutsätter att alla kända energiresurser utnyttjas. De länder som har den mest utvecklade teknologin måste minska användningen av fossila bränslen betydligt och satsa mer på forskning om olika nya rena energiformer.

I så fall kan utvecklingsländerna fortsätta att under någon tid använda fossila bränslen, som är billigare, och utveckla en egen industriell infrastruktur. Teknologin kan globalt främja jämlikhet och mänskliga rättigheter samt en bättre livsmiljö. Utnyttjad på ett förnuftigt sätt är teknologin är en bra dräng. Vi behöver alltså också politisk vilja.

En hållbar utveckling är en av mänsklighetens största utmaningar när det gäller att lära sig något nytt. Principerna för en hållbar utveckling måste överföras via de unga för att kunna tillämpas i praktiken inom alla samhällssektorer. Förståelsen för en ekologiskt hållbar utveckling har redan slagit igenom särskilt inom naturvetenskaperna. Också värderingar och etik måste vara i ordning.

Vår miljö- och teknologifostran måste också svara på utmaningen och bidra till att tidens fenomen accepteras och utnyttjas samt bidra till tolerans, världsfred och hållbar utveckling.

En teknologifostran som inspirerar till kreativa, aktiva och självständiga studier bör understödas. Vi behöver experter som har tagit till sig informationssamhällets krav.

Tidigare lärde man sig teknologins grunder hemma och på arbetsplatsen. Det man lärde sig räckte ofta för hela livet. Den snabba teknologiska utvecklingen har förändrat situationen. Vi alla - såväl unga som äldre - måste bli du med teknologin. Skolorna kan hjälpa föräldrarna att förmedla kunskap i teknologins grunder och om vilka verkningar teknologin har för människan och miljön. Låt oss alltså inte glömma att också föräldrarna behöver mer och mer utbildning.

På alla nivåer i samhället söker man efter mål och kunskaper som skall svara mot människornas behov och förväntningar. I Finland bär både den privata och den offentliga sektorn sitt ansvar när det gäller att följa upp samhällsförändringar. De analyserar också förändringarna och tar ställning till åtgärder som behövs för att vi skall kunna behärska framtiden.

I vår riksdag är det framtidsutskottet som är sysselsatt med dessa frågor. Utskottet rekommenderade nyligen att teknologifostran skall införas i grundskolan. Utskottet ville förbättra flickornas och pojkarnas färdigheter och läskunnighet när det gäller de tekniska vetenskaperna redan i unga år och den vägen säkerställa att det finns kunniga resurser för alla samhällssektorer i framtiden.

Vårt beroende av teknologin ökar. En färsk undersökning som gjorts i Finland visar att också de ungas inställning till teknologi och industri har blivit positivare. En del av ungdomarna ser industrin som en intressant arbetsplats och möjlighet till karriär. Utvecklingen är glädjande. De unga vill leva i harmoni med naturen och vara måna om naturens livskraft och om att dess rikedom bevaras för kommande generationer. Det är vi äldre som skall uppmuntra dem och föregå med gott exempel.

Det är ett tecken på uppskattning för vår skogsvård och de teknologislösningar som vår skogsindustri använder att denna konferens ordnas i Finland.

Det finländska vetenskapssamfundet, de finländska akademierna för tekniska vetenskaper är konferensvärdar i en rad av framstående teknologiländer. Den föregående konferensen hölls i Frankrike 1999 och nästa konferens hålls i USA 2003.

Främjandet av och förståelsen för teknologin och industrin är nödvändiga element för tryggandet av en hållbar utveckling, en god miljö, välfärd och jämlikhet.

Mina bästa välgångsönskningar!