Gullrandadiskussionernas första dag fokuserade på det geopolitiska läget, stormaktskonkurrensen samt Finlands säkerhet och internationella ställning

Fotografier: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Fotografier: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Gullrandadiskussionerna med republikens president Sauli Niinistö som värd inleddes söndagen den 18 juni 2023 i Presidentens slott i Helsingfors. I år är temat för för diskussionerna ”Konkurrensen skärps, världen splittras – hur agerar Finland?”.

I sitt öppningsanförande lyfte president Niinistö fram det stärkta säkerhetsläget i Finland. ”Som ett resultat av vårt beslutsamma arbete har vi lyckats stärka Finlands och finländarnas säkerhet och vår internationella roll i en alltmer osäker och instabil omvärld. Det är ingen liten bedrift.”, sade han.

President Niinistö konstaterade att Finland har gått med i försvarsalliansen Nato som en stark och enad nation.  ”Förutsättningarna för att gå med i alliansen var historiskt sett gynnsamma för oss. Det rådde ett brett samförstånd på hemmaplan. Rysslands uppmärksamhet var på annat håll. Nato var villigt och redo att snabbt välkomna oss. Också Sverige var nu redo att gå framåt med oss.”

Enligt presidenten underlättades Finlands snabba anslutning av att vi redan länge målmedvetet hade stärkt vår försvarsförmåga och byggt upp vår Natokompatibilitet: ”Vi hade lagt grunden för en beredskap att agera i den stund som tryggandet av vår säkerhet så skulle kräva.”

Den globala världsordningens framtid

I sitt anförande betonade presidenten att Finland och västvärlden fortsätter sitt starka stöd till Ukraina, samtidigt som Ukrainas och Europas framtid smids i krigets skoningslösa lågor.

”Inte bara för att Ukraina är en suverän stat som har utsatts för ett brutalt och olagligt anfallskrig. Utan också för att utgången av kriget kommer att ha en direkt inverkan på den framtida säkerhetsordningen i Europa och också vår roll i världen”, sade han. ”Endast en varaktig och rättvis fred i Ukraina kan lägga grunden för en framtid där reglerna för internationell rätt följs och där de stora inte ser det som sitt privilegium att underkuva de små.”

Presidenten påpekade att västvärlden är van vid att vara den som visar vägen och förväntar sig att andra ska följa dess exempel. Men den västerländska modellen för demokrati har tappat popularitet och endast cirka en fjärdedel av världens befolkning lever i så kallade västliga demokratier Till exempel BRICS-gruppens dragningskraft ökar och 19 länder har visat intresse för att ansluta sig till gruppen. Om detta blir verklighet representerar gruppen mer än hälften av världens befolkning.

Presidenten tog också upp förhållandet mellan Kina och Förenta staterna, som enligt hans mening är en viktig fråga med långtgående konsekvenser. ”Skulle det allvarligt försämras, eller rentav leda till en kris, skulle det vara förödande för hela världen. Detta är den övergripande verklighet vi måste kunna navigera i, och detta är den typ av frågor som vi också kommer att ta upp här under Gullrandadiskussionerna.”

Han påminde om att vi också måste tala med dem som ser världen på ett annat sätt än vi. ”Vi kan inte ställa delandet av vår världsbild som ett villkor för dialog och samarbete.”

Intill hundra debattörer från olika samhällsområden

Efter presidentens anförande var det dags för en öppen diskussion. Bland de inbjudna gästerna fanns i år ett hundratal personer från olika samhällsområden. I det första inlägget lyfte statsminister Sanna Marin fram oron och behovet av att diskutera Finlands tekniska kompetens och kapacitet. De beroendeförhållanden som uppdagades under coronapandemin väckte enligt henne frågan om vi har tillräcklig beredskap när det gäller teknik.

Iikka Korhonen, forskningschef vid Finlands Bank, ställde en fråga till republikens president om hur Finland, EU och västvärlden kan få till exempel ”staketsittarländerna” och BRICS-länderna att se mer i samma riktning som västvärlden. Enligt presidenten får man vänner genom att behandla varandra rättvist och genom att göra vad man kan för att förstå de bakomliggande faktorer som leder till att andra tänker olika.

Finansminister Annika Saarikko lyfte i sitt inlägg fram vikten av ett tätare nordiskt samarbete. President Niinistö sade att samarbetet är mycket nära på många områden och nämnde bland annat de informella mötena mellan Finlands, Sveriges och Norges statsministrar, försvarsministrar och inrikesministrar. Avsikten är enligt presidenten att ytterligare intensifiera det övergripande nordiska samarbetet.

Evenemanget fortsätter på måndag morgon kl. 9.45 med en diskussion om den nya eran i geopolitiken och en eventuell splittring av världen. Måndagens andra session börjar kl. 11.30 och då behandlas Finland som ett militärt allierat land. I den sista sessionen med start kl. 14 är temat teknikkonkurrens och säkerhet.