Republikens president Sauli Niinistö deltog i Europarådets toppmöte i Reykjavik den 16–17 maj 2023. Målet med toppmötet var att stärka Europarådets verksamhet mot bakgrund av nya hot mot de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen och att ytterligare stödja Ukraina.
Toppmötet inleddes tisdagen den 16 maj med en öppningssession samt en debatt och en arbetsmiddag om stödet till Ukraina. President Niinistö höll Finlands nationella anförande under toppmötets allmänna debatt onsdagen den 17 maj.
I sitt anförande konstaterade president Niinistö att stödet till Ukraina kommer att fortsätta lika starkt och beslutsamt som hittills. Under toppmötet trädde Europarådets gemensamma avtal om att upprätta ett internationellt register över skadorna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i kraft. Finland kommer att vara en av grundarna av registret som ska upprättas i Haag.
”I och med inrättandet av ett skaderegister har Europarådet tagit ett viktigt steg mot att garantera Rysslands ansvarsskyldighet. Finland stöder ytterligare ansträngningar för ansvarsskyldighet, både av Ukraina nationellt och av internationella institutioner”, konstaterade president Niinistö.
Presidenten påminde också om betydelsen av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och det fullständiga verkställandet av dess domar. ”Vi måste upprätthålla det mest omfattande systemet för skydd av de mänskliga rättigheterna i världen. Det är vårt försvar mot demokratins tillbakagång.”
Till de finländska medierna som deltog i toppmötet sade presidenten att Europarådet grundades efter andra världskriget för att försvara mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. ”Nu, årtionden senare, är det naturligtvis ganska märkligt att vi här i samma råd på sätt och vis befinner oss mitt i ett krig. Men det är desto viktigare att hålla fast vid dessa principer.”
President Niinistö sade att han vid toppmötet också betonade den globala utvecklingen och att det förflutna inte får förväxlas med aktuella händelser. ”Det verkar som om man i vissa länder har grävt fram bittra historiska erfarenheter, precis som om de hade en koppling till frågan om man ska stödja Ukraina eller inte, eller om man ska fördöma Ryssland eller inte. Det är helt skilda frågor.”
I presidentens program i Reykjavik ingick också ett antal bilaterala möten.
Detta var Europarådets fjärde toppmötet för stats- och regeringschefer sedan rådet inrättades 1949.