Förenta staternas president berättade för en tid sedan att han av en diskussion mellan oss två förstått att finländarna är ett skogsfolk som tar väl hand om sina skogar. För några årtionden sedan, kanske för bara några år sedan, skulle de känsligaste kanske ha tagit åt sig. Vilket påstående! Att vi skulle gå omkring och ströva i skogar, vi som har utvecklat mobiltelefoner och också i övrigt är högteknologins förlovade land!
Så snabbt ändras världen att redan i dag, och säkert ännu mer i morgon, är skogsfolket inte vårt förflutna, utan vår framtid. Plötsligt har ett nytt samtalsämne blivit föremål för en bred debatt: skogarna lagrar något som är skadligt för atmosfären och alla har blivit medvetna om kolsänkor.
I Finland har skogarna i alla tider utnyttjats för att upprätthålla liv. Trä har använts som byggmaterial och värmekälla. Skog har omvandlats till odlingsmark för svedjebruk och bränts till tjära som drivkraft för handeln. Det industriella utnyttjandet av skogarna började redan innan Skogsindustrin rf bildades och har sedermera utgjort ryggraden i vår ekonomi.
Under de gångna århundradena och ända fram till våra dagar har vi av tradition fört vidare en gemensam grundtanke. Den går från liten till stor, från jordlotter till företagsjättar. Skogen är som en deposition; den bringar avkastning och om all avkastning inte används, samlas ränta på ränta.
I vår nya framtid kan avkastningen rentav fördubblas. Ju mer vi kan använda trä för att minska de nuvarande koldioxidutsläppen eller för att binda koldioxid till produkter, desto större är den dubbla nyttan.
Hur det sen ska göras, det litar jag på att den finska skogsindustrin bär ansvar för och har kompetens att lösa, något jag ingalunda är ensam om. Skogsfolket bor ju trots allt fortfarande i teknikens förlovade land.
Skogsindustrin präglas av kapitalintensiv och långsiktig verksamhet. Samtidigt är branschen väldigt konjunkturkänslig. Dessa faktorer bildar en komplex helhet som ofta har definierat hela landets ekonomi.
Vi lever nu i en gynnsam tid. Skogsföretagen står för ungefär en femtedel av Finlands export och 140 000 finländare får sitt levebröd direkt eller indirekt från skogsindustrin.
En mycket konkret bild får vi om vi jämför nyheterna för några år sedan med de senaste nyheterna. Ta till exempel Varkaus, Äänekoski, Kaukaa, Sunila eller Kemijärvi; den djupa oron har försvunnit och ersatts med drömmar om framgång, eller åtminstone hopp.
Med tanke på utvecklingen av vårt samhälle sträcker sig konsekvenserna av skogsindustrin mycket längre än till att skapa endast ekonomisk välfärd. Skogsindustrin har format hela vår industrikultur, och inom exporten har den varit en vägvisare också för andra industribranscher.
Redan långt innan man började tala om företagens samhällsansvar hade skogsbolagen tillgodosett de anställdas behov till och med i form av daghem och skolor. Många orter har rentav levt i takt med sin fabrik.
Finland är skogarnas land och skogarna är en del av vår identitet. Vid sidan av den ekonomiska nyttan bereder skogarna oss tillfälle att berika våra liv. Skogen lugnar vårt sinne, och den som rör sig i skogen kommer i kontakt med naturen.
Skogen ger oss svamp- och bärmarker, en scen för växt- och djurobservationer och en plats för lekar och joggingturer. Skogen är naturens allaktivitetscentrum.
Skogen fungerar också som luftrenare. I bekämpningen av klimatförändringen har skogarnas kolsänkor och kollager en enormt stor betydelse. Klimatförändringen i sig är däremot en ödesfråga för mänskligheten.
Hos oss förs det en livlig diskussion om skogsavverkning och hur omfattande den kan vara. Samtliga debattörer tycks utgå i från att det ändå växer upp betydligt mer ny skog än vad det någonsin huggs ner gammal. Det ligger säkert i vårt gemensamma intresse att såväl trädens tillväxt som kolförrådet ökas.
Trä är inte ett problem, utan lösningen. Redan nu ersätter trä till exempel plast, konstfiber och metaller. I egenskap av kapitalvara såsom i byggande, är trä ett bestående kollager. Nya innovationer är välkomna och i dag belönas unga förmågor.
Våra skogar sköts väl, men det finns alltid rum för förbättring. Industrin har en stor potential att i samband med sina investeringar exportera vår skogskultur till olika delar av världen.
Beskogning har blivit ett globalt projekt. I Finland finns det begränsat med rum för detta, men att skogsarealen får ge vika för samhällsstrukturen kan gengäldas genom beskogning.
Det är viktigt att skogsindustrin lever i tiden och noga följer förändringarna i världen. Vi behöver produktutveckling, förståelse av trender och lösningar för en renare miljö. Er expertis är ytterst viktig för vårt land, ni går i bräschen för vår ekonomi.
Jag önskar 100-årsjubilaren Skogsindustrin rf, dess medlemsföretag och människorna bakom framgångshistorian lycka och fortsatt framgång. Jag litar på att vi även i fortsättningen kan leva av skogen. Låt oss värna om våra framgångsskapare.