Vi vill gratulera alla europeiska medborgare med anledning av Europadagen!
Den här Europadagen är speciell. Det är nu andra året i rad vi firar dagen under svåra förhållanden på grund av coronapandemin. Vi känner med alla er som lidit på grund av pandemin.
Årets Europadag är också startskottet för konferensen om Europas framtid. Vi hoppas att alla EU-medborgare utnyttjar denna unika möjlighet att forma vår gemensamma framtid.
Kontexten för diskussionen om Europas framtid skiljer sig avsevärt från tidigare år. Det kan kännas som att vi under rådande omständigheter inte har tid för en djupgående diskussion om Europas framtid. Men i själva verket har coronapandemin påmint oss om vad som verkligen är viktigt i livet: vår hälsa, vårt förhållande till naturen, förhållandena till våra medmänniskor, solidaritet och samarbete. Pandemin har väckt frågan om hur vi vill leva våra liv. Den har belyst den europeiska integrationens styrkor och dess svagheter. Det är om allt detta vi nu ska tala.
Vi européer står inför många olika slags utmaningar: vi måste ta itu med klimatkrisen och bygga gröna ekonomier samtidigt som vi arbetar för att balansera den ökande globala konkurrensen och digitalisera våra samhällen. Vi måste utveckla nya metoder och nya lösningar. Som demokratier ligger vår styrka i att engagera många olika röster i våra samhällen för att hitta den bästa vägen framåt. Ju fler människor som deltar i en inkluderande och öppen diskussion desto bättre för vår union.
Det europeiska projektet saknar motstycke i historien. Det har gått 70 år sedan fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen undertecknades och 64 år sedan Europeiska gemenskapen grundades i Rom. Då måste de europeiska ledarna finna sätt att ena det krigshärjade Europa. För trettio år sedan började Europas öst och väst åter närma sig varandra. Länder med mycket olika bakgrund gick samman och bildade Europeiska unionen. Varje land har sina egna historiska erfarenheter och sina egna bördor från det förflutna, som vi hanterar själva och i våra relationer med andra länder.
Det europeiska projektet är ett projekt för fred och försoning. Så har det varit sedan starten och så är det än i dag. Vi förespråkar en gemensam strategisk vision för ett enat, fritt, integrerat och fredligt Europa.
De grundläggande principerna för den europeiska integrationen är ytterst relevanta än i dag: frihet, jämlikhet, respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, yttrandefrihet, solidaritet, demokrati och lojalitet mellan medlemsstaterna. Hur kan vi gemensamt se till att dessa grundläggande principer förblir relevanta också i framtiden?
Även om Europeiska unionen ibland kan verka illa rustad att möta de många utmaningar som vi mött under det senaste årtiondet – från den ekonomiska och finansiella krisen till utmaningarna i arbetet för ett rättvist migrationssystem och den pågående pandemin – är vi medvetna om att det skulle vara betydligt svårare för var och en av oss om vi var ensamma. Hur kan vi stärka det europeiska samarbetet och solidariteten och ta oss ur hälsokrisen på ett sätt som gör oss mer motståndskraftiga mot framtida utmaningar?
Vi behöver ett starkt och effektivt EU, ett EU som är världsledande i omställningen till hållbar, klimatneutral och digitalt orienterad utveckling. Vi behöver ett EU vi alla kan identifiera oss med, trygga i vissheten om att vi har gjort vårt yttersta för framtida generationer. Det kan vi uppnå tillsammans.
Konferensen om Europas framtid är en möjlighet att tala öppet om Europeiska unionen och lyssna på våra medborgare, särskilt ungdomarna. Den skapar utrymme för dialog, samtal och diskussioner om vad vi förväntar oss av EU i morgon och vad vi kan bidra med i dag.
Vi måste tänka på vår gemensamma framtid. Därför önskar vi att du deltar i diskussionen och hjälper oss hitta en väg framåt tillsammans.
Sauli Niinistö
Republiken Finlands president
Alexander Van der Bellen
Republiken Österrikes president
Rumen Radev
Republiken Bulgariens president
Zoran Milanović
Republiken Kroatiens president
Nicos Anastasiades
Republiken Cyperns president
Miloš Zeman
Republiken Tjeckiens president
Kersti Kaljulaid
Republiken Estlands president
Emanuel Macron
Republiken Frankrikes president
Frank-Walter Steinmeier
Förbundsrepubliken Tysklands president
Katerina Sakellaropoulou
Republiken Greklands president
János Áder
Republiken Ungerns president
Michael D. Higgins
Uachtarán na hÉireann, Irlands president
Sergio Mattarella
Republiken Italiens president
Egils Levits
Republiken Lettlands president
Gitanas Nausėda
Republiken Litauens president
George Vella
Republiken Maltas president
Andrzej Duda
Republiken Polens president
Marcelo Rebelo de Sousa
Republiken Portugals president
Klaus Iohannis
Rumäniens president
Zuzana Čaputová
Republiken Slovakiens president
Borut Pahor
Republiken Sloveniens president