I Gullrandadiskussionerna 2020 dryftades tiden efter coronapandemin: Varje uppehåll ger möjlighet att söka nya vägar

Republikens president Sauli Niinistö, riksdagens talman Matti Vanhanen och statsminister Sanna Marin i den avslutande diskussionen. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Gullrandadiskussionerna med republikens president Sauli Niinistö som värd ägde rum söndagen den 24 maj. Under rubriken Efter corona – hur ser Finland ut, hur ser världen ut? tog man itu med framtidsutsikterna för världspolitiken, ekonomin och samhället.

President Niinistö, arkiater Risto Pelkonen och ordföranden för Finlands Gymnasistförbund Adina Nivukoski öppnade Gullrandadiskussionerna 2020 genom att dryfta coronavirusets inverkan på livets värde, vår framtid och frågor som är viktiga för oss.

Debattörerna var eniga om att världen, vår existens och våra tankar till följd av coronaviruspandemin mycket snabbt har tagit en helt ny riktning. Arkitater Pelkonen sade sig tro att när världen stannar är det början på något nytt. Coronaviruset har fått oss att stanna upp och fundera på vad som är viktigt i livet och till exempel uppskattningen av andra människor har accentuerats.

Arkiater Risto Pelkonen och ordföranden för Finlands Gymnasistförbund Adina Nivukoski i den inledande diskussionen. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

”Det som framträder starkt är just behovet av andra människor. Vi lever i samspel med andra och därför är ett bra liv ett liv där vi kan göra andra gott”, konstaterade arkiater Pelkonen. Adina Nivukoski instämde: ”Det har varit fint att se hur människor samspelar och samtidigt skyddar riskgrupperna och alla närstående.” ”Ja, det är väl lite så att man mår bra om ingen mår dåligt”, sammanfattade president Niinistö.

Presidenten påpekade att även om coronaviruspandemin har varat bara några månader så har det som var tidigare redan blivit något nytt. ”Det är förstås spännande att se hur världen ter sig när denna prövning är över: återgår vi utan närmare eftertanke till samma gamla tankar och handlingar?”

”Världens gång har visserligen vittnat liknande uppehåll även tidigare. Varje sådant uppehåll innebär en förändring – låt oss hellre tänka positivt än negativt – och ger en möjlighet att börja om och söka nya vägar”, sade arkiater Pelkonen. Samtidigt känner han oro över hur det kommer att gå för den del av världen som lider av fattigdom och misär. ”Att få dem med i denna nya värld är ett stort arbete.”

Nivukoski berättade att hon med tanke på framtiden tycker att det viktigt att vi just nu tar hand om varandra: ”Så länge ingen hamnar på efterkälken är det sedan mycket lättare för alla och envar att tänka på sin egen framtid.”

”Och visst kan det också vara så att när vi ser till att ingen kommer på efterkälken så blir det en vana att försäkra sig om att alla hänger med”, spekulerade president Niinistö.

Gullrandadiskussionerna 2020 inleddes med ett samtal mellan republikens president Sauli Niinistö, arkiater Risto Pelkonen och ordföranden för Finlands Gymnasistförbund Adina Nivukoski. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Krisen är som en röntgenapparat som påvisar svagheter och styrkor i de internationella systemen

Därefter fördes en diskussion om världspolitikens framtid. Debattörer var Hiski Haukkala, professor i internationell politik vid Tammerfors universitet, Jutta Urpilainen, EU-kommissionär med ansvar för internationella partnerskap, och Matti Kalliokoski, chef för Helsingin Sanomats redaktion för ledarskribenter.  Samtalsämnen var bland annat geopolitikens framtid, Europeiska unionens framtida roll, risken för maktpolitik i samband med utvecklingen av ett coronavaccin och vetenskapens förenande kraft.

”Kriser är som ett förstoringsglas som synliggör spänningar”, sade Kalliokoski när han beskrev konsekvenserna av pandemin. Urpilainen jämförde krisen med ”en röntgenapparat som påvisar svagheter och styrkor i samhällena och de internationella systemen”. Debattörerna var eniga om att spänningarna i stormaktskampen mellan USA och Kina har blivit allt tydligare i och med pandemin. ”EU kunde ha möjlighet att agera som medlare i den rådande stormaktspolitiska situationen”, bedömde Urpilainen.

Hiski Haukkala betonade att det ännu är för tidigt att se hur pandemin till slut förändrar relationerna mellan stormakterna och var EU kommer in i bilden. Enligt Urpilainen är det därför skäl att fråga sig hur vi vill att geopolitiken ska utvecklas efter pandemin. Dessutom bör man diskutera krisens koppling till säkerheten om den ekonomiska och sanitära krisen drar ut på tiden. Debattörerna ansåg att i bästa fall kan integrationen i EU fördjupas, men att pandemin i värsta fall ytterligare försvagar sammanhållningen i unionen. ”Om vi lyckas lösa krisens utmaningar tillsammans, kommer det att stärka förtroendet”, sammanfattade Urpilainen.

Matti Kalliokoski konstaterade att vetenskapen har visat sin styrka för att klara av kriser. Vad gäller maktpolitiken i anslutning till framtagningen av ett coronavaccin uppskattade Haukkala att en avgörande faktor är de villkor på vilka ett eventuellt vaccin kommer att finnas tillgängligt. EU strävar efter att skapa en grund för partnerskap, såsom hälsopolitiskt samarbete, kompletterade Urpilainen.

I den första temadiskussionen dryftades världsordningen. Debattörer var Hiski Haukkala, professorn i internationell politik vid Tammerfors universitet, Jutta Urpilainen, EU-kommissionär med ansvar för internationella partnerskap, och Matti Kalliokoski, chef för Helsingin Sanomats redaktion för ledarskribenter. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Vilka funktioner ska återupplivas efter corona?

I diskussionen mellan Risto Siilasmaa, styrelseordförande i Nokia och F-Secure, Esko Aho, tidigare statsminister, och Anu Partanen, ledande sakkunnig vid Nordic West Office, låg fokus på ekonomin. Trion konstaterade att pandemin allt tydligare har lyft fram skillnaderna i ekonomin mellan Europas nordliga och sydliga länder. Både Aho och Siilasmaa lyfte fram vissa grundläggande brister och utvecklingsbehov i EU, såsom skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om digitalisering, utvecklingen av den inre marknaden och euroområdet.

Risto Siilasmaa, styrelseordförande i Nokia och F-Secure, under den andra temadiskussionen. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Den låntagning som behövs för återhämtningen debatteras mycket, och enligt Siilasmaa bör användningen av lånet och de framtida investeringarna övervägas mycket noggrant. Aho framhöll att lånepengar inte löser problemen i sig, utan att det gäller att fundera hur Europas tekniska konkurrenskraft kan höjas för att klara av utmaningen.

Siilasmaa hänvisade till slutsatserna från den Gullrandaarbetsgrupp som han lett och de resurser som digitaliseringen kan erbjuda, till exempel i form av distansarbete. Aho kompletterade med att påpeka att också distansundervisningen i skolorna har visat sig fungera bra. Siilasmaa påminde om att européerna stöder sig på viktiga utländska molntjänster, vilket har visat att de behöver utvecklas för att stärka Europas resiliens.

Anu Partanen påpekade att välfärdsstatens strukturer och den europeiska regleringen har fungerat relativt bra under pandemin, att arbetsgivar- och arbetstagarsidan behöver delta i återupplivningsdiskussionerna både på systemnivå och i fråga om  nya vardagsrutiner, till exempel distansarbete, som pandemin har lett till.

Temat för den andra temadiskussionen var ekonomin. Frågan diskuteras av styrelseordföranden i Nokia och F-Secure Risto Siilasmaa, tidigare statsministern Esko Aho och ledande sakkunnig vid Nordic West Office Anu Partanen. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Förtroende är det viktigaste

Direktören för e2 Forskning Karina Jutila under Gullrandadiskussionernas tredje temadiskussion. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Kvällens tredje temadiskussion fokuserade på samhället. Debattörerna, direktören för e2 Forskning Karina Jutila, författaren och ordföranden för konstrådet Juha Itkonen samt biträdande professorn i socialpsykologi vid Helsingfors universitet Nelli Hankonen, dryftade hur Finland kommer att klara coronapandemin.

Enligt Juha Itkonen har våren varit en hård prövning, men den har också synliggjort vårt samhälles starka sidor. ”I grund och botten verkar krisen ha avslöjat ett ganska välfungerande samhälle där människor har förtroende för varandra, för beslutsfattarna och för medierna.”

Frågan om förtroende ansågs vara viktig också med tanke på de ungas framtidstro och ekonomin. ”Finland hör till världstoppen när det gäller förtroende, uttryckligen ömsesidigt förtroende människor emellan, som i själva verket också förebådar ekonomisk konkurrenskraft”, konstaterade Nelli Hankonen.

Debattörerna önskade att tjänsterna för utsatta personer tryggas. ”Kan vi dra nytta av det digitala språng som skett i samhället under coronatiden, och i stället för att bara erbjuda personlig service ansikte mot ansikte också flytta servicen i större utsträckning till nätet”, frågade Hankonen. ”Det skulle bidra till den regionala jämlikheten och tillgängligheten och dessutom förbättra kriståligheten i framtiden.”

Karina Jutila ansåg att Finland kan rida ut krisen som ett fortsatt bra samhälle. Enligt Jutila kunde man säga att våren har kört oss genom en mangel. ”Våren har dock också visat att vi har en vilja att hjälpa varandra och en förmåga att förstå varandra, leva oss in i andras situation och känna medkänsla, samt fatta beslut även i osäkra tider.”

Under Gullrandadiskussionernas tredje temadiskussion dryftades vilka konsekvenser coronaviruset får för det finska samhället. Diskussionsdeltagare var direktören för e2 Forskning Karina Jutila, författaren och ordföranden för konstrådet Juha Itkonen samt biträdande professorn i socialpsykologi vid Helsingfors universitet Nelli Hankonen. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Rättvisa och tillförsikt inför framtiden

Gullrandadiskussionerna 2020 avslutades med en diskussion mellan president Niinistö, riksdagens talman Matti Vanhanen och statsminister Sanna Marin.

Statsminister Sanna Marin under Gullrandadiskussionernas avslutande debatt. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Statsledningen har hållit nära kontakt med varandra under coronavirusutbrottet, huvudsakligen på distans, och trots den nya situationen har statsledningen kunnat fatta snabba beslut. ”Säkerligen har ingen fråga blivit obeslutad i regeringen och ingen lag ostiftad i riksdagen”, så som president Niinistö sammanfattade det. Statsminister Marin tackade till att börja med riksdagen för effektivt arbete. Talman Vanhanen tackade också alla finländare för att de så utmärkt har anpassat sig till situationen och följt anvisningarna.

Allmänheten ville höra presidentens, talmannens och statsministerns bedömning av hur EU ska klara coronakrisen och till vilket läger Finland hör i hanteringen av krisen. Både statsministern och talmannen ansåg att man till exempel i diskussionen om gemensamt ansvar borde fokusera på själva saken och inte på Finlands förhållningssätt. ”Inflytandet måste gå i båda riktningarna”, konstaterade talman Vanhanen.

Enligt president Niinistö står EU inför stora utmaningar framför allt inom ekonomin, om unionen försöker reda upp situationen med hjälp av låntagning: ”Ordningen måste återställas. Det kräver att man städar bordet och därefter håller det i ordning.” Statsminister Marin tror att Tysklands kursomläggning i fråga om utjämningen av de ekonomiska konsekvenserna av corona tyder på att frågan nu betraktas ur ett bredare perspektiv än ur ett nationellt perspektiv. ”Det handlar inte bara om enskilda verktyg, utan också om tillit till att Europa finner en gemensam riktning också framöver.” Även president Niinistö efterlyste sammanhållning inom unionen: ”Ju hårdare EU håller samman, desto starkare är vi.”

När det gäller hanteringen av coronakrisen var debattörerna eniga om att samhället också i fortsättningen måste kunna upprätthålla sin funktion i motsvarande situationer. ”Företagen måste agera långsiktigt och ha tillräcklig solvens”, sammanfattade talman Vanhanen. Enligt president Niinistö är den övergripande principen att var och en bär sin del av bördan: ”Kravet på rättvisa träder i kraft omedelbart i samband med nedskärningslistor eller skattehöjningar. Behandlas jag på samma sätt som andra?”

Som avslutning på Gullrandadiskussionerna bad programledarna Rosa Kettumäki och Antti Sahlström presidenten berätta hur vi ska gå vidare efter corona. ”För att kunna ta oss vidare bör vi ha förtroende och komma ihåg att alla är lika värda och att var och en ska behandlas på samma sätt”, konstaterade president Niinistö.