Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
Medborgarnas delaktighet, likvärdighet och rättskänsla är viktiga värden som utgör grunden för vår nationalkänsla, sade president Sauli Niinistö i sitt nyårstal den 1 januari 2017.
Presidenten definierade den delaktiges nationalkänsla, som bottnar i växelverkan; Finland agerar på ett sätt som tar hänsyn till människan, och människan i sin tur gör en insats för ett gemensamt mål. ”Ett sådant samhälle, som bygger på en nationalkänsla, kan ha större framgång än andra utan att därför anse sig vara förmer än andra. Den utesluter ingen, inte heller på grund av härkomst, utan tar andra i beaktande och inbjuder till att delta. Den signalerar att detta är ett land där det är gott att leva.”
Enligt presidenten kunde ett viktigt budskap för det hundraåriga Finland vara: Du mår bra när ingen mår dåligt. ”Ge alltså den hjälp du kan. Ett annat budskap kunde vara: Ta ett rimligt ansvar, åtminstone för dig själv. Gör alltså vad du förmår. På så sätt är du delaktig, en del av denna nation.”
”Den hundraåriga nationen hänför oss; den lyfter fram minnen och glimtar från gångna år, med olika fokus för olika åldersklasser. Säkert kommer också många unga att vakna till – aj, det här är så här viktigt – high five, Finland!”
President Niinistö påminde om att alla inte deltar i firandet. ”Fyrverkerier, festyra, festtal; det är svårt att glädja sig åt sådant om det egna livet är alltför tungt”, sade han i sitt tal.
Enligt president Niinistö lades grunden till den delaktiges nationalkänsla med hjälp av folkväldet. Under tiden före självständigheten byggde språket och kulturen upp nationalkänslan och nationen, sade president Niinistö. Efter de blodiga skeendena under vår självständighets första tid skapade likvärdighet och rättskänsla den delaktiges nationalitetskänsla: ”[O]ckså jag är en del av detta. Samma känsla förenade alla människor, såväl smålottor som fänrikar, arbetare som borgare, stadsbor som landsbor. Känslan av att vi har något att värna om, och att vi gör det tillsammans. Eftersom vi är delaktiga.”
I skuggornas land, i denna värld
”Det har alltid funnits ondska, men nu är den allt tydligare närvarande”, konstaterade president Niinistö. ”Vi vandrar nu i skuggornas land, i denna värld. Varje dag för med sig nyheter om grymheter och död, än från Aleppo, än från Berlin, varifrån härnäst?”
I vår västerländska kultur har vårt mål varit att främja välfärd och bygga fred, men har vi beredskap att värja oss mot ondska, frågade presidenten. ”När något ont har skett frågar man ofta i efterhand varför man inte redan tidigare gjorde tillräckligt för att stoppa terroristen. Det dåliga svaret är att man inte hade tillräckliga befogenheter. Ett sådant svar förmedlar en känsla av maktlöshet.”
”Vår grundlag ger ett starkt skydd för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Vi står emellertid inför mycket svåra frågor: hur ska vi förhålla oss till en situation där den kollektiva säkerheten vägs mot individens rättigheter?” frågade president Niinistö. ”Givetvis ska det onda bekämpas med det goda. Men man måste samtidigt ställa gränser för det onda. Det krävs också orubblighet och beslutsamhet.”
EU är bara så starkt som dess svagaste länk
”Europeiska unionen behövs nu mer än på årtionden men är samtidigt svagare och mer splittrad än någonsin”, konstaterade president Niinistö. Nu måste unionen kunna fokusera på det som är viktigast för européerna: att få leva i fred och trygghet. ”Terrorhotet, rädslan för krig och kraftiga migrationsströmmar skapar osäkerhet.”
Bäst klarar vi av dessa utmaningar tillsammans. Särlösningar och tillfälligt tillskansade fördelar försvagar helheten, sade presidenten. ”EU är bara så starkt som dess svagaste länk.”
”EU har förlorat terräng i den internationella politiken. Nu förutspås det att presidenterna Putin och Trump kommer att diskutera Europa över Europas huvud. Och när det gäller Syrien, sägs det att Ryssland och Turkiet försöker åstadkomma fred. EU kan inte vara frånvarande från de bord där framtiden avgörs”, sade presidenten.
”Unionens försvarspolitiska samarbete har ryckt igång. Det är bra, och det finns all orsak att hålla vägen öppen. Det lönar sig inte att inleda diskussionen med att först fastställa vad samarbetet inte innebär. Det är bättre att framskrida steg för steg och se vart vägen bär.”
Presidenten konstaterade också att EU nu har en chans att bekämpa terrorism genom effektivt informationsutbyte och myndighetssamarbete. Han sade också att EU bör fortsätta i sin roll som fanbärare inom arbetet för att bekämpa klimatförändringen.
Om vi människor skulle se varandra i ögonen, vad skulle det ge oss?
I slutet av sitt tal behandlade presidenten människans förhållande till sin omgivning och till andra människor – ”alla ska vi komma överens med varandra”.
”Människor, djur och växter, alla är de av samma rot och stam”, citerade presidenten regissören och författaren Juha Hurme. Björnmannen Sulo Karjalainen och björnen ser varandra i ögonen. ”Hur mycket förstår de varandra? Människa eller djur, naturens skapelser båda.”
”Och om vi människor skulle se varandra i ögonen, vad skulle det ge oss? Det skulle hjälpa att se, till exempel den andras behov av hjälp. Hjälpa att förstå att också den andra har mål eller krav. Eller lära oss att identifiera hot och bemästra vår rädsla.”
”Skuggornas värld behöver en motvikt. Om nationerna, mänskligheten och skapelsen präglas av förståelse och delaktighet, viker skuggorna”, sade presidenten.
Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli