Republikens president Sauli Niinistös anförande vid Försvarskursföreningens möte onsdagen den 14 oktober 2020.
President Niinistö öppnade evenemanget genom att dryfta begreppen fosterland och försvarsanda och pejla de känslor som dessa ord väcker hos finländarna. Talet förmedlades till Finlandiahuset på distans från Presidentens slott.
Enligt presidenten för begreppen åtminstone hans tankar till de känslor som ord som självständighet, försvar och återuppbyggnad väcker och till en viss känsla av samhörighet – av att man arbetar mot samma mål. Detta är dock inte nödvändigtvis fallet för de unga, för vilka fosterland och försvarsvilja som termer kan kännas avlägsna.
”Men även de unga har känslor, kanske väldigt konkreta sådana, som är bundna till denna tid”, påpekade presidenten. Som exempel nämnde han känslor som har att göra med friheten att förverkliga sig själv, med demokratin samt med förmågan och viljan att möta framtida utmaningar såsom coronapandemin och klimatförändringen. ”På alla dessa områden står vårt land – Finland, fosterlandet – i främsta ledet.
Vad innefattar multilateralismen i framtiden?
Vid evenemanget talade president Niinistö också om det förändrade multilaterala samarbetet och det skärpta geopolitiska läget.
Enligt presidenten är den multilaterala verksamheten ett viktigt värde för Finland: ”Den är ett skydd för små länder.” Han anser det vara anmärkningsvärt att både Ryssland och Kina vid FN:s generalförsamling, som ordnades virtuellt för några veckor sedan, betonade behovet av ett multilateralt system.
Samtidigt konstaterade presidenten att det finns ett stort tryck på att förändra det multilaterala systemet. Förenta staterna har dragit sig tillbaka, och att återta tidigare positioner sker inte snabbt. Enligt presidenten blåser det nu nya vindar i systemet, som hittills har präglats av ett västländskt synsätt. ”I det multilaterala samarbetet är problemet nu inte bara hur effektivt samarbetet är, utan frågan är också vad samarbetet ska innefatta framöver”, konstaterade han.
Var är Europa?
När det gäller Förenta staterna och Europa funderade president Niinistö över de tidigare standardförväntningarna i fråga om säkerhet och ekonomisk tillväxt i Europa: ”Det handlar om att Förenta staterna betraktas som Europas stöd och stöttepelare.” Dessa förväntningar håller dock på att ändra kurs.
”Är det så att Förenta staterna de facto börjat förvänta sig att Europa ska bära ett större ansvar för sin egen säkerhet och att handelsbalansen ska vara mer balanserad, och framför allt att Europa ska ge sitt stöd till Förenta staterna i de tvister som uppstår mellan Förenta staterna och Kina särskilt i ekonomin?” frågade han.
Beträffande Kina erinrade president Niinistö om president Xis anförande i FN:s generalförsamling, där denne lät förstå att Kina inte behöver mer livsrum. Enligt presidenten vore det bra att fråga sig enligt vilket historiskt skede livsrummet dimensioneras. Kina har fortfarande en stor möjlighet till exempelvis ekonomisk påverkan. Samtidigt ökar också lockelsen för staterna att överlåta betydande tillgångar till Kina. Presidenten konstaterade dessutom att Kina förutsätter att Europa intar åtminstone en neutral position i tvisterna mellan Kina och Förenta staterna.
När det gäller Ryssland lyfte president Niinistö fram termen ”eurasiskt samarbete”, som president Putin använde i sitt tal i FN:s generalförsamling. Med detta avsåg den ryske presidenten ett övergripande samarbete som omfattar hela Asien och Europa. Det är en ny tanke, vars bakomliggande resonemang dock enligt president Niinistö inte är svårt att förstå.
”I allt detta måste man konstatera att Europeiska unionen trots allt inte har en särskilt synlig roll”, betonade han. Enligt presidenten kommer medlemsländerna att få jobba hårt för att se till att EU:s enorma ekonomiska och militära potential utnyttjas fullt ut. ”I dagens värld tycks det ju vara så att det är styrka och pengar som gäller.”
”Försvarsanda behövs fortfarande”
I slutet av sitt anförande återvände president Niinistö från stora världen tillbaka till Finland, och konstaterade att även om Finland har öppna kommunikationslinjer i alla tidigare nämnda riktningar, kan ingen dialog bära i oändlighet. ”Vi behöver fortfarande försvarsanda. Vi måste göra trösklarna höga, dvs. ha styrka att bekämpa dem som kommer hit med våld. Samtidigt framstår vi som en kompetent partner för dem som tänker likadant. Jag anser att vi här har ett ordpar som har stor betydelse för vårt eget försvar.”
Enligt presidenten är det viktigt att också människor som har olika åsikter fortfarande kan diskutera med varandra. ”Antipatier som vi utvecklar mot varandra är farliga med tanke på den gemensamma viljan. Det viktigaste är att vi fortfarande arbetar mot samma konstruktiva mål. Även om vi använder lite olika metoder.”