President Niinistö och riksdagspartiledarna diskuterade flyktingsituationen och övningsverksamheten

President Niinistö träffade medierna på Talludden efter mötet med partiledarna. Foto: Republikens presidents kansli.<br/>

President Niinistö träffade medierna på Talludden efter mötet med partiledarna. Foto: Republikens presidents kansli.

Republikens president Sauli Niinistö bjöd in riksdagspartiledarna till Talluden den 24 februari för att diskutera aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Efter mötet presenterade presidenten sina synpunkter också för medierna. Presskonferensen inleddes med att presidenten betonade värdet av att vi i Finland kan diskutera viktiga frågor över regerings- och oppositionsgränserna. Presidenten tog upp tre frågor med medierna: situationen med asylsökande i Europa, diskussionerna med Ryssland om den östra gränsen och övningarna med Natoländer.

Förhandlingarna med Ryssland fortsätter i god anda

När det gäller flyktingfrågan konstaterade president Niinistö att den situation han förutspådde i sitt tal vid öppnandet av riksmötet nu ser ut att förverkligas: ”Den nästan kaotiska situationen i Syd- och Mellaneuropa har lett till att länderna utvecklar egna åtgärder och det är ytterst tveksamt om de är förenliga med internationella avtal. Det är möjligt att den Nato-lösning som nu har diskuterats inom EU är den bästa lösningen, men också dess förenhetlighet med internationella avtal kommer säkerligen att diskuteras”, konstaterade president Niinistö.

I fråga om de asylsökande vid den östra gränsen konstaterade presidenten att förhandlingarna med Ryssland fortsätter i god anda: ”Det har naturligtvis väckt uppseende att över 30 olika nationaliteter har anlänt till Finland via Ryssland. Med andra ord också människor från länder där det inte råder ett överhängande hot om krig eller förekommer nöd eller förföljelse. Det är utgångspunkten i våra fortsatta diskussioner med Ryssland.”

Övningarna utvecklar Finlands försvarsförmåga

President Niinistö talade också om gemensamma övningar med Nato eller Natoländer. Enligt honom är det skäl att komma ihåg att det finns två typer av övningsverksamhet: ”De övningar som syns mindre men känns mera är de s.k. kartövningarna, som utförs på stabsnivå. Där drar man nämligen också upp riktlinjerna för förhållandet mellan Natos partnerländer och Nato. Finland har deltagit i dessa övningar, som har gått under namnet CMX, åtminstone fem gånger under de senaste 15 åren. Det som är speciellt med dem är att eftersom de har en utrikes- och säkerhetspolitisk aspekt förbereds de vid utrikesministeriet.”

I de övningar som har diskuterats mycket i offentligheten under den senaste tiden drar man däremot inte upp några riktlinjer för Finlands säkerhetspolitik utan där utvecklar man Finlands försvarsförmåga: ”De är helt enkelt övningar i teknik och färdigheter. Man drar fel slutsatser om man tror att de anger riktlinjerna för Finlands säkerhetspolitik. Det gör de inte och som jag redan konstaterade är det i CMX-övningarna som riktlinjerna dras upp och i samband med dem har vi redan fört mycket djupgående diskussioner om Finlands roll, som kommer att vara tryggande av landets territoriella försvar och integritet. Som partnerland till Nato tryggar vi alltså Finlands territoriella integritet. Det är Finlands politik i fråga om övningsverksamheten för närvarande och säkert också i fortsättningen.”

En del av övningarna utreds närmare

I fortsättningen kommer en del av de planerade övningarna att gås igenom noggrannare. Presidenten har diskuterat med regeringen i utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet om framtagande av kriterier genom vilka man kan skilja ut övningar som innehåller någonting nytt. ”Efter det utreder (försvars)ministeriet automatiskt de övningar som motsvarar våra nya kriterier. Då kunde en del av denna kanske till och med röriga diskussion undvikas i framtiden.