Copyright © Republikens presidents kansli
"Varför en sådan här diskussion?", frågade republikens president Sauli Niinistö när han öppnade diskussionerna på Gullranda söndagen den 16 juni. "Vi har haft en tendens att tala förbi varandra. Jag tror att det i dag och även i morgon finns skäl att försöka komma ifrån denna tendens och gå vidare."
I sitt öppningstal efterlyste president Niinistö en djärv och direkt diskussion i stället för att enligt gammalt mönster anse att de andra diskussionsdeltagarna är inne på fel spår och man själv inne på det rätta. "Vi bär på uppdämda känslor, som sedan plötsligt kommer upp till ytan när ordet försvarspolitik eller säkerhetspolitik nämns och så att säga tvingar oss att diskutera enligt det gamla mönstret", sade presidenten.
Som exempel nämnde presidenten diskussionen om övervakningen av Islands luftrum. Efter att utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet hade utrett vad ett deltagande i luftövervakningen innebär i praktiken fanns det inga problem. Innan dess hade diskussionen dock redan skenat i väg. "Diskussionen blev till ett tjatande om för och emot, Nato eller inte Nato".
Enligt presidenten avspeglades samma tankegångar i de frågor som samlades in före Gullrandadiskussionerna "Den finländska debatten anses vara lite för avhållsam och en del anser att den präglas av onödig stigmatisering".
Ett tal med många teman
I sitt dryftande tal som behandlade många olika teman behandlade president Niinistö bland annat den utdragna ekonomiska krisen, maktpolitiken och de mänskliga rättigheterna.
"Det tredje världskriget förs med marknadsekonomins medel", bedömde han. Enligt presidenten har det under de senaste femton åren skett en stor förändring. Redan tidigare har det varit så att pengarna styr, men det har varit västvärldens pengar. "Numera är det inte västvärldens pengar som styr, utan någon annans pengar. Och västvärldens skulder binder. Det är en väldigt stor förändring. Om man är van vid att vara den som för klubban och plötsligt ser sig vara underlag för klubban", fortsatte Niinistö. "Om någon påstår att detta är ekonomisk politik, svarar jag att det verkligen inte är det. Allt detta är maktpolitik.
Enligt president Niinistö är det sant att alla handelspartner till de växande ekonomierna inte har "rent mjöl i påsen" i fråga om de mänskliga rättigheterna. Ska finländarna sälja finländskt arbete till länder där det finns brister i de mänskliga rättigheterna och demokratin?
"Borde vi ändå fästa ännu större vikt vid de mänskliga rättigheterna och demokratiutvecklingen i de länder som vi ger utvecklingsbistånd till – länder som vi har gett utvecklingsbistånd till under årtionden? Det verkar vara tyst kring den frågan", sade presidenten.
"Trots det är jag av den åsikten att vi naturligtvis ska lyfta fram de mänskliga rättigheterna och demokratiutvecklingen."
President Niinistö avslutade sitt tal med att påminna om att det inte finns ett färdigt manuskript för diskussionerna. "Det är er uppgift. Jag vill uppmuntra till en så öppen och djärv diskussion som möjligt."