President Niinistö på Försoningstalets fest: Viktigast är vår enhetlighet och stabilitet

Republikens president Sauli Niinistö lade en krans på president Kyösti Kallios grav i samband med Försoningstalets fest i Nivala. På kransbanden står det ”Till minnet av en försonare”. Foto: Katri Makkonen/Republikens presidents kansli.

Republikens president Sauli Niinistö lade en krans på president Kyösti Kallios grav i samband med Försoningstalets fest i Nivala. På kransbanden står det ”Till minnet av en försonare”. Foto: Katri Makkonen/Republikens presidents kansli.

Republikens president Sauli Niinistö deltog den 5 maj 2018 i Försoningstalets fest i Nivala, ett av evenemangen som uppmärksammar inbördeskriget 1918. Festen ordnades med anledning av det tal som den dåvarande senatorn Kyösti Kallio höll i Nivala kyrka. I sitt tal förespråkade Kallio försoning och sade att Finland skulle börja byggas upp till ett land där ”det inte finns röda och vita, utan bara finländare som älskar sitt fosterland, medborgare i republiken Finland vilka alla känner sig som medlemmar i samhället och trivs här”.

Den delaktiges nationalkänsla är grunden till vår framgång

Försoningens man, president Kallio, hedrades på begravningsplatsen i Nivala av president Niinistö som lade en krans på hans grav. Själva Försoningsdagens fest där presidenten höll ett tal ägde rum i Kyösti Kallio-skolan. Han påpekade att efter inbördeskriget återstod den svåraste av alla uppgifter: att återuppbygga samhället, att återställa förtroendet och att slutligen försonas.

”Själv har jag talat om den delaktiges nationalkänsla. Det är en känsla om att detta land och denna gemenskap är mina för att jag är en del av det och delaktig i den: Jag åtnjuter det stöd och det skydd det ger mig och i gengäld deltar jag själv enligt min förmåga i att bygga det och försvara det. Att få denna känsla att slå rot i Finland under de första decennierna av vår självständighet har varit grunden till all vår framgång.”

President Niinistö framhöll att det ingalunda var någon enkel uppgift genast efter inbördeskriget i Finland. Men vi tog viktiga steg i rätt riktning. I början banades väg just av Kyösti Kallios försoningstal.

Viljan till försoning bör leva vidare

Presidenten uppmanade finländarna att hålla fast vid attityden om att mäkla fred. Enligt honom är lärdomen av händelserna 1918 att en nations viktigaste uppgift är att värna om sin enhetlighet och stabilitet. Och denna uppgift gäller alla.

”Ett gott råd är att trots att det finns olikheter, trots att människorna har olika bakgrund, övertygelse och mål har de också rätt att vara av olika åsikt. Detta måste vi kunna respektera, oavsett hur olika vi själv tänker.”

På Försoningstalets fest fick publiken höra tal och musik och se en minipjäs om händelserna 1918. Foto: Katri Makkonen/Republikens presidents kansli.

På Försoningstalets fest fick publiken höra tal och musik och se en minipjäs om händelserna 1918. Foto: Katri Makkonen/Republikens presidents kansli.

Försoningstalets fest ordnades av Kyösti ja Kalervo Kallios museistiftelse, Nivala stad, Nivala församling och Landsbygdens bildnings- och kulturförbund. Närvarande vid festen var många ättlingar till president Kallio samt bland andra statsminister Juha Sipilä och Uleåborgs biskop Samuel Salmi.

President Niinistö hedrar minnesåret för inbördeskriget vid flera olika evenemang

President Niinistö uppmärksammar minnet av inbördeskriget genom besök till Nivala, Tammerfors och Åbo. Den 4 april höll president Niinistö en föreläsning vid Tammerfors universitet under rubriken ”Från krig till försoning ” och bekantade sig med utställningen Tampere 1918 på museicentret Vapriikki. I Vapriikki deltog president Niinistö också i föreläsningen ”Vad hände egentligen i Tammerfors 1918?” av historikern Teemu Keskisarja.

På de stupades dag söndagen den 20 maj klockan 10 lägger president Niinistö en krans på Sandudds begravningsplats i Helsingfors. Därefter beger han sig till Åbo för att delta i en gemensam minnesstund för inbördeskriget. Tillställningen börjar klockan 14 med en ekumenisk bönestund i Åbo domkyrka varpå följer uppvaktning vi minnesmärkena för vardera parten.