I sitt avslutningstal tackade president Niinistö alla debattörer.
”Hur ska vi få fart på Finland? Genom engagemang. Ju fler finländare som engagerar sig i vilken uppgift som helst, desto bättre börjar det gå för oss”, sade republikens president Sauli Niinistö när han avslutade den tredje Gullrandadiskussionen. Engagemang betyder också att man deltar i samhället, ”var och en på sitt sätt”, sade presidenten.
Vid den avslutande diskussionen tackade president Niinistö varmt alla deltagare för deras anföranden. Han berättade att han är överraskad över de kommentarer enligt vilka det fanns ett korstryck under den internationella diskussionen på morgonen. ”Jag såg resultatet av diskussionen som positivt. Jag väntade mig mycket starkare motsättningar”. President Niinistö bedömde att han fått mycket vägkost inför sina diskussioner i Moskva följande dag.
I fråga om den ekonomiska debatten påpekade Niinistö att situationen nu är helt annorlunda än under markens tid, då devalvering och flytande valutor var lösningar på problemen. Dessutom hjälpte Nokias uppgång Finland ur den ekonomiska depressionen. Situationen var dock mycket dystrare än nu och t.o.m. en tredjedel av budgetutgifterna var lånade medel. ”Strukturerna i den depressionen var helt andra än de är i dag”.
President Niinistö bedömde att kreativ förödelse är något produktivt, som redan har gett resultat. Presidenten berättade att han under flera år har följt hur regeringsprogrammet utarbetas men att det i år var något alldeles särskilt. Man engagerade sig.
Söndagens diskussioner inleddes i grått väder, men på måndagen var vädret klarare. ”Finland går vidare mot ett sådant där lämpligt solsken. Alldeles som även vi gör nu”, sade president Niinistö när han avslutade diskussionerna.
Ryssland måste granskas mångsidigt
Moderatorerna ambassadör René Nyberg (till vänster), chefen för EU:s underrättelseanalyscentrum Ilkka Salmi och direktören för Centret för riksdagsforskning Markku Jokisipilä presenterade arbetsgruppernas resultat, och riksdagsledamot Kai Mykkänen (till hidentin kanslia
Efter förmiddagens sessioner samlades debattörerna för diskussioner i mindre arbetsgrupper. Diskussionsteman var Rysslands utvecklingsutsikter, underrättelseverksamhet, terrorism och säkerhet samt västländerna och demokratins läge. Under avslutningsdiskussionen knöt arbetsgruppernas moderatorer ihop trådarna.
Enligt ambassadör René Nyberg, moderator för den arbetsgrupp som diskuterade Rysslands utvecklingsutsikter, ligger det nya Rysslands styrka i det faktum att de ekonomiska experter som har politiskt inflytande är kompetenta och att centralbanken har agerat rationellt. Priset på olja har alltid varit en viktig faktor i Rysslands utveckling.
Man måste kunna granska Ryssland mångsidigt. Enligt Nyberg är Ryssland ett ständigt dilemma för Finland, ett dilemma utan lösning. ”Det vore ödesdigert att ställa sig med ryggen mot Ryssland”, sade Nyberg. Man måste fortsätta med det samarbete som är möjligt. Vi bör utveckla kontakterna och öka kunskaperna.
Rysslands ”lösa” uttalanden om kärnvapen ansågs oerhörda. Ryssland ser sig själv som den andra av världens kärnvapenstormakter, och budskapet är avsett för Washington. Enligt Nyberg är det mycket oroväckande att den dialog mellan USA och Ryssland som var intensiv under kalla kriget nu hostar. Det är viktigt att Moskva och Washington diskuterar kärnvapen tillsammans.
Vid diskussionen betonades att det finns många vettiga åtgärder som inte omfattas av sanktionerna, där även Finland har möjligheter. EU:s gemensamma linje i fråga om sanktioner är bra i sig, men sanktionerna berör endast en del av ekonomin.
René Nyberg tillade också att ”ingen enskild faktor har förbättrat Finlandsbilden i Ryssland lika mycket som turismen.” En bra Finlandsbild har också gjort att Rysslands propaganda inte slagit så hårt.
Underrättelseverksamhet går att diskutera öppet
Enligt moderatorn för gruppen som behandlade underrättelseverksamhet, terrorism och säkerhet, chefen för EU:s underrättelseanalyscentrum Ilkka Salmi, är en central slutsats att man kan diskutera underrättelseverksamheten öppet. Den säkerhetspolitiska miljön har förändrats och Finland ska kunna svara på nya hot.
Det internationella samarbetet är centralt i underrättelseverksamheten. Salmi påpekade att för samarbete krävs det att Finland har en egen funktionsförmåga, som kan utnyttjas i informationsutbytet. ”Man måste kunna analysera vilka de eventuella hoten är och kunna återge hotbilderna i klarspråk”, sade Salmi.
Under den avslutande diskussionen behandlades även utländskt markägande. Fastighetsregistret i Finland är relativt heltäckande, och det är möjligt att utreda eventuella risker med hjälp av registret, sade Salmi. Under diskussionen konstaterades det att Finland behöver investeringar och att det inte är meningsfullt att stämpla allt utländskt markägande som farligt.
Arbetsgruppen diskuterade också reformen av lagstiftningen om underrättelseverksamhet och eventuella problem i anknytning till integritetsskyddet. Ilkka Salmi berättade att Finlands planer inte går längre än lagstiftningen i de övriga nordiska länderna. När man behandlar ändringar i lagstiftningen förs en bred samhällsdebatt om vad man vill betona.
President Niinistö gick runt bland arbetsgrupperna och kommenterade diskussionen. Enligt honom är fred det viktigaste för den enskilda människan. ”Det är en förutsättning för integritetsskyddet”.
På tal om hur Ryssland påverkar informationen konstaterade Ilkka Salmi att förmågan till analys är det viktigaste, det räcker inte med observation. Det bästa sättet att svara på påverkan är att utveckla mediekompetensen. I ett öppet samhälle är det svårt att sätta stopp för felaktig information. René Nyberg ansåg att en moralisk utgångspunkt är att Finland inte gör propaganda. ”Det är en annan sak att undanröja och förneka lögnaktig information.”
Demokratin håller inte på att försvinna
Direktören för Centret för riksdagsforskning Markku Jokisipilä, som var moderator för gruppen som behandlade västländerna och demokratins läge, rapporterade om gruppens diskussioner. Allmänt taget konstaterades att även om demokratins ställning under de senaste åren inte har stärkts ute i världen finns det ingen orsak till panik. Självförtroende är viktigt, och det finns inte skäl att misstänka att demokratin inte skulle gå ut som segrare.
Demokratins lockelse är inte självklar. Enligt Jokisipilä är grundförutsättningen för ”export av demokrati” att det finns beredskap för demokratin att etablera sig i mållandet. Det lyckas inte utan grunder för rättsstaten och fria val.
Faran kommer emellertid inifrån: ”En av den västliga demokratins största hotbilder är att man inte får till stånd beslut”, sammanfattade Jokisipilä gruppens diskussion. Man kan också se utanför de demokratiska länderna och fundera på om det finns något att lära sig av andra samhällsmodeller.
Arbetsgruppen betonade också ägarskap: medborgarna borde inte se sig själva som missnöjda kunder till samhället, utan som dess ägare. Vi måste sträva efter att garantera det civila samhällets roll. Det finns skäl att vara stolt över den finländska demokratins bedrifter också under svåra tider.