Foto: UM / Eero Kuosmanen
Inför sin förestående hundraårsdag söker det självständiga Finland åter sin egen plats, sade republikens president Sauli Niinistö vid ambassadörsmötet på Finlandiahuset den 27 augusti 2013. "Den största utmaningen för oss är nu ekonomisk och samhällelig. Genom att trygga vår säkerhet och vår förmåga till yttre påverkan stöder utrikes- och säkerhetspolitiken ansträngningarna att svara på utmaningen".
I början av sitt tal återknöt president Niinistö till de Gullrandadiskussioner som han stod värd för i juni, där det viktigaste målet uppnåddes. "Det vill säga det, att olika åsikter – och t.o.m. olika läger – fick tillfälle att föra en direkt debatt med varandra. Det är nämligen en helt annan sak att övertyga sådana som är av annan åsikt, än att förkunna ordet för likasinnade", sade presidenten. "Och vi behöver verkligt funderande, eftersom så många svar och t.o.m. frågorna själv börjar bära spår av hårt slitage."
Nya nyanser på Gullranda
Kuva: UM / Eero Kuosmanen
Diskussionen på Gullranda uttryckte nya nyanser i EU- och Natodiskussionen, även om grundkonstellationen är oförändrad, sade presidenten. "EU kommer säkert inte att återgå till att vara ett frihandelsområde, men gränserna för nyttan av integrationen börjar vara synliga för allt fler. Det finns inga lätta svar om vad EU:s roll ska vara, än mindre om riktningen", sade han.
Finländarnas inställning till EU är i många avseenden kritisk, men representerar sunt förnuft och måttfullhet. "Det ligger inte i Finlands nationella intresse att stödja vilken integration som helst, men inte heller en disintegration, dvs. ett sönderfall, bådar gott. Man förstår och är medveten om detta. Europa lever i en brytningsperiod, och söker sin plats och riktning. Vi gör bäst i att handla engagerat men vara realister."
Bra att sitta på stängslet
I fråga om Nato sprack några tankebubblor, sade president Niinistö. "En av dem är det att ett Natomedlemskap skulle ersätta det att vi håller vårt nationella försvar starkt även i fortsättningen. Det vill säga att om de egna pengarna och den egna viljan tryter så ansluter vi oss, och då är det någon annan som får sköta allt". Säkerheten är något där vi inte har råd att tillämpa en doktrin om att vara fripassagerare, sade president Niinistö. "Det kan bli en kall skjuts, senast i det skede då konduktören uppenbarar sig. Vi måste alltså själv se till sköta allt, vare sig vi är med i Nato eller inte."
Enligt president Niinistö tjänar ett intensivt Nato-samarbete och möjligheten att söka medlemskap våra intressen bra för tillfället. "Vi har handlingsfrihet, valmöjligheter och utrymme att se och handla i olika riktningar. Och så länge som det här tjänar oss har vi inget behov av att skynda oss att kliva över stängslet", sade presidenten. "Finland bestämmer sin plats och riktning enligt vad som är bra för landet, med utgångspunkt i de premisser som historien vid den rådande tidpunkten ger oss.
Förhållandet mellan mänskliga rättigheter och intressen
De mänskliga rättigheterna var det tredje temat i president Niinistös tal. Det är lätt att enbart ha en synlig och ljudlig attityd i frågan. Utmaningen blir större när "man måste tänka på och främja både de mänskliga rättigheterna och även allt annat samtidigt, och dessutom framgångsrikt".
Enligt president Niinistö är det huvudlöst att ställa de mänskliga rättigheterna och andra intressen mot varandra. "De mänskliga rättigheterna är livsviktiga för oss människor. Om människor inte har någon betydelse, vad har då? Att främja de mänskliga rättigheterna är vårt intresse, också internationellt. Den rätta frågan lyder således vilket förhållandet mellan de mänskliga rättigheterna och våra andra intressen är."
Foto: UM / Eero Kuosmanen
"Finland kan inte vara ett land som blint bevakar sina egna intressen utan att bry sig om människorättsfrågor. Finland kan inte heller vara ett land som blint bevakar de mänskliga rättigheterna utan att bry sig om sina andra intressen. Finland kan endast vara ett land som bevakar alla sina intressen, såväl mänskliga rättigheter som andra intressen, på den internationella arenan så klokt och framgångsrikt som möjligt. Därför är den viktigaste frågan: hur gör man det bäst i varje enskilt fall? Det måste vi finna svar på."
"Problemet är ju inte det att man inte uppmärksammar vårt människorätts- och demokratibudskap i tillräckligt hög grad, utan det att många länder anser att budskapet inte träffar rätt", sade presidenten. Enligt honom måste man undvika självtillräcklighet och självberöm också i denna sak.
Närmare hundra chefer för Finlands utrikesrepresentationer diskuterar aktuella teman som berör Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, de externa ekonomiska relationerna och utvecklingspolitiken vid utrikesministeriets årligen återkommande ambassadörsmöte.