Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
Republikens president Sauli Niinistö höll ett tal på diplomatdagarna i Riksdagens Lilla parlament den 23 augusti. I början av sitt tal summerade presidenten, att inom utrikespolitiken måste man kunna betrakta händelserna förutom på sikt och längre bort, och också kunna identifiera farorna och möjligheterna i hemlandet. Med detta hänvisade presidenten till den inhemska dimensionen i Finlands säkerhetsställning, som står på fyra pelare: 1) det nationella försvaret och säkerheten 2) den västliga integrationen och partnerskapen, det internationella systemet och den omfattande säkerheten 4) fungerande relationer till Ryssland. Presidenten påminde om att alla pelarana kräver en ständig omvårdnad av Finland, det vill säga, en aktiv stabilitetspolitik även om utvecklingen också beror på vad som sker inom det internationella verksamhetsområdet.
Som ett exempel på aktivitet lyfte president Niinistö fram den delade oron om Östersjöns flygsäkerhet. Presidenten har som många andra fäst både ryssarnas och de västliga partnernas uppmärksamhet vid frågan: Särskilt ryssarna har utpekats för mörka flygningar. Den rationella slutsatsen var att föra saken på tal med Ryssland. Om detta tolkas som negativt eller förvirrande finns det antagligen något annat i tankarna, ” sade president Niinistö.
Alla medlemsländer och medborgare bör hållas på gemensamma kärror
Av händelserna i världen tog president Niinistö fram närmandet mellan Turkiet och Ryssland: ”Det innebär en betydelsefull geopolitisk förändring. Det betyder inte nödvändigtvis ett stabilt förbund, men redan en taktisk konvergens för med sig nya utmaningar för västerländska aktörer”, bedömde han. President Niinistö sade, att händelserna i Turkiet den senaste tiden väcker befogad oro, och det ligger inte i vårt intresse, om Turkiet vänder sig bort från demokratin och EU-gemenskapen.
President Niinistö behandlade i sitt tal också andra bekymmer som Europeiska unionen har, som medborganas i Storbritannien beslut att rösta för ett uttåg ur EU. Han ansåg att Brexit-valet inte hotar unionen, men sade att det var fråga om ett allvarligt slag: ”jag anser att en stark signal är när folket på sina håll inte har tilltro till unionen och inte ens till sina ledare. Om situationen förvärras är detta ett verkligt hot mot unionen och således mot oss alla”. Enligt presidenten är EU:s problem i sista hand politiskt. Genomförandet av beslut blir ofta bara en avsikt och medborgarnas förtroende för unionen försvagas. Enligt honom borde EU nu ha tålamod att koncentrera sig på grundläggande frågor: ”i stället för att föra upp nya stora planer gäller det nu att ha fokus på de grundläggande frågorna, att återvända till sina rötter, att se till att alla medlemsstater och deras medborgare känner att unionen ger dem ett stabilt liv”, sade presidenten och påminde om att medborgarna vill att unionen är en skapare av och garanti för fred och stabilitet. Det samma poängterades i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som antogs i början av sommaren och var det står att Europeiska unionen ska stärkas som en ”säkerhetsgemenskap” som förbättrar medlemsländernas säkerhet.
Polis- och underrättelsesamarbetet måste födjupas
Också då det gäller terrorism bör man fråga, vad kan vi göra åt det: ”Terrorismen gror alltid från en viss samhällelig och politisk grund. De bakomliggande faktorerna måste tas fram och analyseras noggrant. Och sedan måste vi åtgärda dem,” sade presidenten och tillade att säkerheten och de grundläggande rättigheterna ska inte ställas mot varandra. Trots det kommer det att vara ett svårare val ju längre det tar att konfrontera terrorismen och särskilt de bakomliggande orsakerna: ”Terrorism är ett fenomen som berör oss alla, på ett eller annat sätt även oss finländare. Därför måste vi fråga oss själva vad kan vi göra när det gäller terrorismen. Visst finns det metoder, men vill vi använda dem? Polis- och underrättelsesamarbetet måste fördjupas för att vi ska kunna förebygga terrordåd. Verktygen måste också utvecklas. Vår underrättelselagstiftning som är under arbete handlar också om det här”, sade presidenten och påminde samtidigt om att terrorismen är inte något som bara Europa och de europeiska värdena skulle vara särskilt utsatta för: ”Tvärtom, terrorismen är ett globalt gissel, ett brott mot livet och mänskligheten oavsett var den förekommer. ”
Finland är ett exceptionellt tryggt, lugnt och utvecklat land
Vår säkerhet är i allra hösta grad beroende av tillståndet av våra egna nationella pelare. Ett trovärdigt försvar är en tröskel och en spärr mot inkräktare, men lockar också starkt till partnerskap. Säkerheten kan dock inte enbart byggas på vapen, utan samhällets samhörighet och säkerheten i vardagen är viktiga byggstenar i den nationella pelaren. Presidenten citerade många utländska jämförelser, som bevisar att Finland är ett av världens stabilaste, mest utvecklade och tryggaste länder.
På en topplats ligger Finland därtill åtminstone i fråga om mänskligt utveckling, låg korruption och mediefrihet. ”Den ekonomiska framgången har vi kunnat fördela rimligt rättvist och lyckats göra hela nationen delaktig. Den social samhörighet som följer av detta är Finlands och dess folks stora prestation, som är en väsentlig och värdefull styrka även med tanke på yttre påverkan, tackade presidenten, men poängterade samtidigt att samhörigheten är under tryck. E2-tankesmedjans rapport ”Kenen mitta on täysi?” (på svenska Vems mått är rågat?) avslöjar att en betydelsefull del av medborgarna är missnöjda, känner sig otrygga och oroar sig över ojämlikheten i samhället. ”Många upplever att inte ens flit längre garanterar en utkomst och att vår demokrati inte fungerar. Finland håller på att delas upp i framgångsrika människor som är nöjda med sitt liva och sitt land och missnöjda, besvikna människor”, sade han.
Särskild vikt måste fästas vid ungdomarna. De flesta unga mår bra, men oroväckande är, att rentav en tredjedel de finländska ungdomarna har svårt att börja studera och få in en fot i arbetslivet. Allt fler av de unga känner att de inte hör till det finländska samhället. Presidenten kommenterade tudelningen så här: ”Missnöje hör till demokratin. Det som är väsentligt är att i vilken riktning och hur missnöjet kanalisera och vilka aktörer som leder denna process. ” Det väsentliga är också att vi kan värna om samhörigheten i samhället: ”Trots spänningarna är det finländska samhället fortfarande stabilt och fungerande. Det är många saker som är bra. Vi har emellertid inte någon anledning at vara självgoda. Hur vårt interna läge utvecklas inverkar också på ett avgörande sätt på vår säkerhetsstatus.”
Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli