Gullrandadiskussionerna 2022 avslutades med republikens president Sauli Niinistös anförande, där han sade att betydande händelser har diskuterats på ett betydande sätt. ”Detta år präglas av att så mycket har hänt.”
Från söndagens inledande diskussion med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg lyfte presidenten fram generalsekreterarens budskap om att Turkiets oro måste tas på allvar. ”Det gör vi säkert, men samtidigt är det värt att komma ihåg att vi enligt min mening representerar ungefär genomsnittet av EU-länderna i vårt förhållande till Turkiet och i kampen mot terrorismen mot Turkiet”, sade presidenten.
Enligt president Niinistö ökar Finlands och Sveriges medlemskap i Nato inte spänningarna i Norden. ”Tvärtom. Det gör det rentav möjligt att ytterligare befästa och stabilisera situationen.” Han berättade att han diskuterat Norden som varumärke med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och att Støre sagt att vi inte ska vara blyga för att föra fram vår nordiska profil.
I slutet av sitt avslutande anförande sade presidenten att han är övertygad om att Gullrandadiskussionerna har gett deltagarna nytt att tänka på. ”Och förhoppningsvis sådant som gör det möjligt att ta itu med dessa problem, även om vi inte lyckas lösa dem helt.”
Säkerhetspolitik i förändring temat för den andra paneldebatten
Den senare paneldebatten på Gullrandadiskussionernas andra dag var inriktad på förändringarna i säkerhetspolitiken. Paneldeltagare var kommendören för försvarsmakten, general Timo Kivinen, ordföranden för riksdagens utrikesutskott Jussi Halla-aho, ordföranden för riksdagens försvarsutskott Petteri Orpo, direktören för Helsingfors universitets forskarkollegium, professor Tuomas Forsberg och undervisningsminister Li Andersson.
I början av debatten sade försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen att ingen kan bedöma hur länge kriget i Ukraina kommer att fortsätta. Ingendera parten ser ut att vinna, men det finns inte heller någon vilja att förhandla. ”Ryssland har gjort långsamma framsteg med väldigt massiv eldgivning, men det finns inga tecken på att Ukrainas försvar skulle hålla på att brytas.”
Ordföranden för riksdagens utrikesutskott Jussi Halla-aho sade att det är farligt och svårt att som utomstående ge råd om vad särskilt Ukraina borde nöja sig med. Professor Tuomas Forsberg ansåg att även om dödläget skulle leda till förhandlingar är det möjligt att parterna endast skulle betrakta lösningen som tillfällig. Forsberg påminde om att Ryssland har fört krig i Ukraina i åtta år.
I samtalet betonades vikten av att fortsätta det militära, ekonomiska och humanitära biståndet till Ukraina. Utbildningsminister Anderson sade att risken med ett utdraget krig är att allmänhetens intresse för läget i Ukraina minskar.
Hurdan utrikespolitik driver Finland som Natomedlem?
Debatten handlade också om vad som kommer att förändras i och med Natomedlemskapet. Petteri Orpo påpekade att Finland fortsätter att driva sin utrikes- och säkerhetspolitik utifrån landets egna utgångspunkter. Li Andersson framhöll att det är viktigt att i något skede fastställa vilken typ av medlem Finland kommer att bli. I detta avseende har den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen en viktig roll.
General Timo Kivinen tog bland annat upp frågan om att samordna försvarsplaneringen med Nato. Finland får inte bara rättigheter, utan också skyldigheter till exempel i fråga om beredskapstrupper. Professor Forsberg uppskattade att ett medlemskap i Nato på lång sikt kan stabilisera situationen vid Finlands östra gräns. Just nu minskar det politiska samarbetet mellan länderna och samarbetet mellan deras medborgare. När situationen förändras gäller det att söka möjligheter till att återuppta samarbetet.