Tysklands förbundskansler Angela Merkel, USA:s vice president Mike Pence och president Sauli Niinistö på säkerhetskonferensen i München den 18 februari 2017. Foto: Katri Makkonen/Republikens presidents kansli
Republikens president Sauli Niinistö deltog i den internationella säkerhetskonferensen i München den 17-18 februari 2017. Under konferensen hade presidenten flera bilaterala möten. Dessutom deltog han i paneldiskussionen om klimatförändringen och säkerheten. Konferensen fokuserade särskilt på framtidsutsikterna i fråga om EU, de transatlantiska relationerna och det internationella systemet.
De internationella avtalen måste respekteras även när det gäller klimatförändringen
På lördag eftermiddag deltog presidenten i paneldiskussionen om klimatförändringen: ”Detta var en viktig diskussion, eftersom det är första gången man här i München tar upp klimatförändringen och miljöfrågorna i samband med säkerheten. Detta är mycket viktigt”, sade president Niinistö.
Presidenten poängterade att de internationella förbindelserna måste följas också när det gäller klimatförändringen: ”Man har talat mycket om vikten av att förbindelserna iakttas. Man vill att Nato-länderna ska uppnå målet på två procent, vilket är helt befogat, men då är det också logiskt att kräva att Paris-avtalet iakttas. Rent allmänt tycker jag att det är viktigt att man i fråga om säkerhetsfrågorna – också då det gäller klimatförändringen – har fullständig respekt för det internationella rättssystemet och de internationella överenskommelserna. Detta är frågor som gäller oss alla, och det finns inte någon plats för fripassagerare”, sade presidenten vid mötet med pressen efter paneldiskussionen.
Klimatförändringen är en etisk fråga av stor betydelse
I panelen fokuserade president Niinistö särskilt på klimatförändringens konsekvenser i de arktiska regionerna. Särskilt där är följderna av klimatförändringen tydliga. ”De allvarligaste konsekvenserna är dock globala. Tecken på att havsnivån stiger på grund av den smältande isen syns överallt. Följderna är katastrofala.”, sade presidenten.
Enligt president Niinistö handlar klimatfrågan i hög grad också om etik: ”Om vi låter det värsta möjliga ske, kommer det inte att beröra panelens deltagare eller åhörare, utan bli barnens eller barnbarnens öde. Därför är detta en etisk fråga av stor betydelse.
De övriga paneldeltagarna bestod av Bangladeshs statsminister Sheikh Hasina, Sveriges utrikesminister Margot Wallström, USA:s senator Sheldon Whitehouse och Irlands tidigare president Mary Robinson. Rubriken för diskussionen var ”Climate Security: Good COP, Bad Cops”. COP är FN:s högsta beslutande organ inom klimatavtalet, partskonferensen. COP-möten har hållits årligen sedan år 1995.
Hälsning till Finlands försvarsmakt
I samband med konferensen i München diskuterade president Niinistö bl.a. med USA:s nya försvarsminister James Mattis. Efter mötet med Mattis på fredag kväll sade president Niinistö att han är nöjd med att kunna förmedla följande: ”Vi behandlade vissa grundläggande frågor gällande Finlands säkerhet. Jag försökte klargöra detta koncist. Det var tydligt att han var rätt medveten om de faktorer som berör Finland.” Presidenten berättade att Mattis bad honom ge Finlands försvarsmakt en hälsning: ”Han ser den som en tuff aktör.”
President Niinistö hade också ett bilateralt samtal med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Med honom diskuterade presidenten särskilt frågor i anknytning till flygsäkerheten.
Festtal till Tysklands förbundspresident Joachim Gauck
På lördag kväll håller president Niinistö festtalet till Tysklands förbundspresident Joachim Gauck på den galamiddag där Gauck tilldelas årets Ewald von Kleist-pris.
I konferensen deltog över 500 beslutsfattare och experter från länder runt om i världen. Bland deltagarna fanns även över 25 statschefer. Säkerhetskonferensen i München har hållits sedan 1963 och är ett oberoende forum som strävar efter att främja konfliktlösning samt samarbete och diskussioner på internationell nivå för att svara på säkerhetsutmaningarna.