Totalrenoveringen av Presidentens slott är klar

Copyright © Tasavallan presidentin kanslia

Copyright © Republikens presidents kansli

Självständighetsdagens mottagning 2014 hålls i det nyrenoverade Presidentens slott. Under den två år långa totalrenoveringen har Presidentens slott reparerats med respekt för byggnads- och kulturhistoriska värden.

”Totalrenoveringen av Presidentens slott har varit en komplex helhet, som bestod av konservering, restaurering och nybyggnad,” berättar slottsfogden Anne Puonti. ”Utgångspunkten för totalrenoveringen var husgrundens dåliga skick och behovet att renovera installationstekniken. Målsättningen var att måna om atmosfären i byggnaden som är från 1800-talet samtidigt som tekniken uppdateras. Med detta anser jag att vi har lyckats väl.”

Grundförstärkningen av slottets fundament som var i dåligt skick utfördes genom jetinjektering. I samband med totalrenoveringen reparerades och förnyades installationstekniska system, förbättrades passager, tillgänglighet och byggnadens säkerhet samt konserverades och reparerades konstruktioner och ytor. Byggnaden totalrenoverades senast i början av 1970-talet.

Hållbar utveckling och totalrenoveringenSamarbetet med museiverket inleddes redan tidigt under planeringsskedet. Ett nära samarbete med planerare, entreprenörer, museiverket, byggnadstillsynen och kansliet förlöpte väl och gjorde det möjligt att slutföra totalrenoveringen inom tidtabellen, till självständighetsdagen.

Totalt har cirka 400 företag deltagit i totalrenoveringens olika skeden. ”Den ekonomiska slutredovisningen är inte ännu slutförd och de sista anskaffningarna kommer att göras ännu efter årsskiftet, men det förefaller som att kostnadsförslaget på 45 miljoner euro inte kommer att överskridas”, berättar slottsfogden Puonti. Huvudplaneraren för renoveringsprojektet var LPR-arkkitehdit Oy och den ledande entreprenören för projektet var SRV Rakennus Oy.

På Presidentens slott finns republikens presidents arbets- och representationslokaler samt lokaler där republikens presidents kansli arbetar. Slottet byggdes ursprungligen som en köpmansgård 1820. Byggnaden, som ritades av Pehr Granstedt, byggdes åren 1840–45 om till ett kejserligt palats utifrån bl.a. arkitekt Carl Ludvig Engels ritningar. Byggnaden har använts i sitt nuvarande syfte sedan 1921.

Vad har förändrats?

Huvudingången till Presidentens slott vid Norra Esplanaden fick ett upplyft så att den blev värdigare och högtidligare. Ingången vid Mariegatan förnyades också. [Klicka på bilderna]

Uppför trappan får gästerna gå på en röd damastmönstrad matta. Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014 I trappan återställdes marmoreringsmålningen från slutet av 1800-talet som syns på gamla svartvita fotografier. Ursprungsliga färgnyanser och fragment hittades under undersökningarna på trappavsatsen på tredje våningen. Foto: Republikens presidents kansli
Från Mariegatans entréhall leder trappor upp till Atrium. Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014 Vy från Atrium upp till läktaren där presidenternas makars porträtt har placerats. Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014

Ändringarna i de stora festsalarna Rikssalen och Spegelsalen är i det närmaste omärkbara.

Slottets kristallkronor och gamla lampor renoverades grundligt. Foto: Republikens presidents kansli Den förnyade installationstekniken gömdes undan i vägg- och golvkonstruktioner. Akustiken i Rikssalen förbättrades. Foto: Republikens presidents kansli

Dekorationsmålningarna i taket i den Gotiska salen återfick sitt utseende från slutet av 1800-talet.

Målandet av kupolen i Gotiska salen bestod av fem olika skeden. Det utseende som nu har återgetts är den äldsta ursprungliga ytan. Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014 Katon kuviossa on kasviornamenttiaiheita ja kolmiulotteisuutta jäljittelevää grisaille-maalausta. Kuva: Tasavallan presidentin kanslia
I taket finns ornament med växtmotiv och grisaillemålning som ger ett tredimensionellt intryck. Foto: Republikens presidents kansli Väggarna i Gotiska salen pryds av gamla landskapsvapen och stadsvapen, som uppskattningsvis härstammar från slutet av 1800-talet. Det var ursprungligen tänkt att porträtt av den kejserliga familjen skulle hängas upp där. Foto: Republikens presidents kansli
De landskapsvapen och stadsvapen som hänger uppe vid takkanten i Gotiska salen restaurerades våren 2014. Foto: Republikens presidents kansli Renovering av Gotiska salen våren 2014. Foto: Republikens presidents kansli

När det gäller färgmiljön i de små salarna på andra våningen i Presidentens slott utgick man från färgerna under empirestilen och färgundersökningar som utförts i slottet. Färgundersökningarna inleddes redan före renoveringen.

På ytorna i Heidenstrauhs hus kunde man urskilja vissa skeden från början av 1800-talet utöver självständighetstiden och den kejserliga tiden. Ytterligare information om färgundersökningarna på webbsidan www.byggnadsarv.fi.

Republikens presidents arbetsrum innan möblerna återställdes. Tapeterna i salen är moderna trots att färgerna är från empiretiden. ’Planeringen av färgmiljön har varit en kontinuerlig dialog mellan utrymmet och den helhet som möblerna utgör. I salarna vågade man använda mycket starka färger, eftersom de inte är arbetsutrymmen’, berättar inredningsarkitekt Assi Sandelin. Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014 Alla användbara gamla gardiner på slottet återanvändes och fick ett nytt utseende. Konst som finns på Presidentens slott konserverades på Ateneum. Under pågående renovering visades konsten på Ateneum och i Vasa på Tikanojas konsthem. Två stora stridsmålningar som i tiden flyttades till Nationalmuséets lager konserverades och återfördes till Presidentens slott (Beidemaan och Swertschkoff). Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014

Stolen i Rikssalen

Totalrenoveringen utgjorde också ett bra tillfälle att renovera möblerna i Presidentens slott. En del av möblerna var i dåligt skick. Utifrån ett program för möbelrenovering sändes ca 400 möbler till renovering. Renoveringen av möblerna konkurrensutsattes, och en liten del konserverades i samarbete med läroanstalter inom området.

Arkitekt Jac. Ahrenberg (1847-1914) planerade utvidgningarna av Atrium och tronsalen (nuv. Rikssalen, som genomfördes 1904-1907. Samtidigt formgav Ahrenberg gondolstolar i gustaviansk stil för tronsalen.  [Klicka på bilderna]

De stolar som tillverkats i Åbo på Boman´s Ångsnickeri konserverades av Verhoiluliike P. Kanerva, trädelarnas förgyllning förnyades hos Kultaus- ja Kehysliike Virtanen. Det fanns ännu gammalt ljusrött möbeltyg kvar inuti stolklädseln. Av fotografier kunde man dra den slutsatsen att tyget var från president Kekkonens tid - det fanns också en bit gammalt tyg på vinden. I något skede hade man oriktigt lagt skumplast mellan det gamla och nya möbeltyget. Foto: Juhani Kanerva  Stolens fjädring var utsliten och byttes ut mot ny. Som stoppning i stolen användes sjögräs och hästtagel, som bottentyg juteväv. Foto: Juhani Kanerva
Ett moment i restaureringen. Foto: Juhani Kanerva En konserverad stol (vänster) och en gammal stol (höger) bredvid varandra. Stolen fick ett mer livfullt gråskiftande möbeltyg som reflekterar färger rikligt. I förgyllningen har en aning patina lagts till. Foto: Assi Sandelin