Vad kan vi lära oss av coronapandemin? President Niinistö besvarade publikens frågor i Radio Suomi i samband med Gullrandadiskussionerna

President Sauli Niinistö och Radio Finlands redaktör Juha Blomberg. Foto: Jouni Mölsä/Republikens presidents kansli

Vad kan vi lära oss av coronapandemin? Hur får vi ekonomin i skick? Gullrandadiskussionerna fick över tusen publikfrågor och republikens president Sauli Niinistö svarade på frågorna i Radio Suomi måndagen den 25 maj. Frågorna gällde allt från utrikespolitik till ekonomi och gemenskap.

Redaktör Juha Blomberg som ledde programmet inledde med att fråga presidenten hur pandemin har förändrat det personliga livet. ”Många är säkert överraskade av att hos sig själva hitta sådana egenskaper som hjälper att anpassa sig till förhållanden som för några månader sedan verkade helt omöjliga”, sade presidenten. Coronan har förändrat utövningen av presidentämbetet så att möten ersatts av digitala hjälpmedel, men ”samma gamla teman kvarstår” trots allt vid sidan av coronan.

Hur får vi ekonomin i gång?

Ekonomin oroade medborgarna såväl på personlig nivå som på välfärdsstatsnivå och på EU-nivå. Enligt president Niinistö måste vi nu se till att vi bevarar den grundläggande strukturen för ekonomisk säkerhet hos vanliga människor. ”Det är alltså fråga om välfärdsstatens skyddsnät, om man vill säga det så. Och sedan gäller det att få ekonomin i gång så att det finns tillräckligt med arbete och tillräckligt av det goda att dela.”

Vad återhämtningen gäller funderade presidententen över centralbankernas åtgärder och skuldbeloppet och frågade om det är en bottenlös avgrund. ”Kan man alltid bara öka penningmängden då problem uppstår, och kan man alltid också öka låntagningen?”

Coronan orsakar inte några snabba förändringar i ekonomin, sade presidenten. ”Det är sedan en annan fråga om det uppstår nya beteendemodeller och nya naturliga ekonomiska modeller. Det är säkert många som nu stannar upp och frågar sig på om hela den materiella ruljangsen är så nödvändig?”

Riktlinjer för världsordningen

President Niinistö konstaterade att FN:s ställning har försvagats under de senaste årtiondena och att pandemin i egenskap av en ”gemensam fiende” inte alls nödvändigtvis sammansvetsar och förstärker organisationen. ”Så önskvärt som det vore att det skulle uppstå en ny struktur av detta, en gemensam struktur, så kan det dessvärre vara önsketänkande i detta skede. Men det positiva med önsketänkande är att man överhuvudtaget hoppas på något gott. Kanske det ändå förverkligas en vacker dag.”

Pandemin ändrar enligt presidenten inte riktlinjerna för stormaktspolitiken, men utvecklingen kan påskyndas. När Kina stärks har dess dialog med Förenta staterna skärpts, medan Ryssland fortfarande tvingas fokusera på att bekämpa pandemin i ett läge med sjunkande oljepriser.

Vad kan vi lära oss av coronapandemin?

”Även om världen utvecklats enormt är vi inte fria från hot som på ett mycket jämlikt sätt drabbar alla människor. Jag tror att det är en ganska bra lärdom för oss alla”, svarade presidenten på frågan om vad vi kan lära oss av pandemin.

Coronatiden har också medfört något gott: den har tvingat oss att stanna upp en stund och fundera på vad som är viktigt. Människor har hjälpt varandra och misstankarna om att samhörigheten minskat har visat sig vara förhastade. ”Tuffa tider sätter samhörigheten på prov och vi har klarat utmaningen.”

Nylands restriktioner och rekommendationen om att personer över 70 år ska stanna hemma fick presidenten att upptäcka en överraskande omständighet. ”De visade på ett mycket konkret sätt att genast då man ritar gränser börjar de plötsligt leva ett eget liv. Det vi lärt oss är att det aldrig lönar sig att definiera onödiga gränser alltför noggrant. Människor hamnar mycket snabbt på fel sida.”