Talet går att se via Sveriges riksdags webb-tv
Eders Majestäter, herr talman, mina damer och herrar!
Det är en stor ära att få tala inför er här i Riksdagen i dag.
Sverige och Finland håller på att ta historiska steg. Tillsammans. Vi meddelar inom kort officiellt i Bryssel att vi är villiga att inleda anslutningssamtal med Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).
Sveriges och Finlands medlemskap i Nato skulle förbättra både vår egen och hela alliansens säkerhet. Det är inte bort från någon. Vårt medlemskap skulle förstärka ett ansvarstagande, starkt och stabilt Norden i norra utkanten av Nato.
***
Vi tar dessa historiska steg i skuggan av ett brutalt krig. December förra året markerade början på ett händelseförlopp som revolutionerade vår säkerhetspolitiska miljö. Det tvingade oss att ompröva vår säkerhetspolitik.
Rysslands krav på att stoppa Natos utvidgning syftade till att minska vår valfrihet och vår suveränitet. Detta försatte oss i en ny position. Rysslands storoffensiv mot Ukraina gjorde det klart att Ryssland än en gång är redo att använda sina väpnade styrkor i sina närområden för att nå sina mål. Summan av dessa faktorer visade att vår traditionella positionering var ohållbar.
Det transatlantiska samfundet har varit starkt och enat i sitt stöd till Ukraina och i sitt svar till Ryssland. Det ukrainska folkets tapperhet har berört oss djupt. Civilbefolkningens lidanden har skakat också oss. Vi stöder Ukraina som försvarar sin självständighet och frihet och hjälper dem som flyr från krigets fasor. De som är skyldiga till krigsförbrytelser måste ställas till svars för sina handlingar.
***
Före den ryska invasionen var det nästan omöjligt att föreställa sig att ett stort krig kunde bli verklighet i Europa på 2020-talet. Många ansåg att de krigstida generationernas minnen hörde till historien, och vi tog freden som en självklarhet. Den 24 februari bröts freden.
Samtidigt bröts vårt förtroende för de traditionella sätten att garantera vår säkerhet och sköta våra relationer med Ryssland. Våra gamla handlingssätt motsvarar inte längre den nya situationen.
Även om våra säkerhetspolitiska vägval ändras, står målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik oförändrade. Förutom av att garantera säkerheten i Finland vill vi stärka det multilaterala samarbetet, bära globalt ansvar och bygga fred.
Vår lösning förändrar inte geografin. Finland vill även i fortsättningen sköta alla praktiska frågor som vår gemensamma gräns ger upphov till på ett sakligt och professionellt sätt. Säkerhet är inget nollsummespel. Den finländare som riktar blicken bortom den ryska gränsen är densamma som tidigare.
***
”Det finns tider i världshistorien när det är mycket klokare att agera än att tveka. Det finns en viss risk i att agera – det finns det alltid. Men riskerna är mycket större med att inte agera.” Detta sade USA:s president Harry S. Truman i sitt tal till kongressen i mars 1948. Truman talade till kongressen om USA:s roll för att stödja säkerhet och frihet i Europa. Idén om Nato hade redan fötts.
Statsledningen både i Sverige och i Finland har nu bedömt att riskerna med att inte agera är större än riskerna med att agera. Månader av intensivt arbete har lett till enhetliga beslut. Vi delar samma säkerhetsmiljö, våra intressen är lika och vår säkerhetspolitik har länge gått i samma riktning. Jag värdesätter högt att vi fortsätter att gå hand i hand, även i detta viktiga beslut.
Vi har nu genast fått en gemensam utmaning. Uttalandena från Turkiet har under de senaste dagarna mycket snabbt ändrat och hårdnat. Men jag är säker på att vi, med hjälp av konstruktiva samtal, kommer att lösa situationen.
Som en del av Nato ansluter sig Sverige och Finland till våra nära partner Norge, Danmark och Island. De nordiska länderna, som är starka tillsammans på så många områden, utgör en stark nordeuropeisk kvintett också i Nato. Förutom demokrati och välfärd blir också säkerheten en allt tydligare stöttepelare i vår gemensamma nordiska modell.
Även vårt nära samarbete med de baltiska staterna får nya säkerhetsdimensioner. Vårt medlemskap i Nato ger djup åt försvaret av våra länder och hela norra Europa. Samtidigt kommer säkerheten och stabiliteten i hela Östersjöområdet att stärkas. I en krissituation kan vi lita på grannens stöd, solidaritet och fungerande försörjningslinjer.
***
Ansvarstagande, stark och stabil. Dessa ord beskriver vår nordiska modell. De nordiska länderna har alltid tagit sitt ansvar. Sverige och Finland har som en del av Europeiska unionen starkt bidragit till stabiliteten och välståndet i unionen och stöttat sina partner i svåra tider. Som en del av det internationella samfundet är vi föregångare när det gäller att lösa globala utmaningar som till exempel klimatförändring.
I Östersjöområdet är vårt bidrag till säkerhet starkt. Som Natomedlemmar är vår främsta uppgift fortfarande att säkra vårt eget territorium, men samtidigt är vi fast beslutna att ta ansvar för våra allierades säkerhet. Vårt bidrag till den euroatlantiska säkerheten kommer att stärkas ytterligare.
De nordiska länderna är starka i ordets alla betydelser. Vår militära styrka ligger på toppnivå i Europa och våra kompetenser kompletterar varandra. Tröskeln för militär verksamhet mot oss är redan nu mycket hög.
Men styrka uppstår inte enbart av kraft. Det krävs också uthållighet. Det är det vi nordiska länder är kända för. Vi hör till världens ledande länder inom teknisk utveckling. Våra ekonomier är starka och resistenta mot kriser. Vår yttrandefrihet är stark och våra medborgare har försetts med verktyg för att identifiera och motarbeta olika former av informationspåverkan. Vi tar hand om våra medborgare.
Vår stabilitet bygger på en stark demokrati. I en tid då demokratin försämras globalt sticker de nordiska länderna ut. I det årliga demokratiindexet år 2021 var fem av de sex toppländerna nordiska länder. I sista hand är en stark demokrati den bästa garantin för säkerhet. Demokratin måste vi värna om även framöver.
***
Nu när vi har fattat våra beslut överförs makten tillfälligt till Nato och dess nuvarande medlemsstater. Vi hoppas att alla medlemsstater ger sitt starka stöd. Vi ser fram emot att underteckna anslutningsprotokollen med det snaraste, och sedan hoppas vi på en snabb ratificering i de nationella parlamenten.
Tillsammans med statsminister Andersson och på våra respektive håll har vi under de senaste veckorna fört diskussioner med de allierade länderna för att säkerställa stödet till våra medlemskap. Våra medlemskap har ett brett understöd bland Natoländerna. Våra starka försvar och våra socialt och politiskt stabila länder ses som en förstärkning av alliansen.
Vi har också fått bevittna ett brett stöd för den tid som anslutningsprocessen pågår. De allierades stöd är viktigt och vi är tacksamma för det. Samtidigt vill jag betona att den främsta säkerheten även i denna situation är vårt eget starka försvar och våra bestående samhällen. Våra starka och stabila samhällen står sig nog.
***
Avslutningsvis vill jag tacka statsminister Andersson för ett intensivt samarbete och ett värdefullt tankeutbyte under de senaste månaderna. Sverige och Finland har hundratals år av gemensam historia. Vi förenas av geografi, värderingar, språk och kultur. Vårt samarbete har alltid varit förtroligt. Men kontakten mellan våra statsledningar har knappast någonsin varit så nära som nu. Vi har talat med varandra nästan varje vecka.
Jag vill också passa på och tacka alla ministrar, parlamentariker och tjänstemän som har gått denna väg tillsammans med en kollega från grannlandet. Jag är fast övertygad om att denna värdefulla och nära kontakt kommer att bestå och förstärkas ytterligare. Värdet och den gränslösa potentialen av kontakten har den gångna våren visat för oss alla. Tack.