Ärade nya akademiker, bästa åhörare
Vetenskap behövs utan tvekan nu mer än någonsin.
I dagens värld, där sanningen ifrågasätts på många sätt, är forskningsbaserad kunskap en av byggstenarna i det demokratiska samhället. Ett fritt och framgångsrikt samhälle bygger på kunskap och sanning. När vi har tillgång till tillförlitlig information är vi mindre utsatta för desinformation och andra, rentav illvilliga försök att påverka oss. Kunskap är också en motkraft till okunskap och lögner, den fungerar som förnuftets röst.
Samtidigt behöver vi allt mer förmåga att förstå. Förmåga att skilja på rätt och fel. Och omvänt: vi behöver förmåga att förstå och ta ansvar för vilka påståenden och vilken världsbild vi frambringar och sprider.
***
Vår tid präglas nämligen av en kamp om påverkan och inflytande. Debattklimatet har förändrats. Allt som oftast stöter man på tänkesättet ”det här är min sanning och det där är din åsikt”. Jag har alltså rätt, om dig är jag inte alls så säker. Särskilt på sociala medier tycks det ibland hetta till och debatten ter sig synnerligen kompromisslös. Man tar sig inte tid att stanna upp och fundera vad en diskussion egentligen gäller, vad någon annans uttalande grundar sig på och varför någon framför ett visst påstående. Man låter sig hänföras av förenklade rubriker, halvsanningar och till och med lögner.
Det finns också många slags övertygelser bland oss. Men det är bäst att inte förlita sig på sina övertygelser. De kan vara sanna, men de kan lika väl vara felaktiga. Platon ansåg redan på sin tid att det fanns många falska övertygelser om till exempel hälsa, liksom om alla andra fenomen i sinnevärlden. Men endast insikten om väsenden ger en säker grund för livet. Så lär det nog vara: det är säkrast att lita på vetenskaplig kunskap.
***
Informationsmängden i vår tid är enorm. Vi hör och ser ständigt olika typer av information omkring oss: i media, i böcker, i diskussioner. Antalet artiklar som publiceras inom vetenskapen ökar varje år och de vetenskapliga disciplinerna blir alltmer specialiserade. Den moderna forskaren måste kunna hitta de rätta frågorna och svaren i en ständigt ökande informationsström.
Akademikern Eino Jutikkala var framsynt och konstaterade klokt för nästan tjugo år sedan: ”För mig har det varit en hederssak att läsa alla betydande verk inom historieforskningen. Men det är inte längre möjligt för någon: tiden räcker inte till och ny forskning görs på bred front i så rikliga mängder.”
Han lär nog ha haft rätt redan då. Sedan dess har mängden information bara fortsatt att öka.
***
Finland är ett vetenskapsvänligt land. Enligt de vetenskapsbarometrar som har genomförts under årens lopp har finländarnas förtroende för vetenskap och forskningsinstitutioner förblivit hög. Vetenskapsbarometern 2022 visade att finländarnas tilltro till vetenskap och forskare hade ökat under coronapandemin.
Förutom ihärdighet anses våra framgångsfaktorer vara expertis, utbildning och vetenskap. Med andra ord kompetens och kunskap. Enligt många indikatorer är vi i toppklass även i många internationella undersökningar. Men vi får inte ta det goda för givet. Det krävs arbete för att nå framgång och det krävs arbete för att förbli framgångsrik. Att Finland har börjat förlora sin position i världstoppen inom utbildning är ett mycket oroväckande fenomen.
Ärade nya akademiker
Era meritförteckningar säger mycket. Ni har alla bidragit på ett betydande sätt till vårt samhälle. Akademiker har genom historien ökat vår förståelse för medicin, lingvistik, teknik, samhällets lagar, biovetenskap, vår historia. Akademikernas arbete har påverkat den tekniska utvecklingen, näringslivet, rättsstatsprincipen eller förbättrade levnadsförhållanden. Många har dragit nytta av dem och deras bedrifter, och många har lärt sig av dem.
Genom sin forskning har akademikerna inte bara fört vårt samhälle framåt, utan många av dem har också höjt sig över det vardagliga debattklimatet och agerat som förkämpar för vetenskap och vetenskaplig kunskap. I akademiska kretsar är och har de varit förebilder för många studerande, forskare och lärare.
Finland behöver forskning och forskare, vägvisare. Det har sagts att en forskare ska vara internationell, flitig och kreativ. Forskning kräver hårt arbete och en skarp hjärna. Systematik och disciplin hör också till en forskares dygder. För att vara innovativ, för att ta fram nya idéer och insikter, för att göra nya observationer eller för att förstå komplexa orsakssamband måste forskaren dessutom vara kreativ. Finland och finländarna har goda skäl att vara stolta över sina forskare och deras forskning.
***
Vetenskap och forskning känner inga gränser mellan stater eller kontinenter. Internationellt samarbete är en viktig del och en förutsättning för forskning på hög nivå. När kunskap, idéer och människor rör sig, går forskningen framåt.
Världen omkring oss är full av problem. Det behövs kreativa lösningar för att hantera dem. För att stoppa globala hot och utmaningar – som klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald eller konflikter – behöver vi samarbete, inte bara mellan olika discipliner, utan också över nationsgränser.
Internationalisering är därför en livsnerv för vetenskap och problemlösning. För att kunna bli en del av de bästa internationella nätverken måste man också själv bedriva högklassig forskning. Forskning av hög kvalitet förnyar vetenskapen, utvecklar samhället och skapar innovationsförmåga. De nya vetenskapsakademiker som vi firar i dag är alla genom sitt arbete också goda exempel på hur finländsk expertis har exporterats och hur finländsk vetenskap och våra forskare har vunnit uppskattning i världen.
Jag hoppas att vi tillsammans kan arbeta för det bästa för Finland nu och i framtiden.
***
Mina bästa lyckönskningar till de nya akademikerna inom vetenskap!