Jag vill rikta ett hjärtligt tack till Kanadas regering för den stora gästfrihet som jag, min hustru och den finländska delegationen har fått njuta av under mitt statsbesök.
Det är mycket angenämt och nästan hemtrevligt att resa till Kanada, eftersom det på så många sätt påminner om mitt eget hemland. Jag läste nyligen en dikt ur den framlidna kanadensiska poeten Rosanna Eleanor Leprohons produktion. Dikten fick mig verkligen att förstå hur likadana våra länder är. Jag läser ett avsnitt ur dikten för er:
“Have you not witnessed our glorious nights,
So brilliant with gleaming northern lights,
Quick flashing and darting across the sky
While far in the starry heavens on high
The shining moon pours streams of light
O’er the silent earth, robed in dazzling white.”
Dikten heter ”Vinter i Kanada”, men den skulle lika gärna kunna heta ”Vinter i Finland”.
Det nordliga klimatet har en stor inverkan på människornas liv både i Kanada och i Finland. Fastän Kanada jämfört med Finland är ett enormt land, och de flesta kanadensare bor längre söderut än vi finländare, är klimatet i grund och botten likadant i båda länderna.
Finländarna och kanadensarna har också gemensamma värderingar, såsom respekten för demokratin, rättsstatsprincipen, god förvaltning, jämlikhet, frihet och mänskliga rättigheter. Både Finland och Kanada är marknadsekonomier som följer frihandelsprincipen. Dessutom är både Finland och Kanada tvåspråkiga.
Jag har fått höra att finländarna och kanadenserna har lätt att nå samförstånd – att vi har liknande sinnelag. En sak är dock säker. Kanadensarna och finländarna delar passionen för ishockey. Om jag får säga så är detta ingen dålig grund för vänskapliga relationer mellan våra folk också utanför ishockeyrinken.
Våra bilaterala relationer har även en betydande historisk dimension. Kanada var ett av de viktigaste länderna som tog emot finländska emigranter på 1800-talet och i början av 1900-talet. I nästan varje finländsk familj finns det släktingar som flyttade till Kanada på den tiden. Även emigranterna upplevde att passionen för ishockey förenade våra länder. Finlands Ishockeyförbund fick på 1950-talet en donation av kanadafinländare bosatta i Ontario. De hade ordnat en insamling, och med intäkterna från denna insamling skaffades en stor prispokal på 17 kg. Alltsedan dess har detta pris, Kanadapokalen, gått till det lag som vinner ishockeymästerskapet i Finland.
Ungefär 137 000 nutida kanadensare har finländska rötter. Fler än 15 500 uppger att de fortfarande talar finska. De största finländska områdena finns i Stortoronto, Thunder Bay, Sudbury och Timmins och Brittiska Columbia.
Studieprogrammet för finska språket och kulturen vid universitetet i Toronto är det största i Nordamerika.
Trots den aktiva kulturverksamheten förefaller det som om handelsrelationerna mellan Finland och Kanada fungerar med halv effekt. Det verkar som om denna handelspotential inte helt har förståtts.
Det täckande handelsavtalet mellan EU och Kanada (Comprehensive Economic and Trade Agreement) lyfter målen för vårt ekonomiska samarbete till en helt ny nivå. Avtalet erbjuder både finländska och kanadensiska företag många nya möjligheter till affärsverksamhet och investeringar.
Den tilltagande ekonomiska verksamheten inom de arktiska områdena i kombination med klimatuppvärmningen innebär nya utmaningar, men erbjuder också möjligheter för dem som har arktiskt kunnande.
Finland har visserligen ingen arktisk kustlinje vid Ishavet, men Finland är ändå en arktisk stat. Var tredje människa som bor norr om den sextionde breddgraden är finländare.
Vi har en lång tradition inom sjöfarts- och skeppsbyggnadsbranschen. Den finländske polarfararen Adolf Erik Nordenskiöld var den första människan som passerade Nordostpassagen. Azipod-roderpropellern och många andra lösningar som främjat isbrytningstekniken har utvecklats just i Finland. Finländarnas färdigheter att klara sig i svåra förhållanden har utvecklats av nödtvång. I dag är detta en resurs för Finland. Ett exempel på detta är att 60 procent av isbrytarna i världen är byggda i Finland. I själva verket utnyttjas finländskt kunnande också i Kanadas nyaste isbrytare Diefenbaker, som just nu byggs i Brittiska Columbia.
Den arktiska regionens betydelse begränsas dock inte endast till havsområden. Många av den nordliga och arktiska regionens möjligheter ligger på land.
Utvinningen av energi och mineraler kräver infrastruktur. Finland kan erbjuda säkra förhållanden, arktiskt kunnande inom energiteknik, transport och logistik samt sjötrafikslösningar som lämpar sig för arktiska förhållanden.
Finlands arktiska kunnande omfattar även exempelvis avfallshantering, fjärrvärme, vattenteknik, skogsbruk, nanoteknik, social- och hälsovård, meteorologi och IKT-tjänster.
Under det här statsbesöket vill vi ha resultat. Besökets syfte är att uppmuntra finländska och kanadensiska företag och aktörer till ett mer omfattande samarbete. Jag väntar mig att mitt besök ska öppna nya möjligheter för finländska och kanadensiska företag och förhoppningsvis också leder till investeringar.
Besökets syfte är också att främja det finsk-kanadensiska samarbetet inom vetenskap, forskning, utbildning och innovationer.
Som ni märker av deltagarna i denna storslagna middag, har jag tagit med mig en högt uppsatt företags- och vetenskapsdelegation till Kanada. Mitt mål är att uppmuntra dessa personer till ett intensivare samarbete med sina kanadensiska kolleger för att nå konkreta resultat. Vi hälsar även gärna en kanadensisk företagsdelegation välkommen till Finland inom en nära framtid.
Till slut vill jag önska ers excellens varmt välkommen på statsbesök till Finland. Jag hoppas att ni inom en nära framtid har tid att besöka oss. Ni är ytterst varmt välkommen.
Jag vill höja en skål för våra värdar och för vänskapen mellan Finland och Kanada.