Vår huvudstad, som firar sitt jubileumsår, har en händelserik och färgstark historia. Sveriges konung grundade Helsingfors år 1550 vid Östersjöns strand för att förbättra rikets konkurrens-position inom den internationella handeln. Staden förblev dock mycket anspråkslös till storlek och betydelse ända fram till dess att Sveaborg byggdes.
Helsingfors väg mot att bli ett centrum för förvaltning, ekonomi och kultur började den 8 april 1812 när Rysslands kejsare Alexander I upphöjde Helsingfors till huvudstad i storfurstendömet Finland genom ett dekret undertecknat i S:t Petersburg.
Beslutet om huvudstadens förflyttning till Helsingfors kom som en överraskning även för flera av Armfelts landsmän. Det tillkom utan att saken ens behandlats i storfurstendömets regeringskonselj, det vill säga föregångaren till det nuvarande statsrådet. Ärendet lades fram för kejsaren av ordföranden för kommittén för finska ärenden, Gustaf Mauritz Armfelt. Finländaren Armfelt, vars släktgård låg i Halikko nära nuvarande Salo, var enligt nutida språkbruk Helsingfors första "lobbyist".
Samtidigt som kejsaren fattade beslut om att Helsingfors skulle bli huvudstad godkände han en ny stadsplan för staden. Denna stadsplan följer gatorna och byggnaderna i stadens centrum ännu idag. Den nya huvudstadens centrum hade brunnit illa under Finska kriget och väntade på att bli återuppbyggt.
Carl Ludvig Engel, som föddes och studerade i Berlin, anställdes som arkitekt för återuppbygg-nadsarbetet. Byggnaderna i Helsingfors empirecentrum, vilkas förebilder finns i S:t Petersburg och Berlin, härstammar till stor del från hans ritbord. Även finska statens centralförvaltning flyt-tade i sinom tid till det av Engel skapade Helsingfors.
Utöver Engel har flera andra immigranter varit med om att bygga Helsingfors. Interna-tionaliteten har varit en viktig del av Helsingfors historia redan innan staden upphöjdes till huvudstad. Först under de senaste åren har andelen invånare med främmande språk som modersmål i proportion nått samma nivå som andelen var för hundra år sedan.
Helsingfors är helsingforsarnas hemstad och som vårt lands huvudstad, alla finländares egen stad. Det ligger i Finlands och finländarnas intresse att relationerna mellan Helsingfors och resten av Finland är öppna och fungerande. Varje nytt företag och varje ny arbetsplats i Finland gynnar hela landet och dess befolkning, oberoende av om de ligger i Helsingfors eller i Utsjoki.
Finländarnas välfärd är mycket beroende av att Finlands export är framgångsrik och av att vi deltar i världshandeln. Design är en av de finländska framgångssagorna. Därför är det en glädje och en ära för hela Finland att Helsingfors även är världens designhuvudstad under jubileumsåret. I temaårets tecken sker samarbete mellan Helsingfors och övriga delar av landet ända upp till Rovaniemi.
Som vårt lands huvudstad har Helsingfors haft och kommer också i framtiden att ha en viktig roll vid internationaliseringen av Finland och skapandet av en Finlandsbild i världen. Helsingfors, som också brukar kallas för Östersjöns pärla, är känd som en välbärgad, grön och trygg europeisk huvudstad.
Helsingfors jubileumsår och designhuvudstadsår lockar besökare till staden från såväl övriga Finland som runt om i världen. Det är vanliga människors internationella kontakter och vän-skapsförhållanden som ofta ligger bakom nya idéer och innovationer. Designhuvudstadsårets tema "Open Helsinki", ”Öppet Helsingfors”, beskriver på ett utmärkt sätt förutsättningarna för framgång i alla sammanhang: öppenhet för nya tankar och nya människor.
***
Jag vill varmt gratulera vår jubilerande huvudstad. Jag önskar helsingforsborna och alla finländare lycka och framgång i arbetet för hela Finlands bästa nu och i framtiden.